P1 Specialprogram
About
Available on
Community
289 episodes
Hör reportaget om de skånska orternas utmaningar med segregation och trasiga hus som ingen vill bo i. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram __ __
Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram
I 50 år har han forskat om och skrivit romernas historia: om förintelsen och slaveriet. Hans romska bibliotek är världens största. Men var ska det hamna nu? Följ med hem till Ian Hancock i Texas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram -Han är ju den första internationellt kända, romska akademiska rösten och intellektuella rösten i det offentliga samtalet. Det säger Jan Selling, professor vid Institutionen för romska studier vid Södertörns högskola om Ian Hancock. -Han var inte först med att ta upp den romska förintelsen. Han var inte heller riktigt först med att ta upp antiziganismen, men att skapa det här sammanhanget i en berättelse om romsk frigörelse, det var banbrytande, säger Jan Selling. Ian Hancock föddes i London 1942, mitt under brinnande världskrig. Hans romska familj hade på hans pappas sida rötterna i Ungern. Många av släktingarna bodde fortfarande i vagnar, men reste inte runt. Hans pappa var resande försäljare av läskpapper och hans mamma skötte familjen. Han fick tidigt lära sig att ligga lågt med sitt romska arv, berättar han för reporter Agnes Lakatos från Sveriges Radios romska redaktion, Radio Romano, när hon besöker honom i hans hem utanför Austin, Texas. -Just keep quiet about it. Absolutely. Don’t tell anybody what you are. På samma gata som familjen Hancock i London bodde några judar som överlevt Förintelsen. De berättade om romerna i koncentrationslägren, vilket väckte unge Ians nyfikenhet på sitt eget ursprung. Hans stora intresse för språk gjorde att han så småningom fick möjlighet till högre utbildning, vid University of London. Där fick han också rådet att inte vara öppen med att han är rom. -You wouldn’t be taken seriously if you call yourself a Gypsy. Efter sin doktorsavhandling inom lingvistik i London, erbjöds han en plats vid University of Texas i Austin. Där forskade han och undervisade som lingvist i 46 år och skrev mer än 450 böcker och vetenskapliga artiklar. Men det dröjde länge innan han började forska om romernas språk och historia och uttala sig i romska frågor. För även i USA uppmanades han att dölja sin etnicitet. Idag är han en stark romsk röst, både inom akademin och i samhället. Under närmare 60 års tid som forskare har Ian Hancock också samlat på sig en enormt bibliotek med böcker på romani och böcker om romer på många språk. -Biblioteket är en unik källa för framtida forskning om romernas historia, säger Debbie Folaron, forskare vid universitetet i Montreol. Inom forskarvärlden väntar många nu spänt på vart biblioteket ska ta vägen i framtiden. I programmet får vi följa med in mellan hyllorna. Ett program av AGNES LAKATOS Producent: Lotta Malmstedt Slutmix: Mattias Miselli Ett program från 2024
Om S:t Lars sjukhus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram När den 19-åriga Lena Nilsson-Sjerén tar de första kliven in på Sankt Lars sjukhusområde en dimmig februarimorgon 1975 vet hon inte att hon från och med nu har hittat sitt framtida yrke. Lena får som, först skötare och sen genom andra roller inom psykiatrin, följa psykiatrins utveckling i Sverige med psykiatrireformen på 1990-talet som en tydlig vändpunkt. En gång var S:t Lars en helt sluten miljö, en stad i staden, där personal och patienter både bodde och arbetade. Så småningom öppnade området upp sig - fram till punkten när hela sjukhuset lades ner. I programmet följer vi St Lars historia och hur synen på arbetet förändras. Vi träffar personal och patienter, och ett par av de personer som arbetar på området idag i en helt annan verksamhet. Min del av världen är en programserie om arbete, identitet och om vad som händer med ett område när en arbetsplats försvinner. MEDVERKANDE I PROGRAMMET; Cecilia Riving, Lena Nilsson-Sjerén, Göran Bokblad, Lisbeth Jönsson, Roger Klang, Ingemar Odenbrand, Matilda Espmarker, Alex Rydahl och Robert Göthe. REPORTER: Sandra Neergaard-Petersen PRODUCENT: Fredrik Pålsson LJUD OCH FORM: Julia Öjbrandt Programmet är producerat av Umami produktion 2024.
Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram
Om Grängesberg och järnmalmsgruvan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram När Rolf Eriksson flyttar till Grängesberg är det för att ta jobb i gruvan. Då är året 1968. Varje dag tar han hissen ner under jord, till en plats han börjar kalla för sin. Här tillbringar han en tredjedel av sitt liv. Det här är en berättelse om arbete, identitet och förändring. Om ett samhälle i Bergslagen som växer fram genom arbetet, som en förlängning av det. Och om vad som händer efter 1989, när gruvan i Grängesberg tvingas stänga. Vilken roll spelar arbetet för en människa? Och vilken betydelse har det för en ort? Min del av världen är en programserie om vad som händer när arbetsplatsen försvinner och människorna som står kvar. MEDVERKANDE I PROGRAMMET: Rolf Eriksson, Marita Eriksson, Ida Isaksson, Sofie Abrahamsson, Sayed Salami, Elvira, Linnea, Lukas, Hans, Kalle, Benny och Micke. REPORTER: Lisen Däldborg PRODUCENT: Fredrik Pålsson LJUD OCH FORM: Julia Öjbrandt RESEARCH: Lisen Däldborg och Måns Håkansson Programmet produceras av Umami produktion.
En djupdykning i skojiga filmtitlar och ett språk i gungning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram ”Det våras för Hitler”, ”Nu blåser vi snuten” och ”Hör upp blindstyre!” Om vi backar några år brukade engelska filmtitlar ofta få (mer eller mindre) tveksamma översättningar. Men tittar vi i biografprogrammet så lyser de svenska titlarna nu med sin frånvaro. Vad hände? När Joakim Silverdal söker med ljus och lykta efter filmtitelöversättare snubblar han rakt in i en stor samhällsförändring. Specialprogrammet ”Inte längre ett päron till farsa” handlar en hel del om skojiga filmtitlar, men också om ett språk som är i gungning. REPORTER: Joakim Silverdal MEDVERKANDE: Hansi Mandoki, Peder Frohm, Susanne Haugen, Daniel Sandström och Mats Gyllengham.
Här samlar vi extrasändningar och helgprogram från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram Kära svenskar, hemma och utomlands och alla i Sverige. Just nu sänker sig julefriden i många hem och på andra platser runt om i vårt land. Det ger oss tid till eftertanke och reflektion kring året som gått. Så är det också här på Kungliga slottet. Jag minns när jag, för många år sedan, var i Sydafrika i ett scoutsammanhang. Vi besökte ett av de mest utsatta områdena, utanför Kapstaden. Många av de som bodde där, levde under mycket knappa förhållanden. Plötsligt kom en pojke fram till mig. Han var 10, 11 år och klädd i en scoutskjorta. Pojken kände till att även jag är scout. Han var väldigt stolt över sin fina skjorta och ville berätta om vad den betydde för honom. Han sa: Scout-skjortan gav respekt. Den symboliserade sunda värden. Jag tänker ofta på den episoden och vad goda symboler kan göra för oss människor. Det har på många sätt varit ett mörkt år. I Bryssel har svenskar, på väg till en fotbollsmatch, stolta iförda våra svenska färger, bragts om livet. Ett fruktansvärt dåd. Här hemma i Sverige har flera drabbats av det hänsynslösa gängvåldet. Många känner en oro över samhällsutvecklingen. Samtidigt arbetar polis och rättsvårdande myndigheter oförtrutet med att skapa ett tryggare Sverige för oss alla. De har vårt fulla stöd i denna strävan. Terrorattacken mot civila i Israel och det efterföljande kriget i Gaza innebär ett stort mänskligt lidande. Det skapar oroligheter och osämja i hela världen. En fredlig utveckling känns avlägsen – men hoppet måste leva. I Ukraina fortsätter folkets kamp för att försvara sitt land mot den ryska invasionen. Under året träffade jag president Zelenskyj när han var på besök i Sverige. Vi pratade om den fortsatt svåra situationen i landet. Presidenten, liksom den blågula ukrainska flaggan, har för många runt om i världen blivit en symbol för ett helt folks frihetskamp. Blått och gult är också färgerna i vår flagga. Den svenska flaggan symboliserar våra värderingar, våra friheter, men också våra skyldigheter och vårt ansvar gentemot andra. Vi har full rätt att tycka olika. Vi värnar åsiktsfriheten, men den stora friheten bygger på respekt och tolerans. Vårt land vilar också på rättsstatens grund. ”Land skall med lag byggas”. Det var Kung Karl den XV:s valspråk från 1859. Det är ursprungligen ett uttryck från medeltiden. Strofen har även en fortsättning som sällan uppmärksammas: ”Land skall med lag byggas - och icke med våldsverk”. En del av våra lagar kan idag uppfattas som självklara, men de är resultatet av landets utveckling, som ofta föregåtts av långa och ibland svåra överväganden. Vi har yttrandefrihet, religionsfrihet, allmän och lika rösträtt. Till detta kommer också andra lagar om barns rättigheter, förbud mot diskriminering och skydd för miljön. Under året har Sverige kommit allt närmare ett medlemskap i Nato. Det är den största försvars- och säkerhetspolitiska förändringen i vårt land sedan Sverige blev militärt alliansfritt för över 200 år sedan. Och den görs i bred politisk enighet. Min farfars bror Prins Wilhelm skrev år 1941, mitt under brinnande världskrig, en essä som heter ”Fritt land”. Den står sig väl än idag. Han skrev följande: Slut citat. Den svenska flaggan symboliserar också naturen som vi älskar att njuta av. Vår rena luft. De vidsträckta landskapen och fjällen och sjöarna. Naturen gör vårt land rikt. Vi har förädlat skogen, malmen, vattenkraften och jorden. Med den nya gröna tekniken fortsätter Sverige att skörda framgångar i samklang med naturen. I den senaste klimatförhandlingen enades världens länder för första gången om att ställa om från fossila bränslen. Det ger hopp och framtidstro. Under året har Drottningen och jag återigen rest runt i Sverige. Vi har uppmärksammat mina 50 år på tronen. Vi har också firat att det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung och Sverige blev ett självständigt land. På resorna har vi besökt många av länsmuseerna och sett fina exempel från vår historia. Sveriges länsmuseer har nära fyra miljoner besök varje år. Här finns historiska guldkorn bevarade som utgör en del av vårt kulturarv och våra traditioner. Men vår historia är också människorna. Det som görs varje dag av var och en och det vi gör tillsammans. Var än du är i Sverige eller utomlands, så hoppas jag att du får en fin jul med lugn och ro. Kanske ge lite extra tid för att ta hand om en gammal vän eller en äldre släkting. Att skänka en extra tanke till dem som behöver det mest. Jag önskar dig vila och styrka som ger dig glädje och hopp. Nu går 2023 mot sitt slut och vi ser fram emot ett nytt år. Tillsammans med min familj vill jag önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år 2024!
Varför har helgonet Nikolaus en djävul i släptåg, undrar Thomas Nordegren? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram Jesusbarnet och tomten är två av huvudpersonerna för många på julafton, men det finns mer att grotta ner sig i när det handlar om folktron. TOMMY KUUSELA, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Han ger oss fördjupad kunskap om våra traditioner. Sankt Nikolaus har med sig en djävul som helgonet håller fast i en kedja. – Helgonet Nikolaus skulle på det här sättet visa sin makt över det onda, berättar forskningsarkivarien. Musik som spelas; Chris Isaak - Hey Santa Anita Lindblom – Julbocken Nat King Cole – The Christmas Song Tre Små Tomtar - Sven Arefeldt & Sven-Olof Sandberg & Eskil Eckert-Lundin.
Ukrainakorrespondenten om behovet av hopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram Blir det någon andhämtning från kriget under julhelgen? Ukrainakorrespondent LUBNA EL-SHANTI säger att människor inte konstant orka leva med rädsla för sina liv. I storstäderna kan man ibland glömma bort att det är krig.
Tidigare USA-korrespondenten Thomas Nordegren språkas med nuvarande korrespondent. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram Kalifornienborna kämpar på när det gäller julstämningen. – Det är inte som att de får någonting gratis när det gäller snö och den klassiska julkänslan, men stadshuset är belyst i rött och grönt och varuhusen glittrar traditionsenligt, säger Roger Wilson från San Francisco. Det blir också en djupdykning inför presidentvalet och ett samtal om att vara korrespondent på den amerikanska västkusten.
En tämligen innerlig julstämning med de erkända julmarknaderna, som det brukar vara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram Korrespondenten ger en bild av det aktuella läget i Tyskland och berättar bland annat om ett land som har det fortsatt knackigt ekonomiskt.
Julsånger och schlagers från 1900-talets början Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram Thomas Nordegrens morfar, med artistnamnet Carl-Leonard Nilsson, lanserades som den sjungande spårvägsföraren eftersom han var driftsingenjör vid spårvägen i Helsingborg. I Grammofonarkivet i Radiohusets källare har vår julvärd funnit ett hundratal gamla 78-varvsskivor. Morfar Carl Leonard var under 1920- och 30-talen en passionerad schlagersångare som turnerade land och rike runt. Han fick till exempel skivkontrakt med Columbia Records.
Det stillsamma julfirande i Betlehem, Jerusalem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram Mellanösternkorrespondenten CECILIA UDDÉN berättar om ett julfirande på undantag där stora delar av Mellanöstern tar hänsyn till pågående kriget mellan Israel och Hamas. Istället samlas många till bön och stillsamma gudstjänster. Samtalet tar oss också till att få inblick i de särskilda utmaningar som ställs på den som vill laga lutfisk till jul.
Kulturredaktionens Karsten Thurfjell tar med lyssnarna in på Svenska akademiens högtidssammankomst när de nya ledamöterna, språkforskaren David Håkansson och författaren Anna-Karin Palm, efterträder Sture Allén och Kjell Espmark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram
I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram Rättegången startar mot sonen startar. Han nekar till att han något att göra med mordet på sin mor och mordförsöket på sin far. Men polisen har hittat thallium i hans rum och i hans kläder och dessutom visar det sig att sonen levt med en livslögn - en lögn som, om den avslöjades, skulle gjort båda hans föräldrar mycket besvikna. Produktion: Podlit. Reporter och ljuddesign: Blenda Setterwall-Klingert. AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.
I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram En kvinna kommer in akut på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, med symptom som förvirrar. Först tror man att det är en vanlig matförgiftning, men när kvinnan avlider förstår neurologien Oluf Andersen att det måste vara något annat. Att söka reda på vad det är för förgiftning och hur den ska hävas blir en kamp mot klockan. Ska man lyckas rädda resten av familjmedlemmarna? Produktion: Podlit. Reporter och ljuddesign Blenda Setterwall-Klingert. AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.
I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram En kvinna ha avlidit och en man ligger svårt skadad på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. De har båda förgiftats av det förbjudna medlet thallium. Sonen har också blivit sjuk, men mycket lindrigt. Hur har de fått i sig det här giftet? Man hittar en burk med thallium i pappans kavajficka - men har han verkligen lagt den där själv? Och hur är det egentligen med sonens studieresultat? Produktion: Podlit. Reporter och ljuddesign: Blenda Setterwall-Klingert. AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.
I ett samtal med Magnus Viktorin berättar journalisten och tidigare talkshowvärden Thomas Nordegren om Carl Leonard som var driftsingenjör vid spårvägen men där den stora passionen var sången. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/2702?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p1specialprogram Musik och sång har länge haft en särskild plats i Thomas Nordegrens hjärta och kanske har hans morfar Carl Leonard Nilsson inspirerat honom till det stora intresset. Carl Leonard var under 1920- och 30-talen en passionerad schlagersångare, som bland annat spelade in julsånger, turnerade land och rike runt och fick skivkontrakt med Columbia records. Thomas komplicerade relation till julen är också ett ämne för samtalet och behovet att inte ta saker så allvarligt. Producent: Magnus Viktorin
Carl XVI Gustaf har varit kung i Sverige sedan 15 september 1973. I ett tal till svenska folket tackar han för de 50 år som gått. Talet från Hans Majestät kommer från prins Bertils våning på Kungliga slottet i Gamla stan.
I filmen Jurassic Park säger en av karaktärerna att bara för att vi kan, betyder det inte att vi ska. I den sista delen ägnar vi oss åt den kritik som riktas mot återupplivnings-projekten. Vilka är riskerna med att använda genteknik för att få tillbaka förlorade arter? Och vilka är riskerna med att inte använda den? MEDVERKANDE Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare PROGRAMLEDARE OCH PRODUCENT Therese Uddenfeldt TEKNIKER Jens Nielsen EXEKUTIV PRODUCENT Tove Friman Leffler Produceras av PodLit för Sveriges Radio Ljudklippen kommer från: Shakespeare network Jurassic Park Podcast: We are as gods Open to debate: Don't Bring Extinct Creatures Back to Life Ljud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på Soundcloud TEDx Talks: The First De-extinction: Alberto Fernandez-Arias
Återupplivning av arter ses länge som en omöjlighet. I del 3 hör vi om tre vetenskapliga genombrott som gör det otänkbara tänkbart. I och med det tänds också hoppet för bucardon och den svart-fotade illern, som båda får hjälp på sätt som tidigare varit omöjliga. MEDVERKANDE Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare PROGRAMLEDARE OCH PRODUCENT Therese Uddenfeldt TEKNIKER Jens Nielsen EXEKUTIV PRODUCENT Tove Friman Leffler Produceras av PodLit för Sveriges Radio Ljudklippen kommer från: The Retro Report: Biology: Dolly, the Cloned Sheep Sveriges Radio TEDx Talks: The First De-extinction: Alberto Fernandez-Arias Stockholms universitet Naturhistoriska riksmuseet The Nobel Prize NPR McKinsey & Company Radiolab The Johns Hopkins Center for Health Security: The BWC Global Forum: Biotech, Biosecurity & Beyond Revive & Restore: Reviving and restoring wooly mammoths Podcast: We are as gods TED: Stewart Brand: The dawn of de-extinction. Are you ready? Deutsche Welle Al Jazeera America: The Frozen Zoo Revive & Restore: Elizabeth Ann—World's First Cloned US Endangered Species CBC Radio TEDx Talks: How to Bring Passenger Pigeons All the Way Back: Ben Novak The Long Now Foundation: DeExtinction, Resurrecting Dead Species RNZ Radio
Samtidigt som allt fler arter utrotas, föds en idé: Tänk om de kan återskapas? I del 2 dyker vi ner i 1960-talets counter culture för att bekanta oss med en man som blir drivande i projekten att återuppliva utdöda arter. Vi lär också känna två djur som fortfarande finns, men som är precis på gränsen till utplåning: bucardon och den svart-fotade illern. MEDVERKANDE Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare PROGRAMLEDARE OCH PRODUCENT Therese Uddenfeldt TEKNIKER Jens Nielsen EXEKUTIV PRODUCENT Tove Friman Leffler Produceras av PodLit för Sveriges Radio Ljudklippen kommer från: Hitlers sista radiosända tal British Movietone Dokumentär: Hitlers Jurassic Monsters Steve Jobs' 2005 Stanford Commencement Address Hippies Change a Generation, Decades TV Network Dokumentär: We Are As Gods — a film about Stewart Brand UNEP:s dokumentär om Stockholmskonferensen 1972 The Long Now Foundation: : Floating Upstream: The Many Lives of Stewart Brand Sveriges Radio Open to debate: Don't Bring Extinct Creatures Back to Life Ljud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på Soundcloud Wyoming Game and Fish Department: A History of Black-Footed Ferrets U.S. Fish & Wildlife Service: Dodging Extinction: The Black-footed Ferret Recovery Program Wyoming Game and Fish Department: Black-Footed Ferrets: The Rediscovery Real Wild: Bucardo: The First And Only Animal To Survive De-Extinction TEDx Talks: The First De-extinction: Alberto Fernandez-Arias
En utrotning är inte en vanlig död det är en större död. Arter som funnits på vår planet i miljoner år finns plötsligt inte alls. I del 1 följer vi mammutens, uroxens och vandringsduvans öde. Vi följer också med författaren Torill Kornfeldt till Sibirien, och funderar på varför det tar så lång tid att förstå att vi människor kan utplåna hela arter. MEDVERKANDE Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare PROGRAMLEDARE OCH PRODUCENT Therese Uddenfeldt TEKNIKER Jens Nielsen EXEKUTIV PRODUCENT Tove Friman Leffler Produceras av PodLit för Sveriges Radio Ljudklippen kommer från: Jurassic Park Dokumentär: The Real Jurassic Park SVT Rapport Ljud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på Soundcloud Natural History Museum, London Världens historia på tre minuter, SVT The Long Now Foundation: DeExtinction, Resurrecting Dead Species TED: Stewart Brand: The dawn of de-extinction. Are you ready?
Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I tredje delen får vi inblick i folkkulturens roll i skapande av den svenska nationalismen. Åren kring förra sekelskiftet innebar hektiska tider för de folklivsforskare, skaffare och upptecknare som reste runt i landet på jakt efter föremål, hus, sägner och folklåtar. Vad som ansågs värt att bevara präglades givetvis av den tidens specifika syn på historien, och synen på vad Sverige var för ett slags land. Folkmusiken hade sin egen Artur Hazelius i juristen och folkmusikinsamlaren Nils Andersson, grundare avfolkmusikkommissionensom målmedvetet samlade in svensk spelmansmusik från 1908 och fram till 1976. Ett viktigt projekt, men också en produkt av sin tid och styrd av föreställningar om svenskhetens innehåll. Po Tidholm möter etnologen OWE RONSTRÖM, folkmusikerns SARA PARKMAN och konstnären PETER JOHANSSON i samtal om en traditionstyngd kultur och hur den kan användas i konsten idag. Fosterlandet är en programserie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent är Marie Liljedahl.
Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I fjärde delen tittar vi närmare på nationalkänslan innehåll och de idéer som kom att påverka svensk politik. Konst och poesi har fått vara högtravande och svärmisk, medan patrioter och nationalister har varit något man skrattat åt i Sverige. Den svenska politiken under 1900-talet betonade inte det nationalistiska även om folkhemsbygget kan ses som ett nationalistiskt projekt. Idag ser svenska flaggor pryda kavajslag hos politiker och över partigränserna klär man sig i folkdräkt vid högtidsstunder. Hur ska man förstå nationalismens roll i Sverige och vad är det som gör att vi återigen blickar tillbaka i vår historia när vi försöker komma åt det svenska? På Skansen samtalar journalisten och författaren PO TIDHOLM med etnologen OWE RONSTRÖM, idéhistorikern SVERKER SÖRLIN och statsvetaren KATARINA BARRLING om nationalismens roll i svensk politik. Fosterlandet är en serie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.
Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I första delen befinner vi oss på Skansen. Är det en representativ bild av Sverige, eller kanske snarare en konstruktion, ett fruset ögonblick, ett monument över en historiesyn i ett visst givet ögonblick? Artur Hazelius, Skansens grundare, ville skapa ett Sverige i miniatyr, bevara det som ansågs vara det specifikt svenska och som han ville rädda innan det försvann. Det är kanske just den historiesynen, exakt den berättelsen om Sverige, som kom att bli vårt nationalistiska narrativ, ett arv som många i vår tid tycks längta tillbaka till och vars traditioner och ideal ska läras ut och kanske, till och med, fungera som ett villkor för svenskt medborgarskap. På Skansen samtalar journalisten och författaren PO TIDHOLM möter CHRISTINA MATSSON, folklivsforskare och tidigare chef för Nordiska museet, historikern och författaren MAJA HAGERMAN och idéhistorikern Sverker Sörlin om hur vilken typ av nationalism som Skansen kom att ge upphov till. Fosterlandet är en programserie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.
Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I andra delen tittar vi närmare på de idéer och händelser som formade den svenska berättelsen om en enad, homogen nation. Det verkliga nationella uppvaknandet i Sverige kom med förlusten av Finland 1809. Esaias Tegnér fattade pennan och skrev dikten . Stormaktstiden var över, men somliga hade svårt att svälja de förlorade ambitionerna. Dikten belönades av Svenska Akademien 1811, samma år som Geijer bildade Götiska förbundet. Svensk dikt dignade av referenser till asatrons gudar, till vikingarna och den av köld och umbäranden hårt tuktade svensken. Karl XII lyftes fram som en hjältekonung, den sista av sitt slag. Vid förra sekelskiftet kulminerade detta projekt. Skansen och Nordiska museet kom till, Richard Berg målade fram det nordiska ljuset, Hugo Alfvén omtolkade folkvisor till symfonier. Det förflutna var det som framtiden skulle byggas på. Men hur såg detta förflutna ut? På Skansen samtalar journalisten och författaren PO TIDHOLM med historikern och författaren MAJA HAGERMAN och idéhistorikern SVERKER SÖRLIN om hur bilden om ett homogent Sverige skapades och hur man definierade det äkta svenska. Fosterlandet är en serie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.
Följ med på en rundvandring i Stockholms stadshus vars grund är byggd på samma sätt som New Yorks skyskrapor, som har Skandinaviens största orgel och vars klockklang hörs varje dag i tolvslaget i P1. Några meter från Riddarfjärdens vatten reser sig en av Stockholms mest kända siluetter. Den som rullar in i Stockholm med tåg söderifrån ser det tegelröda tornet resa sig mot himlen, med en klockstapel i grön koppar och den förgyllda spiran med tre kronor allra högst upp. Stockholms stadshus invigdes på midsommarafton 1923, och nu firas 100-årsjubileet med bland annat träbåtsregatta, kunglig middag och massbröllop. För Stadshuset är ju inte bara ett hus för Stockholms kommunfullmäktige – här viger sig stockholmarna, här firas Nobelfesten varje år och här samlas man för minnesstunder när Sverige drabbas av ministermord eller terrorattentat. Medverkande är historikern Mats Hayen, aktuell med boken , Katja Morander, biträdande chef för Stadshuset guider, och Svante Hådell, projektchef för Stockholms stadshus 100-årsjubileum. Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.
Den 6 juni 2023 kan Sverige sägas fylla 500 år som modern självständig nation. Men vad är det för ett land, frågar vi lyssnarna och inbjudna gäster. Vad är Sverige för dig – ett minne, en maträtt, en skogsväg eller en sång? När är Sverige som mest svenskt för dig och har det nån betydelse i ditt liv? Direktsändning med gäster som historikern och författaren Henrik Berggren, och konstnären Saadia Hussein, samt lyssnares tankar om vad Sverige är. PROGRAMLEDARE: Åsa Furuhagen och Tobias Svanelid PRODUCENT: Björn Gunér och Sara Sällström
