Naturmorgon
About
Available on
Community
654 episodes
Vi sänder direkt från tranornas dansbana vid Hornborgasjön, och följer med till Patagonien där svenska forskare finns med när en ny nationalpark bildas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon DENNA PÅSKAFTON hoppas vi hitta våren vid Hornborgasjön. Vi frossar i tranor! Just nu väller de in för att rasta vid den berömda fågelsjön i Västergötland. Vart tar de vägen sedan, hur är läget i övervintringsområdena de just har lämnat – och hur glupska är de egentligen på fågelungar och ägg? Morgonens fältreporter finns både vid Trandansen - och en bit därifrån, för att lyssna efter många andra fågelarter än just tranor. från Naturum och , ordförande i Birdlife Sverige, och från Länsstyrelsen Västra Götaland, guidar i vårdansen. VI FRÅGAR lyssnarna om hur de reagerar på tranans ankomst - denna fågel som förknippas så starkt med ljuset och våren. OCH SÅ ska vi ut på en resa. En lång resa. Till södra Patagonien i Chile där den sydamerikanska kontinenten tar slut och där Stilla havet och Atlanten tar vid. Här finns väldiga sydbokskogar som är näst intill opåverkade av oss människor, skogar som nu ska bli en nationalpark och ett svenskt forskarlag från Umeå är där för att hjälpa till! Vi har träffat skogekologen och professorn som berättar om hur forskarlaget tar sig igenom snårskogar av fuchsia, hur man hittar spår från ursprungsbefolkningar som liknar spår av samer och som ser valar spruta vid stranden. VI PRATAR också med biologen som när han var på Nya Zeeland hittade den fjäril som många biologer bara kunnat drömma om - en Frosted Phoneix som inte setts sedan 1959 och befarats vara utdöd. DET ÄR inte tyst ute längre! De första vårfåglarna sjunger för fullt. Men hur var det nu, vem låter hur? har snickrat ihop en alldeles färsk fågelsånglektion, den 40:e i ordningen, med titeln ”nystart, tidig vår” och där talgoxe, blåmes, talltita, entita, grönfink, nötväcka och gulsparv får plats. OCH DENNA påskafton till ära är det ägget som hyllas i veckans kråkvinkel, signerad PROGRAMLEDARE är .
Fågelskådarna spanar efter de tidigaste vårfåglarna vid halländska Morups Tånge, som tofsvipa, storspov och sånglärka. Och så går vi upp på danska Hammerknuden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon I VECKAN har det varit vårdagjämning och våren är på ingång, i alla fall i södra Sverige. Och nu börjar flyttfåglarna återvända från sina vinterkvarter - till stor glädje för många fågelskådare. Den här lördagen tar vi pulsen på en av västkustens bästa fågellokaler: Morups Tånge utanför Falkenberg. På de betade strandängarna och i de grunda havsvikarna är fågellivet intensivt på våren. Här samlas nämligen både fåglar som häckar i området och de som bara tar en paus på sin färd vidare norrut. Plus de fåglar som tillbringat vintern här! FÄLTREPORTER och fågelskådarna och hoppas på en morgon full av vårtecken som ropande storspov, pigga tofsvipor, spelande sånglärkor och nyanlända sädesärlor. Dessutom får vi kanske stifta bekantskap med berglärkorna och snösparvarna som tillbringat vintern i södra Sverige och nu snart ger sig av till sina nordliga häckningsplatser. OCH SÅ drar vi till Hammerknuden på Bornholms norra spets, för en promenad i ett dramatiskt kustlandskap där harriset sprätter och ekarna klamrar sig fast. Guide är naturvägledaren NU I MARS börjar en del grodor och paddor att vakna. Bra tid att se ut en groddamm att adoptera, berättar på SLU Artdatabanken. Forskarna vill nämligen ha allmänhetens hjälp att räkna groddjuren i vår närhet. HUR LÅTER en upphetsad grävlingshane, en irriterad räv eller en muttrande gråsäl? Nu släpper vi en hel serie avsnitt om hur olika däggdjur låter, i podden Livet enligt Naturmorgon. Vi hör ett smakprov i programmet och alla avsnitten går att höra här https://sverigesradio.se/grupp/44043 (släpps fredag morgon 22 mars). DEN SOM letar kanske kan hitta en blåsippa i knopp! Det gjorde i alla fall Naturmorgons när han gav sig ut på vårspaning på Iggön norr om Gävle, tillsammans med biologen . Och vi har också frågat Naturmorgons lyssnare efter vårtecken - och jodå, det finns både blåsippor, starar och en vedtrave som börjat torka. I VECKANS kråkvinkel hävdar att en morgon i naturen är alldeles, alldeles omagisk. PROGRAMLEDARE är
Fiskar kan känna smärta och kan vara vid medvetande länge trots att vi tror att de är döda. Och paleontolog Elisabeth Einarsson tar oss till Skåne under Kritaperioden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon DENNA MARSMORGON, 2024, finns fältreporter på Ivö klack i Skåne tillsammans med paleontologen . Hur såg det ut just här, fast för 80 miljoner år sedan? Det har Elisabeth Einarsson undersökt i sin forskning och hon berättar att här levde dinosaurier, mosasaurier, svanhalsödlor, vattenlevande fåglar, krokodiler och sköldpaddor. Hon lär oss också tidsmedvetenhet med hjälp av bläckfiskfossil och om hur skolbarns naturliga intresse för dinosaurier kan ge förståelse för hållbar utveckling och klimatförändringar och öppna upp för naturvetenskapliga studier. KAN FISKAR känna smärta? Ja, de har smärtreceptorer bland annat runt munnen, berättar , zoofysiolog på Sveriges Lantbruksuniversitet. I ett reportage avfår vi veta hur fisken upplever att bli uppfiskad och att fisken kan vara vid medvetande en lång stund efter att man skurit huvudet av den. JA, GÅR det att få en fiskeupplevelse utan att fånga fisken på en krok och dra upp den? Vi pratar med , doktorand på Konstfack och KTH i Stockholm, som undersökt det i sin avhandling. EBBA HAGBOM välkomnar varje vår kattugglor i två holkar utanför huset i södra Värmland. Men nu har en av holkarna hamnat på sned. Hur ska hon göra - ska hon ta bort den gamla när en ny sätts upp, och hur ska den nya placeras? Vi ringer upp på Lunds universitet för att få svar. Han jobbar på något som heter Kattuggleprojektet och har koll på sisådär hundra olika kattuggleholkar i sin forskning. I KRÅKVINKELN sjunger de våta markernas lov. PROGRAMLEDARE är .
Experterna i Naturpanelen svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon FÖR SISTA gången den här säsongen svarar experterna i Naturpanelen på lyssnarnas naturfrågor. Runt bordet i Medelhavshuset i Botaniska trädgården finns entomologen , botanisten och zooekologen . VAD ÄR det som gör att det doftar vår ute? Hur kommer det sig att just lavskrikor är så orädda och kommer fram och äter falukorv? Och varför är kantareller gula? Det är några av frågorna som panelen tar sig an. Eller så blir det just din fråga som tas upp. Hör av dig på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37. PROGRAMLEDARE är
Var övervintrar fladdermössen i Västerbotten? Vilka lever i en vårbäcks lopp, där vattnets unika egenskaper skapar liv och is att gå på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon VÅRBÄCKAR OCH MÅNADEN MARS hör ihop för vår reporter Med snöskor på fötterna följer vi smältvattnet tillsammans med biologen som berättar om is, vatten och livet i vattnet. Vi utgår från Säljemar norr om Gävle, från sjöisen, via strömmande vatten och alkärr till en havsvik där sötvattnet möter salt och en utterfamilj lämnat spår. SJU FLADDERMUSVÄNNER letar efter fladdermössens vinterviste i Västerbotten, för vi vet nästan ingenting om var fladdermusen övervintrar i norra Sverige. Följ med på en krävande skidtur till den hemliga grottan där fladdermössen kanske tillbringar sin vinterdvala. Rovdjursexperten och ljuddesigner är två av dom som försöker kartlägga fladdermössen i Västerbotten. Reporter . FLADDERMUSEXPERTEN svarar på en lyssnarfråga om fladdermöss som övervintrar i en jordkällare. Vi pratar också med glada naturnjutare i Fagerstatrakten som nu kan röra sig fritt i naturen igen efter att svinpest-restriktionerna är borta. BARNEN på en förskola i Örebro undrar vem som bor i hålet i jorden och det vet , professor vid Helsingfors Universitet. PROGRAMLEDARE är .
Inför våren laddar Naturmorgon upp med ett specialprogram om ugglor. Vilka är de, hur låter de och varför fascineras vi av dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon SÅ HÄR i slutet av februari drar det ihop sig till uggletid. Det är nu, och några månader framåt, som det är störst chans att höra ugglorna ropa till varandra i mörkret. DÄRFÖR ägnar vi hela programmet åt ugglor! Vilka de är, hur de låter och hur de lever. VÅR fältreporter finns vid Häckeberga i Skåne tillsammans med fågelforskaren, för att lyssna och spana efter bland annat kattugglor. Och i studion finns biolog , som har med sig en rad inspelningar han gjort av ugglors rop och läten. UNDER MORGONEN får vi lära oss hur alla svenska ugglor låter och får möta flera av dem. Vi ringer också upp lyssnare som berättar om sina mest minnesvärda ugglemöten. FÖRRA året var ett dåligt år för ugglor i hela landet. Men i södra och mellersta Sverige finns nu iakttagelser som tyder på en uppgång. Det finns alltså förhoppningar om en fin ugglevår. PROGRAMLEDARE är
Gäss, sarv och vass är några av de arter vi spanar på mitt inne i Kristianstad. Och så om tallskogen Söderåsen som kan komma att avverkas med dispens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon VI SÄNDER från Kristianstads vattenrike med siktet inställt på fågel, fisk och mittemellan. Det vill säga övervintrande gäss och örnar, fiskarna sarv och mal - och vass. Alla sätter de karaktären i Vattenriket, där vår fältreporter träffar naturvägledaren. Mitt i Vattenriket, där Helge å rinner genom Kristianstad finns en byggnad helt på pålar: Naturum Vattenriket. Från Naturum och träbron över ån har de optimalt span på örnarnas morgonrunda och om turen vill ser de kungsfiskare, eller till och med utter. TALLSKOGARNA runt berget Söderåsen i Gästrikland bör skyddas – det anser både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Men ändå kan Länsstyrelsen behöva ge dispens för avverkning, trots att det finns fridlyst knärot i området. Hur kan det komma sig? Vi hör ett reportage av DET ÄR snöig februari, men vårtecken finns! Som att en del däggdjur börjar få ungar. Hararna är tidigt ute och nu uppmanar Artdatabanken på SLU allmänheten att rapportera in harungar, eller harpaltar som de också kallas. FOTOGRAFEN blev vittne till när ett rådjur dog i snön. Han hörde av sig till Statens veterinärmedicinska anstalt som gärna ville att Patrik skulle hjälpa till och skicka in prover från rådjuret. Det visade sig att det var huvudet som skulle skickas in! Vi pratar med Patrik och hör med SVA varför det är just huvudet de behöver. I VECKANS kråkvinkel söker tröst i ljuset. PROGRAMLEDARE är
Hur lever mossorna på vintern och hur gödslar de skogen? Vi gräver fram mossorna i snön utanför Umeå. Och Didrik Vanhoenacker kör en svampstreak. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon NATURMORGON sänder direkt från Stöcksjö söder om Umeå. Där gräver vi oss ner under snön till skogens hjältar: mossorna. De erbjuder livsmiljö för hundratals små arter, som nematoder och hoppstjärtar, och dessutom gödslar de skogen. Genom att locka till sig cyanobakterier kan mossorna nämligen fixera kväve ur luften. Forskarna och från Sveriges Lantbruksuniversitet ger oss en inblick i mossornas liv under snön. Ja, hur klarar de egentligen att vara vintergröna, och hur skiljer sig en mossas vinterliv i norra Sverige från en i södra? Fältreporter i Stöcksjö är . EN DEL springer två kilometer om dagen, andra kryssar en fågel varannan dag. Allt fler ägnar sig åt så kallade - ett uppdrag till sig själv som ska göras utan uppehåll under exempelvis ett år. Jourhavande biolog har tidigare kört en birdstreak, men nu har han gått vidare till svamparna. Naturmorgons reporter följer med honom ut för att leta svamp mitt i vintern – och för att höra hur man lägger upp taktiken för en svampstreak. GRÅSISKA, domherre och steglits har blivit vanligare på de svenska fågelmatningarna, visar sammanräkningen från Vinterfåglar inpå knuten. från Birdlife Sverige berättar varför, och också vilka fåglar det gått sämre för. I VECKANS kråkvinkel längtar sig alldeles sjuk efter något grönt. PROGRAMLEDARE är
Lyssnarnas naturfrågor får svar av experterna i Naturpanelen i ett direktsänt program från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon DET ÄR återigen dags för experterna i Naturpanelen att stråla samman i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund. Uppdraget för entomologen , botanisten och zooekologen är att svara på lyssnarnas frågor om natur. VEM HADE spetsat en mus på en gren? Varför simmade tranorna över sjön varje kväll? Varför hade alla träd runt sjön som strumpor av mossa upp till exakt samma höjd? Det är några av frågorna som tas upp. Eller så är det just din fråga som får svar. Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37. PROGRAMLEDARE är
Denna fågelräkningshelg berättar forskare Anders Brodin hur fåglarna klarar vinterns utmaningar. Och vem blir aktivist för att rädda naturen - och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon DEN HÄR helgen är det många som räknar fåglarna utanför fönstret och rapporterar in till Vinterfåglar inpå knuten som arrangeras av Birdlife Sverige. Och även från Ekologihuset på Lunds universitet räknas det fåglar. Naturmorgons fältreporter direktsänder därifrån tillsammans med fågelforskaren . Han ger också en inblick i hur vinterfåglarna klarar utmaningarna med kyla och dålig tillgång på mat. Nötkråka, råka, tallskrika, lavskrika och talltita har alla olika strategier för mathållningen. VAD FÅR en människa att ta steget till att bli aktivist för att rädda naturen? I ett reportage av möter vi människor som kämpar för skogar och klimat, och hör vad forskningen säger om vilka som blir aktivister och varför. VI HÖR också om fjärilar som vaknat upp ur vintervilan och vad man ska göra om hittar en vaken nässelfjäril nu. PÅ EN ljunghed i New Forest möter vi provencesångaren, en sydeuropeisk fågelart som är tillbaka från utrotningens brant. I VECKANS kråkvinkel ger sig författaren rakt ut i den bistraste januarikylan för att uppleva total tystnad, blått ljus och röda korsnäbbar. PROGRAMLEDARE är.
Vi reser till Knepp i södra England, godset som slutade med olönsamt konventionellt jordbruk och istället släppte naturens tyglar fria. Artsuccéerna har följt slag i slag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon FÖR TJUGO år sedan började den stora förändringen på godset Knepp, strax söder om London. Mjölkkorna och den stora maskinparken såldes. Istället fick växtligheten i åkerkanter, häckar och trädridåer av egen kraft invadera fälten. Markerna förvildades. FÖR ATT inte igenväxningen skulle bli total satte man samman en kader av betesdjur. Tanken var att de så långt som möjligt skulle efterlikna den ursprungliga uppsättning stora däggdjur som fanns innan människan förändrade allt. I Knepp betar nu kor av lantrasen English longhorn cattle (istället för uroxar), lantrasen Tamworth-gris (istället för vildsvin), Exmoorponnyer (istället för vildhästar) - samt kronhjort och dovhjort. RESULTATET har blivit en rikt blommande savannlik mosaik av träddungar och busk- och gräsmarker. Den biologiska mångfalden reagerade snabbt. Arter som är starkt hotade i resten av det hårt brukade engelska landskapet har ökat kraftigt i Knepp. Området har på kort tid blivit en fristad för näktergalar, turturduvor, sälgskimmerfjärilar – och för människor som längtar efter en hoppfull naturvårdsberättelse. MATS OTTOSSON besökte i somras Knepp tillsammans med den svensk-brittiska biologen och Knepps egen ekolog, för att möta några av områdets omslagsarter, och för att få en bild av ett naturvårdsprojekt som inte liknar någonting som gjorts på svensk mark. VI FÅR också följa med Mats och Vikki till New Forest, en stor nationalpark och allmänning där betesdjur strövat fritt i tusen år i öppna skogar, buskmarker och ljunghedar. Närmare det europeiska ur-landskapet är det svårt att komma, menar Vikki Bengtsson. I VECKANS kråkvinkel tar vi oss hem till Sverige, där l ger sig ut i motionsspåret. Först i minnet, med joggingskorna på, sedan här och nu - på skidor. Det blir två helt olika naturupplevelser. PROGRAMLEDARE är .
Vi sänder direkt från väglöst land i västra Dalsland där vi letar spår efter djur, människor och bränder. Vi får också höra nya rön om fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon VIDSTRÄCKTA tallskogar, ensliga myrar och ett svårframkomligt sprickdalslandskap. Tresticklans nationalpark beskrivs ofta som en av södra Sveriges största vildmarker. Morgonens fältreporter hittar vi i det väglösa gränsområdet i västra Dalsland, med extra fokus på de spår som går att hitta här. Både från djur som finns här nu, men också från människor som levt och verkat här tidigare. För trots nationalparkens vildmarkskaraktär är det historiskt ingen ödemark. DESSUTOM letar vi spår från de stora bränder som härjade tallskogen under 1800-talet. Nu planerar länsstyrelsen nya mer kontrollerade bränder, som ett sätt att sköta skogen och skapa förutsättningar för arter som är beroende av att det då och då brinner. Fältreporter sänder direkt från en nationalpark där midvintern kopplat sitt grepp. Med sig i den djupa snön har han på länsstyrelsen i Västra Götaland som förvaltar nationalparken och naturskribenten som ägnat stora delar av sitt liv åt att vara i och skriva om den dalsländska naturen. SÅ HÄR i januari blir dagarna långsamt längre. Det är inte så långt till vårens fågelsång! Vi laddar upp med nya rön om hur fågelsången egentligen funkar. träffar zooekologiprofessor och får veta att fågelhanen som sjunger dag efter dag i samma buske inte behöver vara samma hane, och att honor sjunger oftare än vi tror. MILENA BERGQUIST hittade något som verkade vara muslortar i blomkrukan. Men sedan hittade hon en larv också. Hur hänger det här ihop? Vi ringer upp entomolog för att få veta mer. TVÅ SORKBON - och en synlig ”motorväg” i gräset mellan dem. Varför gör de på detta viset, undrar Christer Falk, som sett fenomenet på Stora Förö i Göteborgs södra skärgård. Gnagarexperten svarar. I VECKANS kråkvinkel gläds åt haren i trädgården. PROGRAMLEDARE är
Älgens oväntade finesser synas när Naturmorgon besöker Skansen i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon Älgen får ofta symbolisera både skogen och hela Sverige. Den jättelika idisslaren är ett gissel för skogsbrukare, jägarnas högtidsvilt och vargens favoritbyte. Älgen är alltid aktuell och ofta omdebatterad. Fältreporter besöker Skansen i Stockholm för att få närkontakt med mular och klövar tillsammans med , veterinär på SLU. Med utgångspunkt från den specialiserade kroppen ger han berättelsen om en älgs liv. Det har ryktats om att älgen är aktuell för nästa rödlista över hotade arter, men det finns ju fortfarande många älgar. på Artdatabanken reder ut hur det hänger ihop. I Sundsvall har biologen och forskaren på Mittuniversitetet ägnat många dagar åt att hitta en tall som är så gammal att den matchar stadens ålder, alltså 400 år - och nu har hon lyckats. som är konservator och reporter följer med upp på Norra berget. Lyssnaren såg en kråka som verkade meta! Fågeln stack ner en växtdel i vattnet och sekunden senare nappade en liten abborre som kråkan genast åt upp. Vi frågar ekolog om detta var en medveten handling och om det finns fler liknande observationer? Fågelmatning kan ses som ett banalt nöje, men fåglarnas närhet har ibland stor betydelse. Om det handlar kråkvinkel. Programledare är
Storslagna naturupplevelser från urskog, fjäll, älv och hav. Men också det lilla och det nära. Det samsas i Naturmorgons årskavalkad under ledning av Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon VI TAR fram kikaren och spanar in några av de mest minnesvärda stunderna i Naturmorgon under året som gått. SOM DET storslagna skådespelet då de 200 kilo tunga blåfenade tonfiskarna samlades i Öresund och villigt hoppade i vågorna inför åskådarnas ögon. Eller den ännu tyngre visenttjuren som till slut visade sig inne i skogen på danska Bornhom. MEN VI minns också det som snarare kräver lupp än kikare: de små rörtripsarna i en baldersbrå, en flodhättesnäcka i en småländsk bäck och en röd tulpanskål i en sumpskog i april. Och förstås miniatyrorkidén dvärgyxne som vi knäböjde inför en smällkall julimorgon på fjället Stormittåkläppen i Härjedalen. VI MINNS också det som utmärkte just 2023: den afrikanska svinpesten som gjorde att skogen stängdes av för allmänheten runt Fagersta och Norberg, det myckna regnandet som fick myggen att kläckas och svamparna att ploppa upp ur jorden, och så hur vår minsta mesfågel, svartmesen, plötsligt dök upp i stora antal i början av oktober. VI KLIVER in i en sjumilaskog väster om Jokkmokk - Pärlälvens fjällurskog. Det är mitt i sommaren men naturens egen air condition ger svalka. Som kontrast till det upplever vi också en regnig marsmorgon vid Lunds reningsverksdammar, där något så vanligt som gräsänder är vårt huvudfokus. DESSUTOM ringer vi upp några av er som lyssnar på Naturmorgon, för att höra om era starkaste naturupplevelser från året som gått. AVSLUTNINGSVIS hör vi när , hämtat ur direktsändningen från Pärlälvens fjällurskog, berättar om vilken årstid som är hennes absoluta favorit. PROGRAMLEDARE är
I Häckelsängs fäbodar norr om Gävle finns Berit Berglunds barndoms blomsterparadis. Och i decembersnön går det att spåra varg i Skåne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon I NATURMORGON har vi hört henne många gånger - den entusiastiska botanikern som beskriver blommor och växter som konstverk. Nu får vi följa med Berit till platsen där hon tillbringade sin barndoms och ungdoms somrar – Häckelsängs fäbodar vid havet norr om Gävle. Det var precis efter midsommar som Naturmorgons reporter träffade Berit i hennes eget blomsterparadis. Det blir en tur till klipphällarna där nattskärran spelar sin kusliga sång, till hövding Gunnars koja där festerna var, och till fäbodvallen där alla blommorna finns. TILLBAKA i decemberverkligheten ger vi oss ut i snön som för ovanlighetens skull täckte även Skåne för några veckor sedan. Reporter följer med , vilthandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, på vargspårning i Svalemosse-reviret. Det är ett av de tre etablerade vargrevir som finns i Skåne sedan några år tillbaka. SÅ HÄR dan före dan sätter vi lite extra ljus på en av julens huvudpersoner: granen. Hur kommer det sig att granen klarar mörker så bra, och varför avskydde konstnären granen, medan såg potentialen i granen? VI HÖR också om en ny studie om hur bred kattens diet är - även hotade arter ingår. Ekologiprofessor Susanne Åkesson kommenterar. I VECKANS kråkvinkel läser om snäckor och hittar ett verkligt avancerat leverne. PROGRAMLEDARE är
Naturexperterna Susanne Åkesson, Sofie Olofsson och Mikael Sörensson svarar på lyssnarnas naturfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon RUNT ETT bord i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund sprider sig julstämningen när Naturpanelen samlas för svara på lyssnarnas naturfrågor. Experterna är som vanligt zooekologen , botanisten och entomologen . DE TAR sig an spörsmål som hur ett träd kan äta upp en skylt, varför en ticka verkar gråta och om varför en gås såg ut att spela död. Eller så är det just din fråga som får svar. Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37. PROGRAMLEDARE är .
Naturmorgons redaktion samlas för att prata om årets naturböcker. Programledare är Karin Gyllenklev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon SKOGEN. Jorden. Älven. Fjället. Myren. Livsviktiga miljöer för den biologiska mångfalden – och temat för några av årets naturböcker. I andra böcker spelar enskilda arter som ekar, almar och skärfläckor huvudrollen. Åter andra öppnar dörren till fågelbonas, fladdermössens och de vilda blommornas värld, tar oss till särskilda platser eller svarar på frågan vad djuren gör när de blir rädda. VI ÄGNAR hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas och programledare
Författaren Göran Bergengren tar oss med in i nötskrikornas värld. Och späckhuggaren som hittades i Bohuslän i våras - vad dog den av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon SVERIGES VANLIGASTE kråkfågel är inte kajan eller skatan - utan ! Denna nästan pråliga, kloka, skräniga, men samtidigt försiktiga doldis spelar en huvudroll i dagens Naturmorgon. Morgonens fältreporter finns i en ekskog en bit utanför Mjölby i Östergötland. Där möter hon upp , författare till boken ”Nötskrikan - Tusenårsträdet och fågeln”. Och ja, ekarna de är omgivna av är planterade just av nötskrikor. Vi får bland annat veta hur många ollon en skrika kan transportera när den bygger upp sina förråd och varför Göran Bergengren har ett så gott öga till nötskrikan. I MAJ hittades en död späckhuggare intill en brygga i Hunnebostrand. Vad gjorde den på västkusten och vad dog den av? Naturmorgons reporter har följt forskarnas detektivarbete och analyser - bland annat av späckhuggarens huvud. Och de nya resultaten från Naturhistoriska riksmuseet överraskar. VI FORTSÄTTER på temat strandfynd. hittade snygga men märkliga bollar på stranden på Orust. Vad är det för något? Vi frågar marinbiolog . OCH NU när isarna lagt sig finns det upptäckter att göra även där. När var ute och åkte skridskor i Värmland såg han något röra sig under isen - en bagge av något slag! Vad var det för någon, och hur kan den klara sig där nere utan luft, i det kalla vattnet? Vi frågar , insektsexpert på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. VÅNDAN ÖVER att kissa ute i naturen kan leda till oväntade möten. Ellen Pääjärvi berättar om ett sådant i veckans kråkvinkel. PROGRAMLEDARE är .
Lyssnarnas frågor om natur får svar från Naturmorgons expertpanel: Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon ÄNTLIGEN! Dags för säsongens första program där i stort sett varenda minut viks åt naturfrågor från er lyssnare! Svaren levereras av experterna i Naturpanelen: botanisten , entomologen och zooekologen DE SAMMANTRÄDER i Medelhavshuset i Botaniska trädgården i Lund för att reda ut om björnar kan vissla, vem som rullat ihop björklöven i skogen och varför syrenerna började blomma i Skåne efter att stormen Hans dragit fram. Eller kanske ge svar på just din fråga! Skicka den till naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa på 046-222 77 37. PROGRAMLEDARE är
Vi sänder från förbjuden natur - det område i Västmanland som spärrats av efter utbrottet av afrikansk svinpest. Och om vikten av att känna naturdoft, även i stan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon FÖR DRYGT två månader sedan upptäcktes afrikansk svinpest för första gången i Sverige. Hittills har över 50 vildsvin hittats döda och bekräftats bära på smittan. I ett 1 000 kvadratkilometer stort område i Västmanland - den smittade zonen - är det förbjudet att gå ut i skog och mark, och ett mindre kärnområde kring Fagersta håller just nu på att stängslas in i hopp om att smittan inte ska sprida sig. Morgonens fältreporter finns i Högfors i Norbergs kommun i Västmanland, inom den smittade zonen.. DET ÄR en unik situation i Sverige, med en så allvarlig och smittsam sjukdom bland vilda djur, som kan få så stora konsekvenser. På sikt kommer alla vildsvin i kärnområdet för smittan att dö, antingen av sjukdomen, eller avlivas. Vad händer i naturen när vildsvinen försvinner? Vilka ekosystemtjänster går förlorade? Hur fungerar ett ”vildsvinsstängsel”? När får människor vistas i skogen igen här? Och hur ser vildsvinens framtid i Sverige ut nu när svinpesten gjort entré? I PROGRAMMET medverkar , Grimsö forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet, , jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, , statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt samt från Fagersta naturskyddsförening. VI INTERVJUAR också landsbygdsminister för att höra vad han och norska kollegan Geir Pollestad sa om vildsvinens framtid när de möttes i onsdags. OCH SÅ om att vi människor behöver naturen på så många sätt. Bland annat för att må bra. Men hur får man i sig natur om man bor mitt i Stockholm - på Södermalm? Reporter har träffat keramikern som stod 23 år i kö för att få en kolonilott, och pratat med forskaren vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han ger stadsnära naturtips och berättar om nya rön kring att naturdofter är viktigare än vi kanske trott. I VECKANS KRÅKVINKEL öppnar en skrivbordslåda och där ligger en spyboll. Som tar honom med på en minneskavalkad av rang. PROGRAMLEDARE är
Från gömslet i den fredade zonen kan man iaktta björnarnas personligheter. Och trots att november är en mörk tid stör vi nattens organismer med all vår belysning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon Till urskogsreservatet Elimyssalo i östra Finland kommer människor för att få närkontakt med björn, varg och järv. Naturmorgons reporter har besökt ett gömsle och på några meters håll sett stora björnhannar förse sig av griskött och laxhuvuden. är naturfotografen som erbjuder besökare från hela världen att besöka hans populära gömslen. Vi hör också den norske fotografen som i år tillbringat två månader i nordöstra Finland för att ta bilder på de stora rovdjuren. Längs den långa gränsen mellan Finland och Ryssland finns en tio kilometer bred militär zon. Här är de stora rovdjuren fredade från jakt. Hur är det i Sverige, har vi områden som är helt undantagna från jakt? Vi ställer frågan till på Naturvårdsverket. November är en mörkrets tid, men oavsett det blir jorden bara mer och mer upplyst. All vår belysning påverkar organismer som är nattaktiva, som fladdermöss men också oss som är dagaktiva. Fladdermusforskaren och författaren berättar om ljusföroreningarnas effekter. Reporter . (repris från 2021) Hur ska skogsbruket se ut i framtiden? Och hur går man från forskning till att skogsägare och större skogsbolag ska kunna förändra sina metoder i praktiken? Inom projektet Adaptivt skogsbruk möts olika intressenter. Reporter var med när korridorshuggning och andra metoder testades och diskuterades i tallskogen Venjan i Dalarna. Vi ringer upp den svenska botanisten som är i Brasiliens regnskog för att utforska sporspridda växters fascinerande värld. Arbetet hon gör där, hänger ihop med uppbyggnaden av ett nytt växthus i Botaniska trädgården i Göteborg. Det ska helt ha fokus på landväxternas evolution. Och då har de tidigaste landväxterna som ormbunkar och mossor en viktig roll. Det finns så många sätt att dö på i naturen. Med ett stort brak som en gammelfura som slås omkull av stormvindar. Eller uppoffrande som en tvestjärtshona som slutar som måltid för sin egen avkomma. kråkvinkel handlar om döden. Programledare
Forntidens musik skapades av det naturen erbjöd, som hasselnötter och stenar, berättar musikarkeologen Cajsa Lund. Och så följer vi med på sjöfågelräkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon HUR LÄT det om våra förfäder i Skandinavien? Musikarkeologen i Skåne har ägnat sitt liv åt forntidens musik. Vi lyssnar till ett nöt-rassel efter ett 8 000-årigt hasselnötsfynd, vi lyssnar till vinare och klangstenar, bland annat sangelstainen på Gotland. En del ljudverktyg användes till att imitera vilda djur, andra troligen för nöje, som maskrostrumpeter och andra gröna musikinstrument. Fältreporter sänder direkt från Cajsa Lunds samling av fornfynd och ljudredskap och kanske även skogsdjävulen kommer låta höra sitt skärrande ljud. OCH SÅ följer vi med ut när fågelforskaren räknar sjöfåglar vid Öresund. Det blir en av många pusselbitar till den statistik som sammanställs varje år av Svensk fågeltaxering över hur många fåglar det finns av varje art. Hur går det till när fåglarna räknas, och varför ser vi fler änder som rastar längs våra kuster nu för tiden? EN LEOPARDFLÄCKIG insekt satt på husväggen nu på senhösten, berättar i Nykil. Vad är det för något, och har den egentligen några vingar? Entomolog svarar. OCH SÅ har det varit stor uppståndelse på Elmiafältet i Jönköping i veckan - ett helt litet gäng spatserade omkring och lockade fågelskådare från när och fjärran. Det handlar inte bara om fåglar som flugit fel, utan det är en art som är starkt hotad och som får hjälp av bevarandeprojekt på flera håll. Ett av dem är Nordens ark och vi ber där berätta om denna fascinerande sagofågel och om hur framtiden ser ut för den. EN FÅGEL som i Gunnarvattnet i Jämtland saknar i år är domherren. Vi ber ekologiprofessor fundera över varför det kan vara så. I VECKANS kråkvinkel har mardrömmar om att vara en växt och inte kunna flytta på sig när en fara närmar sig. Men det finns andra försvar än att fly! PROGRAMLEDARE är .
Under en urskogspromenad i Tyresta nationalpark intervjuar Mats Ottoson kronprinsessan Victoria om vad naturen betyder för henne. Och Mikael Sörensson guidar till storbandbiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon – DET DOFTAR barr och ljungen blommar. Här i skogen känner jag mig omsluten och dofterna och färgerna är på ett speciellt sätt. Det naturen ger mig - det vackra och det mystiska - det vill jag ge vidare till mina barn, säger . DET ÄR hon som är morgonens huvudgäst i Naturmorgon. Vi får höra en lång intervju om vad naturen betyder för henne, och om hennes oro för framtiden och för att vi har för lite natur i våra liv. Intervjun görs under en urskogspromenad med Naturmorgons i Tyresta nationalpark. VICTORIA BJUDER på sina tips för att få ut sina egna barn i naturen, och vi får höra barndomsminnen som hur det var att tälta med pappa och om husdjuret hon alltid hade med sig – snigeln Johanna. OCH SÅ möter vi ett av Sverige största bin: storbandbiet. Det befarades vara utdött från Sverige, tills entomologen en junidag 2015 hittade det stora biet med randig bakkropp i en lila väddklint i Hammars backar i sydöstra Skåne – ett stenkast från familjens sommarstuga. Eufori! är Mikaels ord om upptäckten. VI NÄRMAR oss halloween, och pumpornas tid är här. Men vad är pumpa för växt egentligen? på Bergianska trädgården berättar. HUR PÅVERKAS djur- och växtliv, i hav och på land, av det stora oljeutsläppet i Blekinge? Vi ringer upp marinbiolog på Länsstyrelsen Blekinge. I VECKANS KRÅKVINKEL glädsåt att vår allra minsta fågel, kungsfågel, stannar kvar när andra drar. PROGRAMLEDARE är
Vi sänder från Havets hus med fokus på hur småfläckig rödhaj, blåfenad tonfisk och hummer rör sig. Och möter den lysande gröna lövgrodan på Bornholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon HUR SPÅRAR man en fisk? Med modern teknik går det faktiskt att följa i fiskarnas fotspår. Vår fältreporter finns på Havets hus i Lysekil där de första resultaten från sändarförsedda småfläckiga rödhajar börjar komma in. Marinbiologen har märkt och släppt ut de små hajarna under flera år. Strax intill ligger Havsfiskelaboratoriet där följer den karismatiska blåfenade tonfisken som återkommit till nordliga vatten de senaste tio åren. Nu har han också börjat förse humrar och havskräftor med sändare. HUR DET går till när det nu byggs upp en infrastruktur av mottagare för att följa djuren i hav och insjöar får vi veta av forskargruppen på SLU i Umeå. OCH SÅ ska vi till Bornholm för att möta en groda som är liten som en tumme och kan byta färg. Men oftast ser den ut som en ljusgrön sportbil med svarta blixtar utmed sidorna. Det handlar om lövgrodan som för 40 år sedan nästan var försvunnen från den danska ön. En räddningsaktion inleddes, dammar återskapades och nu är chanserna återigen goda att få in en lysande grön groda i kikaren i buskagen. FÖR EN VECKA sedan flöt en död späckhuggare i land i Göteborg. Det här hör inte till vanligheterna - men är faktiskt den andra döda späckhuggaren som hittats vid svenska kusten i år. Vi pratar med , intendent vid Göteborgs naturhistoriska museum, om döda valar längs med vår kust är något som ska oroa eller glädja oss. BENGT DAHLBERG hörde av sig till oss och berättade om en oskygg och kontaktsökande räv. Och både ridskor och gummistövlar försvann från terrassen. Vi frågar etolog om varför räven gör så här - och om det är ett naturligt beteende. I VECKAN påträffades en ny art av märlkräfta i Mälaren, . Limnologen berättar om upptäckten - och om farhågorna att den kan slå ut den inhemska märlkräftan som dominerar i Mälaren idag. DET HAR inte varit kutym att plocka svamp som tornedaling. Men är numera frälst och tar oss i veckans kråkvinkel med ut i svampskogen där träden badar fotbad i mykorrhizan. PROGRAMLEDARE är
Häxringar bildas av svampar som växer utåt i en ring. Vi sänder från en sådan på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Och i Boden möter vi den smalnäbbade nötkråkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1027?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_naturmorgon HÄXRINGAR kallas ringar av mörkare gräs i gräsmattan. Den mörkare färgen avslöjar inte häxor utan svampar! En del svampar växer helt enkelt i ring – de börjar i mitten och växer sedan ett antal centimeter utåt varje år. , professor i botanik vid Kungliga vetenskapsakademien, har mycket att berätta om en speciell häxring på Berthåga kyrkogård i Uppsala. Häxringarna är som naturliga experiment, där forskarna kan följa svamparnas tillväxt och evolution, och undersöka begrepp som individ, kön, utveckling och ålder. PÅ PLATS på kyrkogården denna lördagsmorgon finns också fältreporter . Och kanske ett gäng dansande älvor? För häxringen har också kallats både älvring och älvdans, och i folktron antogs den vara laddad med magiska krafter. Att somna, eller kissa, inne i en älvring var inte något att rekommendera ... PÅ EN annan kyrkogård, i Boden, möter vi den smalnäbbade nötkråkan som planterar sin egen mat. Det är när den glömmer var den lagt fröna från cembratallen och det i stället växer upp en ny tall. Både cembratallen och den smalnäbbade nötkråkan har sitt ursprung i Sibirien. DEN HÄR hösten har det flugit in mängder av svartmesar i Sverige. De har setts i stora flockar, och även fallit döda ner inne i storstäderna. Vanligtvis för denna vår minsta mes en stillsam tillvaro inne i barrskogen och flyttar inte långt. Varför ser vi så många just nu? Vi ringer upp som den senaste veckan räknat tusentals svartmesar från berget Gåseborg i Järfälla utanför Stockholm. ANN MARI LINDQVIST såg ett stim av ålliknande fiskar i hamnen i Kyllaj på östra Gotland. Vad var det för något? Vi ber , länsfiskekonsulent på Länsstyrelsen Gävleborg, förklara. VAD HÄNDER i området runt Fagersta där den afrikanska svinpesten drabbat vildsvinen? Vi ringer upp statsepizootologför att höra om hur stängslet som ska upp kommer att fungera, och när människor får lov att gå ut i skogen igen. I VECKANS KRÅKVINKEL undrar vad andra tänker på. Tänker de på romarriket, att det är dags att köpa toapapper, eller kanske på svampen gelétagging? PROGRAMLEDARE är
30 nya arter för landskapet har hittats i projektet Skånes mossor. Och storspiggens framfart i Östersjön tolkas av kompositören Zacharias Ehnvall. DET ÄR ett stort jobb att kartlägga alla mossarter i ett landskap! Men det hindrade inte Lunds botaniska förening från att dra igång projektet Skånes mossor 2007. 16 år senare har de kommit en bra bit på vägen: Omkring hälften av inventeringsrutorna är slutrapporterade och över 30 nya arter för Skåne har hittats. BIOLOGERNA och är två av dem som engagerat sig i projektet. Tillsammans med fältreporter letar de mossor i Billebjer naturreservat utanför Dalby på lördag morgon. Här finns flera naturtyper på liten yta vilket ökar chanserna att hitta många av de omkring 600 mossarter som finns i Skåne. Dessutom reder de ut hur man går tillväga för att inventera ett helt landskap. OCH SÅ ska vi till Östersjön, där storspiggen håller på att ta över stora områden. Detta regimskifte har nu också skildrats i toner - kompositören har gjort musik av storspiggsforskning. Reporter träffade dem några dagar innan musiken skulle framföras i Berwaldhallen under årets Östersjöfestival. ATT GÅ ut i skogen på hösten är underbart! Men med hem följer inte sällan de efterhängsna hjortflugorna. De fastnar i håret och klamrar sig fast lite varstans på kroppen. Men de har en väldigt spännande biologi. Entomolog berättar att de har en däggdjurslik dräktighet, och faktiskt ”ammar” larverna inombords! DET HAR varit ett mycket bra år för den långflyttande nattfjärilen åkervindesvärmaren. Vi pratar med som i år fick träffa den för första gången. I VECKANS kråkvinkel slår fast att silvertärnan flyttar så långt - för att den kan. PROGRAMLEDARE är .
På Öland skådar vi fågel under den europeiska fågelräkningshelgen Eurobirdwatch 2023. På en skogsäng möter vi Värmlands landskapsinsekt: brun gräsfjäril. DET ÄR FLYTTFÅGELTID och morgonens fältreporter finns i Stenåsa på Öland för att spana på sträckande gäss, tranor, trutar, bergfinkar, kungsfåglar eller vad som behagar flyga förbi. Denna helg räknas nämligen flyttande fåglar av fågelföreningar i hela Europa och även i Centralasien, under namnet Eurobirdwatch 2023. Syftet är att rikta uppmärksamhet på fåglarnas flyttning och deras behov av rastplatser och övervintringsområden. På plats på Stenåsabadet finns en räknande trio från Birdlife Sverige: och Vi hoppas också få kontakt med några av dem som räknar flyttfåglar på andra håll i Europa. OCH SÅ ska vi till Värmland för att spana efter den landskapsinsekten brun gräsfjäril. De igenväxande åkrarna i skogsbygderna är livsviktiga för fjärilen som är mycket ovanlig i resten av Västeuropa. "Det är ett stort kommande naturvårdsproblem när de här sista skogsängarna växer igen", säger på Länsstyrelsen i Värmland. EN JUNIKVÄLL i år blev och vittnen till något alldeles särskilt. Ett lodjur och tre harar satt på åkern utanför huset. Lodjuret gjorde några utfall för att jaga efter hararna, utan resultat. Men hararna stannade kvar nära lodjuret, satte sig ner och tittade på det. Vad var det som hände? , rovdjursansvarig på Länsstyrelsen i Västmanland svarar. DEN HÄR helgen är det bokmässa i Göteborg. Veckans kråkvinklare slår ett slag för skogens betydelse för såväl litteratur som boken i sig. PROGRAMLEDARE är
I de restaurerade dammarna på golfbanan i Tomelilla kväker klockgrodorna. Och hur påverkas naturen av årets sommarflod i Gavleån? EFTER SOMMARENS regnande är vattenflödet fortfarande mycket högt i många åar och älvar. En av dem är Gavleån som rinner mellan Sandviken och Gävle i Gästrikland. Här har dammluckorna varit vidöppna i snart en månad. Torrlagda biflöden har vattenfyllts och forssträckor har åter blivit forsar. Morgonens fältreporter finns vid Gavleån tillsammans med , länsfiskekonsulent vid Länsstyrelsen Gävleborg, och entomologen . Vilken betydelse har en sådan här sommarflod för fisk, insekter och andra levande varelser? I takt med klimatförändringarna kan de här effekterna också bli något vi kommer att se mer av i framtiden. MYGGEN HÖR definitivt till dem som påverkats av den blöta sommaren i delar av Sverige. Vi ringer upp myggforskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, för att höra vilka myggor det är som surrat mest och hur det kommer sig att det är mycket mygg mitt inne i våra stora städer, som Uppsala till exempel. OCH SÅ ska vi till golfbanan i Tomelilla. Här har man arbetat aktivt för att göra golfbanan trivsam inte bara för golfare, utan också för grodor. Nu finns inte mindre än nio av Sveriges 13 groddjursarter här. En av dem som hörs mest är klockgrodan, som för 50 år sedan var utdöd i Sverige. Reporter möter naturvårdskonsulten som berättar om grodsamarbetet mellan golfklubben och länsstyrelsen i Skåne. FÖR NÅGON vecka sedan hittade hittade ett lurvigt kryp på byxbenet när hon beskar äppelträden i sin trädgård. Vi ringer upp entomolog för att få höra vad det kan vara. OCH SÅ något mer som utmärkt sensommmar och tidig höst 2023 - alla svampar! Vi har frågat lyssnare och experter om deras viktigaste intryck av årets svampsäsong. I VECKANS kråkvinkel hör vi hur almsjukan fått att byta åsikt om ringduvorna i trädgården. PROGRAMLEDARE är .
AI-teknik kan underlätta samexistensen mellan människa och rovdjur, enligt Benny Gäfvert på WWF. Vi sänder också från småländska Emån som innehåller allt mindre vatten. LIVET I småländska Emån är speciellt, med mycket få sjöar och läget vid den varma och torra Östersjökusten. Emån hyser 35 olika fiskarter - bland annat mal, öring, färna, gös och gädda. Grundvattenbrist, torka och ökat vattenuttag gör att Emån riskerar att inte längre nå havet - alltså snöras av från Östersjön. Klimatförändringarna och mindre mängd vatten i ån påverkar vattentemperaturen och fiskarna i ån - lax och öring tål inte för höga vattentemperaturer, medan malen trivs bra i varmare vatten. FÄLTREPORTER i och vid Emån är , på plats i Karlshammar i Mönsterås kommun, tillsammans med och från Emåförbundet, samt , enhetschef på vattenenheten på Länsstyrelsen i Kalmar. OCH SÅ träffar vi , WWFs nationella expert på rovdjursfrågor. Hemma på sin gård utanför Järvsö, där han har både får och höns, berättar han om flera nya projekt för att underlätta samexistensen mellan människa och rovdjur. Det handlar bland annat om virtuella fårstaket och en hundväst som ska avskräcka vargar. Totalt satsar WWF drygt 8 miljoner kronor för att minska konflikterna mellan rovdjur och människor. Vi pratar med naturvägledare på Biotopia i Uppsala, om vad de planerar att göra. Och om det verkligen leder någonstans med dialogmöten? PÅ ALNÖ utanför Sundsvall blev vittne till när en korsspindelhane närmade sig en hona med förhoppning om att para sig. Det slutade som det ofta gör – han blev ett inspunnet paket. Spindelexperten berättar vad det egentligen är som händer. VI TAR oss också till Kreta där reporter och botanist hittar unika träd - almen och lönnen . I VECKANS kråkvinkel hör vi PROGRAMLEDARE är.
Konstnären ÅsaLisa Linnman och svampprofessor Anders Dahlberg gräver i jorden som är så viktig för skogen ovanför. Och om att fiskgjusen minskar på en del håll i landet. KONSTNÄREN och illustratören kärlek till träden har lett henne på en resa ner i underjorden. Insikten att en spade skogsjord kan innehålla fler arter av mikrober än det finns växt- och djurarter i hela den tropiska regnskogen blev en ögonöppnare till hur viktig jorden är för hur hela skogen mår. MORGONENS FÄLTREPORTER träffar ÅsaLisa Linnman i Herrhagsskogen utanför Uppsala. Där finns också svampprofessorn som tar med oss ner i världen av mycel och mykkorhiza där svampar och träd hjälps åt. Han har bland annat studerat vad som händer i jorden när träden avverkas. EFTER UTBROTTET av afrikansk svinpest hos vildsvin i Västmanland har ett nästan tusen kvadratkilometer stort området stängts av. Vi ringer upp i Virsbo som ligger i det område där såväl skogspromenader som svampplockning nu är förbjudna. VI TAR oss också tillbaka till de sista dagarna i juni. Då paddlade ornitologerna och ut till en ö i sjön Fegen i östra Halland, för att ringmärka månadsgamla fiskgjuseungar högst uppe i en tall. I 55 år har ornitologer hållit koll på fiskgjusarna där. De har märkt att de senaste 20 åren har de minskat avsevärt - från 19 häckande par år 2000 till 6 par nu. DET FINNS flera hot mot fiskgjusarna: Brunare vatten gör det svårare att fånga fisk, störning från friluftslivet, konkurrens från havsörnar och brist på boträd. Men hur går det för fiskgjusarna i Sverige som helhet? Vi ringer upp fågelforskare , på Fågeltaxeringen vid Lunds universitet. Det visar sig att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet. DEN SOM ofta återvänder till samma svampställe märker att svamparna växer och förändras fort. Men det är svårt att se med blotta ögat. Men i en så kallad time-lapse-film går det! berättar hur han gör sina fascinerande svampfilmer. Som den när en gul brödkorgssvamp först ser ut som när ytan bränns på en crème brûlée, och sedan spricker upp och avslöjar små, små frallor därunder. OCH HUR uppfattar björnen den stora jakten som varit i år, och vilka ekologiska konsekvenser kan det få? , björnforskare vid norska Norsk Institutt for Naturforskning, svarar. I VECKANS KRÅKVINKEL funderar på vad poängen med kön är egentligen. Och förundras över den enorma könsvariation som finns i naturen. Finns det till exempel herr och fru Kantarell? PROGRAMLEDARE är
