Vetenskapsradion Forskarliv
About
Available on
Community
351 episodes
Hur mycket man än tränar går det aldrig att förbereda sig helt på hur det känns att vara i tyngdlöshet, eller mikrogravitation, säger astronauten Marcus Wandt. Här berättar han om vardagslivet på rymdstationen ISS. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv En av de saker han gjorde där uppe handlade om forskning om arbetsmiljön i rymdstationen. Han fick lösa uppgifter samtidigt som hjärnaktiviteten mättes, för att se hur stressen av att bara vara i rymden, de trånga utrymmena och annat påverkar. Men de hann också med att fika – ur påsar – och äta middag tillsammans. Och pepparkakor som han tagit med från jorden. En sak som har slagit honom sedan han kom hem är att rymden nu känns så nära. Och att folk i allmänhet är jätteintresserade av att höra hur det var att resa dit. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Lina Nerlander är expert på könssjukdomar på Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Men på fritiden är hon också ståuppkomiker och då skämtar hon både om epidemiologi och könssjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Nu funderar hon på om humorn också skulle kunna vara en strategi för att sprida kunskap på sitt jobb. För könssjukdomarna ökar i Europa och det är viktigt att nå de unga. Det är nämligen bland gruppen unga vuxna som de ser en ökning och de kan vara svåra att nå. Något har hänt efter pandemin, som gör att flera könssjukdomar ökar - gonorré, chlamydia och syfilis. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Margit och Yngve från Nyköping berättar sin kärlekssaga. De bor i varsin lägenhet men umgås varje dag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Genusforskaren Linn Sandberg är redaktör för den nya boken Äldres Sexualitet - hälsa, rättigheter och njutning. "Det finns en föreställning om att lusten alltid måste minska med åren, men ofta har det med andra omständigheter att göra", säger Linn Sandberg. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar också Margit Årstrand och Yngve Lundholm om sin kärlek. De träffades i åttioårsåldern och Margit kallar Yngve för sin dagbo. Programmet sändes första gången i februari 2023. Reporter: Cecilia Ohlén Ljudmix: Elvira Björnfot
Nicklas Neuman forskar om de som drabbades av förvrängningar av luktsinnet efter covid-19. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Helt plötsligt börjar mat du tyckt om lukta på ett konstigt sätt – ibland så äckligt att du mår illa. Somliga står till exempel bara ut med att äta pasta utan sås. Det är en av de formerna av långtidscovid som fortfarande sitter i hos vissa personer, som kan ha haft det så i upp till tre år nu. Det handlar alltså inte om luktbortfall utan om förvrängt luktsinne – att saker luktar konstigt. Det kallas parosmi. Nicklas Neumann är forskare i kostvetenskap vid Uppsala universitet och intresserar sig för sociala frågor som har med mat och matlagning att göra. När de här patienterna började dyka upp på specialistmottagningar blev han intresserad av hur det är att leva med ett sådant problem. Tillsammans med en dietist och en sensoriker drog de igång ett forskningsprojekt för att få mer förståelse för hur det är att ha en sådan här luktsinnesstörning och leva med den varje dag. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Amir Rostami, professor i kriminologi, forskar om brottsutvecklingen i Sverige. Våldsbrotten är färre nu, men skjutningar, sprängning och knivdåd är samtidigt värre än förr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Vissa brott, som förr gödde den organiserade brottsligheten, har helt försvunnit i Sverige, andra ökar med flera hundra procent. Men enligt Amir Rostami har vi för mycket tunnelseende när vi diskuterar brottsligheten. Nu handlar det mest om skjutningar, sprängningar och narkotika, samtidigt som annan brottslighet drar in mer pengar och kan etablera sig i det tysta. Amir Rostami kom till Sverige som flykting från Iran, som 8-åring i slutet av 1980-talet. Han växte upp i en förort till Göteborg. Han gillar inte att prata om sig själv, utan pratar hellre om sin forskning. Samtidigt nämner han sin bakgrund som ett av huvudskälen till att han först blev polis och sedan forskare i organiserad brottslighet. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Bergartsforskaren Valentin Troll är ofta på plats när vulkaner får utbrott. Här berättar han hur det riskfyllda fältarbetet går till när glödande lava väller in över våra samhällen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv När den isländska staden Grindavik drabbades av ett vulkanutbrott i januari 2024 hade konsekvenserna kunnat bli ännu värre om det inte hade redan hade vetat en hel del om den vulkaniska aktiviteten i området. Valentin Troll, professor i petrologi , vid Uppsala univeristet är en av de forskare som ser till att vi kan vara så förberedda som möjligt inför ett vulkanutbrott. Han har många erfarenheter av att vara på plats för att samla in prover av den livsfarliga glödande lavan. Men han förklarar också varför jobbet är mentalt uttröttande, och varför kattmat ingick i utrustningen på en av hans forskningsresor. Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Nu forskar Susanne Urban om hur städer ska kunna hålla ihop och inte bli så uppdelade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Susanne Urban gillade Alby där hon växte upp. Men redan när området var nytt beskrevs det som en problemförort med hög kriminalitet. Det fick henne tidigt att inse att resurserna är olika i olika delar av staden. Hon utbildade sig till sociolog och nu forskar hon om städer, integration och hur det ska bli sammanhållning i städer, också mellan olika områden. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Forskarna kallar den ABBA-skon och det är en enkel metod att simulera vad som händer med muskler och skelett i tyngdlöshet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Rodrigo Fernandez Gonzalo är muskelforskare och forskar om vad som händer med muskler både hos astronauter i tyngdlöshet och hos personer som inte använder sina muskler, till exempel på grund av sjukdom och sängliggande. Han utbildade sig i Spanien men kom till Sverige, som han anser vara ett pionjärland för muskelforskning, där tekniken att ta muskelbiopsier utvecklades på 1960-talet och där det fanns flera forskare som intresserade sig för rymdfysiologi. På så sätt kunde han kombinera två av sina stora intressen som han haft sedan barndomen, intresset för fysisk träning och sport och intresset för rymden. Medverkande: Rodrigo Fernandez Gonzalo, docent i fysiologi, Karolinska Institutet Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion. – Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna. Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjorts vid Göteborgs universitet. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Tidningen Starlet, som hade låg status bland vuxna, var ett socialt medium innan internet fanns. Här skrev läsarna till varandra och stöttade och gav råd om föräldrarna skulle skiljas eller om pappa drack för mycket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Starlet var en tidning som många såg ner på under de 30 år den gavs ut. Men nu visar den första akademiska studien av tidningen att den spelade en viktig roll för läsarna. Som ett forum där de diskuterade problem, men ibland också som den första platsen där de kunde skriva och publicera egna alster. STARLET INTE SÅ KONSUMTIONSINRIKTAD Den var heller inte så konsumtionsinriktad som många andra tidningar. ”Så fixar du sommarklänningen av pappas avlagda skjorta” eller ”Så blir den gamla kappa modern” var tips för att läsarna inte skulle behöva köpa nytt men också ett sätt att få en mer individuell stil. STEREOTYPA KÄRLEKSBESKRIVNINGAR I SERIERNA En stor del av kritiken handlade om att serierna var sådana stereotypa kärleksbeskrivningar. Men avhandlingen visar att Starlet-redaktionen försökte förmå de utländska serietecknarna att rita serierna så att de hamnade närmare läsarnas vardag. Och att de unga läsarna inte alls bara svalde ”kärleksdravlet” som kritikerna kallade det. Musik i programmet: ”Starlet” av Magnus Uggla, från Om Bobbo Viking från 1975 Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar. BOK OM PERFEKTIONISM Thomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”. Avsnittet sändes första gången 3 jan. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Vi möter en forskare som berättar om vägen till och genom forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv
Perfektionism är inte samma sak som att vara ambitiös och noggrann. Psykologisk forskning visar att det inte får oss att prestera bättre, men däremot kan få oss att må dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Socialpsykologen Thomas Curran forskar om perfektionism vid London School of Economics. De senaste decennierna har perfektionism ökat, särskilt bland unga. Forskarna oroar sig för att det är kopplat till den psykiska ohälsa bland unga som också ökar. BOK OM PERFEKTIONISM Thomas Curran har också skrivit en bok om orsakerna och hur vi ska komma till rätta med det. ”Perfektionsfällan - att omfamna kraften i lagom bra”. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
I ett gammalt lerbrott i Skåne hittar Martin Qvarnström och hans kollega benen och spåren. De har nästan svårt att tro vad fynden visar, för så tidiga och så stora köttätande dinosaurier har ingen hittat tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Under flera säsongers utgrävningar i den gamla lertäkten i nordvästra Skåne har Martin Qvarnström och hans kollega Grzegorz Niedźwiedzki https://sverigesradio.se/avsnitt/grzegorz-foljde-karleken-och-hittade-4-ton-dinosaurieben samlat ihop över fyra ton fossil av förhistoriska djur och växter som levde för ca 200 miljoner år sedan. Fynden kring dinosaurier i Skåne är spektakulära och har väckt mycket uppmärksamhet, men Martin Qvarnström tycker att växtfossilen också är spännande. Genom dem kan vi få en bild av hela den värld som djuren var en del av. Programmet sändes första gången 1 november 2023. Reporter Björn Gunér Ljudmix Elvira Björnfot
Det blir långa arbetsdagar varje höst. Uppemot tolv timmar. Och säsongen varar långt in i november. Men så får han å andra sidan se fler flyttfåglar än de flesta. Mattias Ullman ansvarar för den standardiserade sträckfågelräkningen i Falsterbo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Varje år passerar flera miljoner flyttfåglar Falsterbo, på sin väg söderut. Och Mattias Ullman gör sitt bästa för att hålla koll på dem. STRÄCKFÅGELRÄKNING HAR PÅGÅTT I FEMTIO ÅR Tack vare den standardiserade sträckfågelräkningen, som pågått här sedan 1973, har myndigheter och forskare bättre koll på hur olika fågelarter mår. Och man kan se trender. Som att ovanligt många bivråkar passerat här i år, till exempel. Reporter: Stefan Nordlberg stefan.nordberg@sverigesradio.se Producent: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Udda experiment med att bygga igloos varje dag ledde till nyckelhålsmärkningen av nyttig mat i butiker. Kurt Boman är hjärtläkaren i Skellefteå som också haft en ovanlig uppväxt med två döva föräldrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Kurt Boman tyckte aldrig att det var något problem att förstå sina döva föräldrar, trots att han aldrig fick någon utbildning i teckenspråk. De förstod också honom väl. BRA ATT KUNNA KROPPSSPRÅK SOM LÄKARE Kroppsspråket utvecklades mycket, vilket Kurt Boman sedan fick stor nytta av som läkare. Han menar att det är grundläggande att kunna läsa av en patients kroppsspråk, eftersom man sällan säger allt med ord. VÄNDE HÖG DÖDLIGHET I HJÄRTINFARKT Han var en av de som fick i uppdrag att utreda varför så många dog av hjärtinfarkt i Norsjö i Västerbotten. Det var på 80-talet. Då hade Västerbotten som helhet 20 procents högre dödlighet i hjärtkärlsjukdomar än övriga landet, och Norsjö hade 20 procent högre än övriga Västerbotten. Forskarna startade hälsoundersökningar där befolkningen slöt upp, och på så vis minskade de höga blodfetterna. IGLOO-STUDIE GAV NYCKELHÅLSMÄRKNING AV MAT Men för att förklara vad som hade orsakat den höga dödligheten drog de igång igloo-projektet. Tanken var att deltagarna skulle förbränna lika mycket kalorier som skogsarbetarna gjort på 30- och 40-talet. Med igloo-projektet lyckades de förklara kostens betydelse. Det ledde senare fram till nyckelhålsmärkningen i svenska butiker. REPORTER: ANNIKA ÖSTMAN ANNIKA.OSTMAN@SVERIGESRADIO.SE PRODUCENT: CECILIA OHLÉN CECILIA.OHLEN@SVERIGESRADIO.SE
Anne L'Huillier får Nobelpris i fysik i år för arbete med laserpulser. Det var när hon ville gå vidare på samma spår hon kom till Lund, där hon träffade Claes-Göran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv En stor fördel med att komma till universitetet i Lund var att nu fick hon undervisa. Att prata med studenter om fysik är nåt Anne L'Huillier gillar – och nåt hon var upptagen med när Kungliga Vetenskapsakademien sökte henne med Nobelprisbeskedet i oktober. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se Producent: Cecilia Ohlén cecilia.ohlen@sr.se
Får man löpträna på grusgångarna och åka pulka bland gravljusen? Helena Nordh forskar om vett och etikett på begravningsplatser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Tomas och Katarina brukar ta med sig sina hundar in på Gamla Kyrkogården i Uppsala. Vid grinden sitter en förbudsskylt. Men förbudet gäller för att rasta hunden, som sällskap får den följa med in. Landskapsarkitekten Helena Nordh forskar om hur människor använder grönytor. Kyrkogårdarna är en särskild sorts grönytor som folk kommer till av många fler skäl än att besöka en grav. När Helena Nordh intervjuade människor om vad man får göra och inte på kyrkogårdarna tycker alla att lugna aktiviteter går bra. Medan löpträning och pulkaåkning kan uppfattas som störande. Reporter Cecilia Ohlén Ljudmix David Hellgren
Sömnforskaren Christian Benedict sover i vardagsrummet. Hör honom berätta om det tabubelagda men effektiva med separata sovrum som både kan få dig att bli snällare och snyggare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Vi år många som sover dåligt. Mer än var fjärde svensk har sömnproblem. Ibland är det sjukdomar, som sömnapné, som ligger bakom att man är trött på dagen. En annan orsak kan vara hur vi använder våra mobiler eller glömmer bort att varva ned på kvällen. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar sömnforskaren Christian Benedict om sin egen sovskilsmässa. Ett annat tips för att sova bättre är att leva mer som Skalman, att äta och sova på regelbundna tider. Medverkande: Christian Benedict, docent i neurovetenskap vid Uppsala universitet. Reporter: Cecilia Ohlén Ljudmix: Nisse Lundin
När sömnforskaren Tina Sundelin skulle härleda kritiken mot att snooza märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer och fick ett oväntat resultat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Att slumra om när morgonalarmet ringer och skjuta upp att gå upp är en vattendelare inom morgonrutiner. Vissa älskar det. Andra hatar det. Och somliga älskar att hata det. Länge har synen på att snooza varit att det är dåligt för din sömn och din hälsa. Men när sömnforskaren Tina Sundelin faktiskt undersökte det här så märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer – och efter experiment i sömnlabb framträdde ett överraskande resultat, som gör att vi kan fortsätta snooza med gott samvete. Reporter Emelie Bredmar Producent Cecilia Ohlen
Bonusfamiljen sällan jämställd, visar ny avhandling. Vanligt att bonusmamman och riktiga mamman delar på ansvaret för barnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv En bonusmamma får gärna tvätta fotbollskläder och baka bullar, men ska inte sätta gränser och ta beslut. Då klampar hon in på den riktiga mammans område. Hanna Samzelius har i sin avhandling intervjuat bonusmammor och bonusdöttrar om hur relationerna har sett ut. Bonusmammor tar ofta ett stort ansvar för hushållsarbetet. Att barnen bor varannan vecka hos skilda föräldrar, brukar ses som viktigt för jämställdheten. Men bonusfamiljen är inte särskilt jämställd. Det är inte ovanligt att det är bonusmamman och den riktiga mamman som delar ansvaret för barnen. Medverkande: Hanna Samzelius, socionom och doktor i sociologi vid Örebro universitet. Reporter Cecilia Ohlén Ljudmix Elvira Björnfot
I ett gammalt lerbrott i Skåne hittar Martin Qvarnström och hans kollega benen och spåren. De har nästan svårt att tro vad fynden visar, för så tidiga och så stora köttätande dinosaurier har ingen hittat tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Under flera säsongers utgrävningar i den gamla lertäkten i nordvästra Skåne har Martin Qvarnström och hans kollega Grzegorz Niedźwiedzki https://sverigesradio.se/avsnitt/grzegorz-foljde-karleken-och-hittade-4-ton-dinosaurieben samlat ihop över fyra ton fossil av förhistoriska djur och växter som levde för ca 200 miljoner år sedan. Fynden kring dinosaurier i Skåne är spektakulära och har väckt mycket uppmärksamhet, men Martin Qvarnström tycker att växtfossilen också är spännande. Genom dem kan vi få en bild av hela den värld som djuren var en del av. Reporter Björn Gunér Ljudmix Elvira Björnfot
Trots att tusentals kvinnor opereras för bröstcancer varje år, har det varit oklart vilken BH som är bäst när hela eller delar av ett bröst tagits bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv Sjukhusen skickar med kvinnorna en BH som de ska använda dygnet runt i två eller tre veckor. Malin Backman är specialistsjuksköterska i onkologi. Hon har undersökt vilken BH som är bäst för att minska smärta efter operation. Det visade sig vara en rejäl BH med breda axelband som minskade smärta och även kändes tryggast att använda. Nu har Karolinska sjukhuset ändrat sina rutiner för vilken BH som är förstahandsval efter operation. MEDVERKANDE Carol Bäckman i Uppsala, som opererades för bröstcancer förra året. Malin Backman, specialistsjuksköterska i onkologi och vårdforskare. Reporter Cecilia Ohlén Ljudmix Elvira Björnfot
Från stridspilot till astronaut. Marcus Wandt tränar nu hårt för att åka ut i rymden. På bara några månader måste han lära sig allt som behövs för att klara sitt uppdrag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv I januari 2024 är det planerat att Marcus Wandt ska åka till den internationella rymdstationen ISS. Han blir då den tredje svensken som får resa ut i rymden, om man förutom Christer Fuglesang också räknar med svenskamerikanska Jessica Meir. Hemma har Markus Wandt tre barn. För sin 10-åring har han fått berätta vad som kan gå fel på resan. I rymden kommer han vara forskarnas förlängda arm bland vetenskapliga experiment och mätutrustning i tyngdlöshet. Medverkande MARCUS WANDT Reporter SARA SÄLLSTRÖM
Forskaren Birgitta Vitestam har tagit fram en handbok för hur bostäder kan bli mer inbjudande. Gemensamma rum på markplan, en ombonad trädgård och hundar till låns. Många små saker påverkar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/4640?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetenskapsradionforskarliv I Sverige är det vanligt att människor bor själva i sina lägenheter. Men det finns mycket man kan göra för att minska känslan av ensamhet. Birgitta Vitestam har undersökt hur människor tänker kring ensamhet i sina hem. Hon fick massor av förslag på hur hus kan vara utformade för att det ska bli lättare att umgås. Tanken är också att det här önskehuset ska byggas på riktigt. Medverkande: BIRGITTA VITESTAM, doktor i företagsekonomi vid Malmö Universitet. Reporter: Cecilia Ohlén Ljudmix: Elvira Björnfot.
Hotellstäderskans osynliga arbete granskas i studie. En del gäster tittar bort när de möter hotellstäderskan i korridoren. ”Det känns som man är osynlig när man är städerska”, säger Susanna Heldt Cassel. Susanna forskar om turism och social hållbarhet och jobbar nu tillsammans med hotellstäderskor för att få veta mer om deras jobb. Många som arbetar med städning är utlandsfödda kvinnor och kvinnor på sitt första jobb. Reporter Cecilia Ohlén Ljudmix Elvira Björnfot
Under decennier har forskare försökt följa ålens mytomspunna resa till Sargassohavet. Men försöken har aldrig lyckats helt förrän nu. Ålforskaren Håkan Westerberg har löst ett hundraårigt mysterium. Han har följt den mystiska sista dödsresan som ålen gör, från sitt hem i europeiska sjöar, till Sargassohavet på andra sidan Atlanten. Hör om expeditionerna från ett flytande labb och den hängivna forskning som kan innebära räddningen för den hotade ålen. Reporter: Emelie Bredmar.
Nils Carlsson kämpar mot mördarsniglar, glupska jätteabborrar och träd som förstör hus och vägar med sina rötter. En oreda som också kostar väldigt mycket pengar, visar en färsk rapport. I Sverige är Skåne genom sitt läge allra mest utsatt för invasioner söderifrån. I Vetenskapsradion Forskarliv möter vi Nils Carlsson som jobbar där som expert på dom här frågorna. Vi hör om hur en vanlig dag på jobbet kan se ut i kampen för att försvara våra egna arter mot hoten utifrån, och om den stora katastrofen i och kring Victoriasjön som orsakades av att en enda fiskart planterades in. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se
Reimar hoppade helt över pensionen. Jag känner mig som 94-åring fullkomligt i klass med alla jag möter, säger han. Var tredje pensionär i Sverige fortsätter gå till jobbet. Att jobbet känns meningsfullt, både för en själv och andra, är den viktigaste drivkraften till att arbeta efter pensionen. Forskaren Isabell Hansson vid Göteborgs universitet har under flera år följt 6 000 personer i pensionsåldern. I programmet möter vi också företagsledaren Reimar Westerlind. Han fyller snart 94 och jobbar på som vanligt. Han är omgiven av unga direktörer men vill inte trappa ned. ”Jag har ju lagrat på mig grejer som är viktigt för andra människor och då går man ju inte hem och sätter sig och tittar på TV”, säger han. Barnmorskorna Marianne Kördel och Ulrika Sabzwari håller ställningarna på Akademiska sjukhusets kvinnoklinik. Marianne är arbetsledare på förlossningen och Ulrika jobbar på gynakuten. Larm, stress och spring tog inte slut vid 65. Med sin erfarenhet bidrar de till lugn bland yngre medarbetare. När det blir akut vill man ha det äldre gardet vid sin sida. Reporter: Cecilia Ohlén Ljudmix: Elvira Björnfot
Historikern Cecilia Riving undersöker hur människor som varit intagna på Hospital själva berättar om sina upplevelser. Tullkontrollören Olof skrev 13 sidor om sin obehagliga resa till Köpenhamn i juni 1887. Olof tog båten Kristiania från Göteborg till Köpenhamn för att få hjälp med sina halsbesvär. På hotellet träffar han en grosshandlare som han börjar umgås med. Men i den ljusa försommarnatten börjar han känna att det är något som inte stämmer. Psykiatrihistoria handlar ofta om vård och behandling. Men det saknas forskning kring hur patienterna själva upplevde sin situation. Historikern Cecilia Rivning går igenom journaler från Lunds hospital och Konradsbergs hospital i Stockholm. "Vi vet i princip ingenting om hur psykiatriska patienter har upplevt sina egna livsförhållanden, men deras upplevelser och verklighet är lika viktiga som andra människors upplevelser vid den här tiden", säger Cecilia Riving. I Vetenskapsradion Forskarliv berättar Cecilia Riving om Tullkontrollörens resa. Vi får också höra om psykiatrisk vård i första klass och läkarens roll innan det fanns medicinsk behandling. Medverkande: CECILIA RIVING Reporter: Cecilia Ohlén Ljudmix: Elvira Björnfot
