P2 Dokumentär
About
Available on
Community
748 episodes
Kyrkklockorna hörs över hela staden, men vilka är det egentligen som spelar på dessa gigantiska instrument som väger flera ton? Följ med upp för trånga, gamla torntrappor, högt upp ovanför takåsarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4112?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p2dokumentar Klockspelens melodier klingar i kyrkor och stadshus över hela Sverige. Ofta är musiken inspelad, men ibland framförs den faktiskt live av en klockspelare. Denna musiker spelar på klockor som tillsammans kan väga så mycket som 15 ton. Hur går det till? I det här programmet följer vi två klockspelare på vägen mot varsin konsert i två olika klocktorn. MICHAEL DIERKS spelar ofta psalmer och poplåtar under sina konserter i Tyska kyrkan i Gamla stan i Stockholm. Men nästa spelning ska bli något helt annat, då ska han framföra ett improviserat verk där han inte bara använder händerna, utan hela kroppen. Och med ett musikredskap som han själv har byggt ska han åstadkomma något som förmodligen aldrig gjorts tidigare. Den andre klockspelaren är MATS VAN DER GEER, som är 24 år och bor i byn Vuollerim nära Jokkmokk. Han reser till Stockholm för att framföra en konsert på klockspelet i Klara kyrka. Ett klockspel som visar sig vara allt annat än lättspelat. En dokumentär från 2024 av MAGNUS JOHANSSON, Iris Media.
Billie Holiday har haft en tuff tid med narkotika, förlorad artistlicens och rubriker i skvallerpressen. Nu beger hon sig mot ett vintrigt Sverige, men kommer hon kunna leva upp till publikens och pressens förväntningar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4112?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p2dokumentar I januari 1954 lyfter ett SAS-plan från New York med slutdestination Stockholm och Bromma flygplats. Ombord sitter Billie Holiday, Buddy DeFranco Quartet, Beryl Booker Trio och Red Norvo Trio. Tillsammans bildar de ”Jazz Club USA”, en turnerande minifestival som ska besöka 23 europeiska städer på 24 dagar. I dokumentären får du följa truppens stora stjärna Billie Holiday genom fem vintriga svenska städer och pressens hårda domar. En dokumentär från 2024 av Theresia Billberg.
Nordens kanske största nu levande tonsättare har kuf-förklarats för sin oändlighetsserie, men också skrivit musik till en Oscarsbelönad film och fått Danmarks hundar att yla vid tv-apparaterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4112?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p2dokumentar Med hjälp av personer som står Per Nørgård nära tecknas en bild av tonsättaren. Vi djupdyker i hans kompositioner, idéer och liv – från små händelser till stora. Från uppväxten i Köpenhamn och somrarna på Langeland till oändlighetsserien och tredje symfonin som är med i Danmarks kulturkanon. Och så mötet med den schweiziske konstnären Adolf Wölffli som ställde Pers värld på ända. Medverkande: Ivan Hansen, skribent och Nørgårds assistent, Marie Lalander, regissör och livskamrat, Gunnar Eriksson, körledare och vän, Jeppe Nørgaard, son. En P2 dokumentär från 2024 av Katarina A Karlsson.
Du har hört hans musik i Så som i himmelen, Skärgårdsdoktorn och Den goda viljan. Med sin nordiska klang berörde han folk i tv-soffor och biografer världen över. Och när Stefan blir sjuk 2023 sluter hela musiksverige upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4112?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p2dokumentar Stefan Nilsson var en av Sveriges mest produktiva filmmusikkompositörer. På meritlistan står ett 70-tal film- och tv-produktioner med namn som Ingmar Bergman, Bille August, Hasse Alfredsson och Kay Pollack. Han var också en skicklig pianist som rörde sig lika lätt och naturligt mellan jazz, klassiskt, pop och rock. I ett och ett halvt år låg hans låt Gabriellas sång på Svensktoppen. Men själv höll han sig helst i bakgrunden. I denna dokumentär får vi följa Stefans musikaliska väg genom livet, från hans första trevande toner på sin pappas piano, till musikscener över hela landet. Det är en sprudlande och nyfiken väg som plötsligt tog slut i maj av 2023 på grund av sjukdomen ALS. I programmet medverkar Tommy Körberg, Py Bäckman, Helen Sjöholm, Bille August, Örjan Fahlström, Lotta Hasselquist Nilsson och Stefans döttrar Martina och Josefina. En dokumentär från 2023 av Nicola Maniette.
Ethel Smyth fick slåss för sin plats i konserthusen. Männen i musiklivet och hennes egen pappa tyckte inte att kvinnor skulle skriva musik. Men trots allt motstånd tog det lång tid för Ethel att närma sig suffragetterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4112?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p2dokumentar Kompositören Ethel Smyth föddes 1858 i Storbritannien. Uppväxten i en välbärgad familj kom med sina fördelar, men att en flicka som hon skulle ha en framtid som tonsättare ansågs absurt. Ethel Smyth kämpade hela livet för sin plats i musiklivet. Men motgångar hindrade henne inte från att skriva mässor, serenader och operor. År 1902 blev hon den första kvinnan att få en opera uppsatt på The Metropolitan i New York. Med tiden blev hon också en förkämpe för kvinnlig rösträtt och engagerade sig i suffragettrörelsen. Via Ethel Smyths egna memoarer ges vi en inblick i hennes tankar och liv. Med sin envishet och musikalitet har hon skapat musikhistoria, men under en lång period var hon ganska bortglömd. I programmet medverkar dirigenten Cathrine Winnes och Leah Broad, doktor i musikhistoria vid Oxfords universitet. En dokumentär från 2023 av produktionsbolaget Ljudbang. I redaktionen: Emma Janke, Laura Wihlborg och Klara Fredén. Inläsningar av Ellen Jelinek, Joel Valois och Ludvig Josephson.
Född i en så kallad sockenlappssläkt skulle han ägna sitt liv åt att slakta och flå hästar och hundar. Men det var som fiolspelman som Nils Jonsson blev legendarisk, under artistnamnet Lapp-Nils. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4112?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p2dokumentar ”Intet namn intager en så dominerande plats i spelmanskretsar i Jämtland som Lapp-Nils, och ingen har i så hög grad som han satt sin prägel på jämtländsk folkmusik.” Så skrev folkmusikupptecknaren Olof Andersson 1927. Och så är det fortfarande. Låtarna efter Lapp-Nils spelas, myterna lever och nya låtar i ”Lapp-Nils-stil” komponeras. En av hans låtar har också nått långt utanför folkmusikkretsarna: Den trallade Lapp-Nils-polska som Jan Johansson och hans medmusikanter improviserade till och som därefter fått den ena efterföljaren efter den andra. I den här dokumentären följer vi Lapp-Nils liv, möter musiker som håller minnet efter honom levande och lyfter tankar om kopplingen mellan svensk och samisk musik. Medverkande: Kjell-Erik Eriksson, fiolspelman Ewa Ljungdahl, sockenlappskunnig arkeolog Leif Stinnerbom, fiolspelman och teaterchef Leif Ottosson, dragspelman Anna-Karin Eng, fiolspelman Alexa Gödde och Tua Wennerbrandt på Birka folkhögskolas folkmusiklinje Malin Hülphers, chef för Estrad Norr Uppläsare: Marcus Frånberg och Hans Nyberg En dokumentär från 2023 av Ingela Hofsten. Ljuddesign och slutmix: Anders Olsén.
Våren 2023 var det dags för ett kärt återseende när Radiojazzgruppen, under ledning av Nils Landgren, var tillbaka i nya konstellationer och med gammal och ny musik. Följ med oss tillbaka till när jazzen lämnade dansbanorna och samtidigt blev både friare och mer genomkomponerad. Utvecklingen av det som då var framtidens jazzmusik gick i olika riktningar. Ibland på kollisionskurs. På 1960-talet ville Sveriges Radio bidra till att göra jazzen till en mer seriös konstform – det gamla Radiobandet stöptes om och blev Radiojazzgruppen som nu 2023 alltså återuppstått. Men har Radiojazzgruppen varit död? Har den inte funnits hela tiden? Och vad är Radiojazzgruppen egentligen? Hör röster och musik ur arkiven och nygjorda intervjuer med jazzmusikerna Georg Riedel, Nils Landgren, Amanda Sedgwick, Ebba Åsman, Örjan Fahlström och Lars-Göran Ulander – om nutid, dåtid och framtid. En dokumentär från 2023 av Eva och Staffan Schöier.
För dig som gillar P2 Dokumentär: Nu finns P2 Musikhistoria en ny podd om oväntade och spännande händelser ur den klassiska musikens historia. Programledare är kompositören Andrea Tarrodi. Nya avsnitt släpps lördagar jämna veckor.
I mitten av 1900-talet kunde så gott som varenda svensk nynna en låt av Ulf Peder Olrog. Fraser som samling vid pumpen, du ska göra som Svensson gör och allting går att sälja med mördande reklam blev nästan som egna ordspråk. Ulf Peder Olrog var mer än enbart en schlagerkompositör. Han var också visforskare, radioman, översättare och upphovsman till Svenskt visarkiv. Mycket av det han skapade lever än i dag, mer är 60 år senare. Olrog växte upp i Nyköping och studerade under många år i Uppsala, där han så gott som hela livet fortsatte en evig resa mot en doktorsavhandling. Båda städerna har varit viktiga kulisser i hans schlagers. Här får vi för första gången en dokumentär som samlar alla delar av mannen som ständigt hade nya idéer på gång. MEDVERKANDE I PROGRAMMET: Bengt Peder Olrog, son Lars Gurell, fd arbetskamrat på Sveriges Radio Johanna Broman Åkesson, musikvetare Karin Strand och Wiktor Johansson, Svenskt visarkiv Peter J Lind, Olrog-entusiast INTERVJUER FRÅN ARKIVET: Ulf Peder Olrog Sven G Svensson, vän Margareta Kjellberg, vissångare och kollega Georg Eliasson, förläggare och radioman Bo Sundblad, vän En dokumentär från 2023 av Malin Marcko, Iris Media.
Sex röster som på sextiotalet gav klang och musikalisk karaktär åt Hasse och Tage, Povel Ramel och Beppe Wolgers. Gals and Pals var med i revyer, gjorde egna shower och var huskör i tv:s popprogram Drop in! Gals and Pals var som man säger med överallt och stod också ett par gånger på tröskeln till en karriär i USA, påhejade av bland andra Harry Belafonte och Burt Bacharach. Gals and Pals signaturmelodi “Det är vårt öde att doa” fick svensk text av Beppe Wolgers och fanns med redan när de fick sitt genombrott 1964. Hör medlemmarna Kerstin Bagge och Monica Dominique med flera om Gals and Pals och om att sjunga tillsammans i grupp. Det här är en berättelse inte bara om musik och musikaliskt hantverk, utan också om sorg, glädje och ett genuint engagemang! En dokumentär från 2023 av Staffan och Eva Schöier.
I över 100 år fanns det en släkt som dominerade Sveriges musikliv släkten Öst. På dansbanor, i kyrkor och i Melodifestivalen underhöll de i generation efter generation. Men en septembernatt förändras allt. “Popgruppen Family Four i dödsolycka – sånggruppen är splittrad för alltid”. Den 2 september 1966 vaknar Sverige till en dramatisk nyhet. De fyra syskonen i Family Four – släkten Östs yngsta generation – har varit med i en olycka. Den dåligt surrade lasten från en lastbil har slungats in i deras turnébil. Lillasyster Inger är svårt skadad och mellanbrodern Stig är död. Det här blir en vändpunkt i historien om Sveriges mest musikaliska familj. En historia om spelglädje, fattigdom, kärlek, otrohet, religiös väckelse, död – och framförallt – massor av turnerande. I DEN HÄR DOKUMENTÄREN FÅR DU MÖTA: __ __ En dokumentär från 2023 av Jack Lantz.
I Judit Rajks salong lever den samtida konsten och musiken som tvingats under jorden i Ungern. Den frispråkiga sångerskan och aktivisten öppnar dörren för landets oliktänkande. Sofia Nyblom reser till Budapest i oktober 2022, strax efter att ungerska regeringens sparkrav börjat slå mot kulturlivet och EU-parlamentet hotar att frysa bidragen. Samma dag som hon landar inleds en ny våg av studentprotester. Och hon upptäcker att Ludwig van Beethovens Egmont-uvertyr än i dag nära 70 år efter Ungernrevolten 1956 ackompanjerar demonstrationerna i Budapest.I programmet möter vi sångerskan och konstnärliga aktivisten Judit Rajk och hennes vän tonsättaren György Kurtág, samt studenter och pedagoger vid berömda Franz Liszt-Akademien. Judit Rajk beskriver sig som änka efter en känd filmscenograf, arkitekt och politiker: Laszlo Rajk. I sin salong tar hon emot oliktänkande konstnärer som söker en fristad. Jag bär min mans efternamn. Det säger allt, förklarar Judit Rajk.En dokumentär från 2023 av Sofia Nyblom.
Finländarna som arbetskraftsinvandrade till Göteborgpå 60-och 70-talen slet hårt påverkstadsgolven under veckorna. Men på helgerna var det dansgolven som gällde tangon blev snabbt omåttligt populär. När de finska orkestrarna spelade tango var alla uppe och dansade på dansrestaurangerna som fanns lite varstans i stan. Det taktfasta vemodet var högt älskat. Men i dag finns bara spillror kvar av den finska tangoepoken i Göteborg. Kari Matikainen är trummis i Mr. Cool, en av få orkestrar som fortfarande spelar tango. Han tar oss med på en spaning efter en tid som flytt. I programmet får vi också höra sångerskan Anna Heikkinen som söker sina finska rötter genom tangon, samt Esa Myllymäki och Maila Pikkarainen som kämpar för att hålla tangokulturen levande i Göteborg. En dokumentär från 2023 av Anna Maria Höglund.
Den äldsta bevarade boken i Sverige är Skaramissalet från 1100-talet, som fungerade som mässbok i Skara domkyrka. Boken rymmer en rik musikalisk värld och ger en inblick i hur musiken lät för tusen år sedan. I Norden finns en lång tradition av att rista budskap i sten, ben och trä. Böcker där texten nedtecknats på ihopsatta ark började dyka upp i Sverige först när kristna missionärer kom hit i början av medeltiden till nyetablerade kloster och kyrkor.Sveriges äldsta bok Skaramissalet fördes till Skara omkring år 1150. Men varifrån kom den? Och hur kan en över 870 år gammal bok vara så välbevarad med läsbara noter som vi kan tyda än i dag?Skarabördiga musiketnologen Åsa Veghed fördjupar sig i bokens historia och musik i dokumentären Återföreningen mysteriet om den gamla boken.En dokumentär från 2023 av Åsa Veghed.
Varje pianokonsert har sin alldeles speciella inledning, men ingen har börjat så här, säger Roland Pöntinen om Rachmaninovs andra pianokonsert. Från tyst pianissimo till tunga klockor, följt av en mäktig flod i stråkmelodin. Sergej Rachmaninovs andra pianokonsert är ett av den romantiska musikens mest glittrande verk, älskad av både publik och pianister, med melodier som letat sig in i både populärmusik och Hollywoodfilmer. För Ragna gav pianokonserten tröst när hon som ung drabbats av en tung familjetragedi. Och för Maggie dök den upp av en ren slump när hennes kärleksrelation hade kantrat och hon behövde tröst. Göran hittade pianokonserten på ett kassettband i Indien, men fick vänta många år innan han fick höra hur den slutar. Bandet var för kort.Rachmaninov skrev sin andra pianokonsert 1901 efter att ha genomgått hypnosterapi för att bota sin skrivkramp, med mantrat: Du kommer komponera med lätthet, en pianokonsert av yppersta kvalitet.Men varifrån fick Rachmaninov idén att inleda med piano likt kyrkklockor? I programmet hör vi pianisten Roland Pöntinens tankar kring Rachmaninov som pianist och kompositör.En dokumentär från 2023 av Anton Karis.
I drygt 70 år var Sven-Bertil Taube en självklar del av svenskt kultur- och nöjesliv. Med sin speciella förmåga att berätta och gestalta var han en sann estradör i ordets bästa bemärkelse. Som barn till konstnären Astri och nationalpoeten Evert Taube var han liksom folkkär från början.Samtidigt som Sven-Bertil förvaltade det musikaliska arvet efter Evert gick han hela tiden sin egen väg. Karriären slingrade sig fram med toppar och dalar sedan 60-talet, när han och Ulf Björlin bröt normerna och gav visan ett nytt format med full orkesterklang.Sven-Bertil Taube återvände ständigt till sin publik, på Gröna Lund, på skivtallriken, på bioduken, i tv-soffan eller i teatersalongen. Han var en länk bakåt till en förfluten tid samtidigt som han själv drevs framåt av stor nyfikenhet, ständigt på väg mot nya mål och nya samarbeten.Hör honom själv minnas och berätta i denna dokumentär av Eva och Staffan Schöier.Research, ljudläggning och produktion: Eva Schöier Presentation: Staffan SchöierEn dokumentär från våren 2021.
Gunnar Eriksson är körledaren som på 1960-talet förnyar svensk körmusik genom att placera den mitt i samhällsdebatten om kärnkraft, krig och fattigdom. Möt körprofessorn som gjorde uppror mot former och hittade ett eget sätt att bli en skapande dirigent. När de politiska vindarna blåser på 1960-talet återvänder Gunnar Eriksson nyutexaminerad från Ackis, nuvarande Kungliga musikhögskolan, till Västkusten. Han börjar som lärare på den nydanande musiklärarutbildningen Sämus, bildar Göteborgs kammarkör och inleder en bana som ska komma att förnya den svenska körmusiken och föra ut den i världen.Gunnar Eriksson låter musiken svinga sig mellan tidig musik, psalmer, visor, jazz och samtida modernistisk musik. Han har också en del i att vi svenskar sjunger Christmas Carols och utan honom hade vissångaren Olle Adolphson kanske aldrig börjat arrangera och göra körmusik.Från olika håll i världen hämtar Gunnar Eriksson musik ur notskatter och med Göteborgs kammarkör och Rilkeensemblen skapar han samarbeten som pågår än idag.I programmet medverkar förutom Gunnar Eriksson själv också hans körer och kollegor.En dokumentär från 2022 av Viveca Bladh.
Visste du att flickor hamnar i målbrottet? Och att mens, barnafödande och klimakteriet kan påverka rösten avsevärt? Med stigande ålder ökar rädslan att behöva lämna scenen, att bli utpekad som färdigsjungen. Ellen, som går i nian på Adolf Fredriks musikklasser, tappade självförtroendet för några år sedan när hennes röst inte längre gick att kontrollera. Hon gick från att vara stolt över att kunna sjunga starkt i kören till att knappt våga sjunga alls.Till skillnad från killarnas målbrott är tjejernas hormonella röstförändringar okända för de flesta eleverna på skolan. Man pratar inte om det, säger eleven Marcella, som själv blev förvånad då hon över en sommar gick från att vara hög sopran till att bli alt. Operasångerskan Hillevi Martinpelto var i femtioårsåldern när rösten började kännas annorlunda. Hon trodde att karriären snart var över, men efter ett par år kom rösten tillbaka. Det var först då hon insåg att hon genomgått klimakteriet och att det påverkat hennes röst. Kvinnors naturliga röstförändringar är fortfarande en väl bevarad hemlighet till och med bland dem som har rösten som sitt levebröd. Hur har det blivit så? Och hur bryter man tystnadskulturen och höjer medvetenheten om kvinnoröstens föränderlighet? I dokumentären medverkar också operasångerskorna Johanna Rudström, Charlotte Hellekant och Ann Marie Backlund, samt doktoranden, sångaren och röstläkaren Pontus Wiegert.En dokumentär från 2022 av Theresia Billberg. Inläsning är gjord av Tanja Lorentzon. Producent: Moa Larsson för produktionsbolaget Ljudbang.
I byxrollernas unika universum finns många kvinnliga operasångare som ägnar sina karriärer åt att gestalta killar. Men tror publiken på illusionen? Kanske krävs det mer än ett par byxor för att bli trovärdig. Kan du tänka dig att du är Persbrandt? Hur går han? Studenterna stegar pompöst runt på scengolvet, där forskaren och operasångaren Tove Dahlberg peppar dem att ta ut svängarna. Hon har startat den banbrytande kursen Att gestalta byxroller på Stockholms konstnärliga högskola, institutionen för opera.Här prövas hur gestaltningen kan förändras av en strumpa i grenen och vilken skillnad det är på att kliva in i ett rum som tjej respektive kille. Via klyschor och schabloner finslipas detaljerna, som att våga släppa ut magen, andas ljudligt och sjunga lite fulare. På Kungliga operan finns Ola Eliasson, baryton, med stor vana av att möta byxroller. Vad kan han göra för att öka trovärdigheten hos sina kvinnliga motspelare? Och hur ofta har han själv fått spela tjej? En dokumentär från 2022 av Anna Charlotta Gunnarson.
Krig är ständigt närvarande i Per Feltzins tankar. Krigen då och kriget nu, när historien upprepar sig och 1920-talets låtar låter som om de skrevs igår. Med musikens hjälp berättar han om sin rädsla. Är det ingen annan än jag som är livrädd? frågar sig Per Feltzin. Nu när Putin tycks använda Hitlers manual för att inleda ett stort krig. Nu när vi både upprustar och lever som vanligt. Nu när musik från världskrigens tider åter låter aktuell. Per Feltzin utgår också från sin egen familjehistoria med en farfar som stred och sårades i Verdun och en pappa som sårades svårt i andra världskriget. I programmet hörs musik av bland andra Bach, Barber, Biber, Sjostakovitj, Ives, Gorecki, Lars Erik Larsson, Eisler och Jenkins samt med Cohen, Lautten Compagney, Motörhead och Tältprojektet med Totta Näslund.Ett program från hösten 2022 av Per Feltzin.(Per Feltzin har tidigare gjort andra radioinslag kring angränsande ämnen. "Andra världskriget, familjeminnen, tågresor och Bachs passionsmusik." och "Min pappa var en tysk soldat".)
Att bli omsjungen kan vara smickrande men också ge upphov till ilska. Särskilt när sångerna framställer en som hora. Bellmans Ulla Winblad är troligen den svenska musikhistoriens mest omsjungna kvinna. Bakom namnet fanns en verklig person, Maria-Christina Källström. Maria-Christina Källström skapade själv namnet Ulla Winblad. Ett alterego hon använde när hon var ute i Stockholms nöjesliv under 1700-talet och där var hon ofta. Hon och Carl-Michael Bellman levde sina liv i samma stad och på samma gator. Han tog namnet Ulla Winblad och förde in det i epistlarna. Till en början gestaltade han henne som en gudinnelik ouppnåelig kvinna. Senare ändrade texterna karaktär och Winblad blev en kvinna som var lika mycket hora som madonna i Bellmans värld.Etnologen Rebecka Lennartsson som grävt i arkiven från den här tiden har sett en kvinna som inte hukade under fattigdom och det patriarkala klassamhället, utan som vågade sticka ut och utmana normerna. Men hon blev också utmanad själv, av självaste Bellman. Hur mycket var verkligt och hur mycket var dikt i hans epistlar?Att Ulla Winblads liv blev starkt påverkat av att hennes namn användes av Bellman står klart. Inom henne puttrade en ilska som kunde slå över i fysiskt våld när människor sjöng Bellmans sånger i hennes närhet. Under en period flyttade hon från Stockholm för att komma undan. Men det skulle visa sig att Bellmans sånger var kända över hela landet och förföljde henne vart hon än gick.En dokumentär från 2022 av Malin Marcko, Iris Media.
Ralph Vaughan Williams var en kontrasternas man. Han tackade nej till att bli adlad, men skrev en hymn till drottning Elizabeths kröning. Och trots att han hatade krig anmälde han sig som krigsfrivillig. I oktober 2022 är det 150 år sedan den brittiske kompositören Ralph Vaughan Williams föddes. I dag är han främst förknippad med sitt pastorala sound. Men många av hans verk har ingenting med den idylliska engelska landsbygden att göra. Musiken är snarare präglad av krig, då komponerandet blev ett sätt för Vaughan Williams att bearbeta sina upplevelser från fronten vid första världskriget.Vaughan Williams liv var överhuvudtaget fullt av kontraster. Han var uttalad ateist, men fick uppdraget att sammanställa den engelska koralboken som blev en bästsäljare. Han kom från en bemedlad upper-middle class-familj, men var medlem av Labourpartiet. Han växte upp på landsbygden och älskade naturen, men föredrog att bo i London.Vem var egentligen denne man, full av motsättningar och kontraster?I programmet medverkar dirigenterna Martyn Brabbins och John Storgårds, författaren och radioprogramledaren Andrew Green. Vi besöker Ralph Vaughan Williams barndomshem i grevskapet Surrey och köar med ståplatspubliken in till Royal Albert Hall.En dokumentär från 2022 av Albert Ehrnrooth.
Häng med på en djupdykning i den brasilianska gitarrmagin! På festivaler, konserter och barer i Rio träffar vi några av landets främsta gitarrister som Yamandu Costa, Rosa Passos, Marco Pereira och Badi Assad. Åsa Veghed reser runt i Brasiliens spännande musikmiljöer och träffar artister. Här djupdyker vi i landets gitarrtradition som blev internationellt känd på 60-talet.En omarbetad dokumentär från 2009 av Åsa Veghed.
Du har hört hans musik i filmer som Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter och Änglagård. Björn Isfält var en av de mest anlitade filmmusikkompositören i svensk historia och hans musik lever vidare. Björn Isfält föddes 1942 och växte upp i Linköping. Vid mitten av 60-talet kom han till Stockholm och började studera cello på Kungliga musikhögskolan. Genom en kompis mötte han Roy Andersson och snart hade han skrivit musiken till succéfilmen En kärlekshistoria.Uppdragen blev snabbt fler. Björn Isfält tonsatte en hel generations filmupplevelser, totalt över 30 långfilmer under tre decennier och hans musik har stannat kvar.Rövarsången skrålas fortfarande av manskörer på landets teatrar och hans toner från Änglagård hörs ofta på bröllop, dop och begravningar. Björn Isfälts musik finns med genom många människor liv, från vaggan till graven.Ändå är han okänd som person.Björn Isfält gick bort i cancer 1997. Han var en av de mest anlitade filmkompositörerna i svensk filmhistoria, men många har aldrig hört hans namn. I den här dokumentären försöker vi komma närmare personen Björn Isfält. Hur arbetade han och vad har han betytt för nutida filmkompositörer kan man finna spår av honom i dagens filmer?I programmet medverkar bland andra regissören Colin Nutley, kompositören och vännen Lasse Dahlberg, artisten Siw Malmkvist och Björn Isfälts barn, Jonas och Johanna Isfält.En dokumentär från 2022 av Nicola Maniette.
I Peenemünde vid Östersjöns kust tillverkade Hitlerregimen ohyggliga raketer. I dag är fabriken museum över ondskan. I maj 2022 gästades platsen av New York Philharmonic med världsartister. Peenemünde ligger på ön Usedom i norra Tyskland, 16 mil rakt söder om Simrishamn. I maj hölls en unik festival, en manifestation för fred, i öns gamla vapenfabrik, som efter järnridåns fall gjordes om till ett museum.En av de drivande var världsdirigenten Kurt Masur, som själv spelade en avgörande roll när Tyskland återförenades utan våld. Kurt Masur blev en hjälte, en institution, och många ville se honom som politiker men han valde musiken. Han ledde sedan en av världens mest ansedda orkestrar, New York Philharmonic i många år, men glömde aldrig Usedom.Kurt Masurs dröm var att orkestern någon gång skulle spela i Peenemünde. I maj 2022, sju år efter hans död, blev drömmen verklighet. Idel världsartister som Anne Sophie Mutter, Thomas Hampson och Jan Lisiecki spelade en noga vald repertoar tillsammans med den 106 personer starka orkestern.Platsen bär en förskräcklig historia, men musik har kraft att förändra också en fasornas fabrik som orkesterns första violinist Yulia Ziskel, själv med judiskt påbrå, uttrycker det: We really have to change the energy in this place and I think we did.En dokumentär från 2022 av Eva Sjöstrand.
Ena dagen står han på pulten under Skanstullsbron i Stockholm, andra dagen debuterar han vid anrika operahus ute i Europa. Christian Karlsen brinner för att förmedla musik oavsett tidsepok, plats och publik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4112?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p2dokumentar – Musik är det förstorade örats konst, säger dirigenten Christian Karlsen. Han är en engagerad förmedlare av ny musik men också en entusiasmerande förvaltare av de gamla klassikerna, som Haydn och Mozart. De senaste åren har han blivit ett allt mer välkänt ansikte genom sin medverkan i SVT:s Kontrapunkt. Christian Karlsen dirigerar regelbundet i Nederländerna och Storbritannien har bland annat turnerat i Asien med London sinfonietta. Precis innan pandemin bröt ut debuterade han på Deutsche Oper i Berlin och Frankfurt, och i det här programmet får vi följa med när han gör sin debut på Musikverein i Wien där han dirigerar uruppförandet av Chaya Czernowins verk Atara. Vi gör också nedslag vid festivalen Gränslandet under Skanstullsbron i Stockholm, i Umeå med norrskensmusik av Kaija Saariaho och i Eskilstuna, där skolungdomar får möta rysk avantgarde i form av Galina Ustvolskajas musik. I programmet medverkar förutom Christian Karlsen även kompositören och dirigenten George Benjamin, regissören Gunilla Johansson Gyllenspetz och skådespelaren Krister Henriksson. En dokumentär från 2022 av Kerstin Berggren.
Ena dagen står han på pulten under Skanstullsbron i Stockholm, andra dagen debuterar han vid anrika operahus ute i Europa. Christian Karlsen brinner för att förmedla musik oavsett tidsepok, plats och publik. Musik är det förstorade örats konst, säger dirigenten Christian Karlsen.Han är en engagerad förmedlare av ny musik men också en entusiasmerande förvaltare av de gamla klassikerna, som Haydn och Mozart. De senaste åren har han blivit ett allt mer välkänt ansikte genom sin medverkan i SVT:s Kontrapunkt. Christian Karlsen dirigerar regelbundet i Nederländerna och Storbritannien har bland annat turnerat i Asien med London sinfonietta. Precis innan pandemin bröt ut debuterade han på Deutsche Oper i Berlin och Frankfurt, och i det här programmet får vi följa med när han gör sin debut på Musikverein i Wien där han dirigerar uruppförandet av Chaya Czernowins verk Atara.Vi gör också nedslag vid festivalen Gränslandet under Skanstullsbron i Stockholm, i Umeå med norrskensmusik av Kaija Saariaho och i Eskilstuna, där skolungdomar får möta rysk avantgarde i form av Galina Ustvolskajas musik.I programmet medverkar förutom Christian Karlsen även kompositören och dirigenten George Benjamin, regissören Gunilla Johansson Gyllenspetz och skådespelaren Krister Henriksson.En dokumentär från 2022 av Kerstin Berggren.
Loa Falkman har gjort det få lyckas med. Han har blivit både framgångsrik i den klassiska världen och brett folklig. Under 50 år har han intagit Kungliga operan, Broadway och Melodifestivalen. Hur gick det till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4112?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_p2dokumentar “Det är jag, Loa Falkman, en ädel och stark man, och allt som jag rör blir succé!“ Loa Falkman är stjärnan i Malmö operas nya föreställning. 74-åringen står i en glittrande toreador-dräkt och sjunger en aria om sig själv. – Det finns så många fördomar om mig. Och allt stämmer, säger Loa. I PROGRAMMET MEDVERKAR: Loa Falkman Per Falkman, hans bror Solveig Faringer, hans klasskamrat En dokumentär från 2022 av Jack Lantz.
Loa Falkman har gjort det få lyckas med. Han har blivit både framgångsrik i den klassiska världen och brett folklig. Under 50 år har han intagit Kungliga operan, Broadway och Melodifestivalen. Hur gick det till? Det är jag, Loa Falkman, en ädel och stark man, och allt som jag rör blir succé!Loa Falkman är stjärnan i Malmö operas nya föreställning. 74-åringen står i en glittrande toreador-dräkt och sjunger en aria om sig själv. Det finns så många fördomar om mig. Och allt stämmer, säger Loa.I programmet medverkar: Loa Falkman Per Falkman, hans bror Solveig Faringer, hans klasskamratEn dokumentär från 2022 av Jack Lantz.
Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder. I år 2022 är det hundra år sedan Povel Ramel föddes. I det här programmet rör vi oss kring hans person, stil och karriär. Vi får träffa Povel Ramel själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.En dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier.
