Kvanthopp
About
Available on
Community
349 episodes
Det saknas en miljard år i de geologiska avlagringarna. Jorden är ju lite som en enorm tårta med lager av geologisk tid, äldre och äldre ju längre ned man går. Men hur det nu råkar sig, över hela världen upprepar sig samma mönster. När man kommer ned till de cirka femhundra miljoner år gamla lagren, gör kronologin ett skutt. Nästa lager är sedan en och en halv miljard år gamla. En hel miljard år, nästan en fjärdedel av jordens historia. Borta, puts väck. Mysteriet kallas ”den stora inkonformiteten” eller ”The Great unconformity” på engelska. Vad beror det på? Vart tog en miljard år vägen? Och vilken koppling har det här till att du lever här idag? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Om månfärderna ska fortsätta kommer vi förr eller senare att behöva en ny orsak att åka dit, utöver forskningen och upptäckarglädjen. Kommersialiseringen av månen är på kommande, den privata sektorn håller på att lystra till – på gott och ont. Och nu verkar en ny guldrusch till månen vara i startgroparna. Det nya guldet? Helium-3. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Goda nyheter för soldyrkare, vårdagjämningen står inför dörren! Samtidigt varnar forskare för att vi kanske redan har nått solfläcksmaximum, den mest aktiva fasen i solens cirka elva år långa solfläckscykel (nummer 25 sedan man började bokföra cyklerna). Vi ska ta en titt på vad en solfläckscykel innebär, och på hur solen egentligen fungerar. Vi ska också följa en ensam liten ljuspartikels tiotals tusen år långa resa från solens hjärta till ditt öga. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Del 5 av Kvanthopp serie om regnbågens färger: blått. Det finns de som menar att det gamla grekerna inte kunde se blått, baserat på att de inte hade något ord för blått. Homeros nämner aldrig blått, han beskriver havet som ”vinmörkt” i Iliaden. Men hur ligger det till med den påstådda ”blåa färgblindheten” hos antikens folk? Och visste du att blått ursprungligen betraktades som en flickfärg, medan rött (och rosa) var för pojkar? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Siffran sju. Ett spännande tal som är djupt rotat i vårt kollektiva medvetande. Sju är ett heligt tal i flera religioner – ta nu de sju dödssynderna till exempel, eller de sju ärkeänglarna. Jesus talade sju gånger på korset. Muslimska pilgrimer ska gå sju varv motsols runt Kaba i Mecka. Varifrån kommer vår fascination för det här talet? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Hur blev den här lilla söderhavsön så sagolikt förmögen och välmående – och hur gick det till när de förlorade allting, inte bara vartenda korvöre, utan också själva marken de stod på? Naurus öde fungerar som ett varnande exempel på att man inte kan urholka sina egna livsvillkor hur långt som helst utan att det blir konsekvenser. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Grönt är symbolen för vårens löfte och för allt liv på jorden. Men grönt representerar också människans avund och illamående. Grönt är den färg som våra ögon är som allra känsligast för, vilket kan förklara att ingen annan färg har så många ord för att beskriva sig som just det gröna färgområdet. Men vad är egentligen grejen med irländarna och grönt? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Tiden efter andra världskriget var sannolikt den mest lusfria perioden i mänsklighetens historia. DDT och andra nya, effektiva insekticider bidrog till att speciellt vägglöss var en ovanlig husgäst i västvärlden under det sena 1900-talet. Men sedan millennieskiftet har de ökat kraftigt. Vad beror problemet på, vad kan vi göra, och behöver vi vara oroliga? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Torrperioderna i Centralamerika kommer allt oftare och de blir allt längre och intensivare an efter som klimatet värms upp. Det här har tvingat Panamakanalens myndigheter att begränsa tonnaget för fartygen som passerar genom kanalen, när vattennivåerna i kanalen sjunker allt mer. Hör om Panamakanalens osäkra framtid, men också om döden som var en ständig gäst bland dem som byggde kanalen. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Vi bombarderas dagligen med stora tal. Nyheterna vimlar av miljoner och miljarder. Men vad betyder de här talen egentligen? Hur stor är en miljard jämfört med en miljon? En hur stor sandhög blir det av en googol sandkorn? Hur stora kan tal egentligen bli? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Gult är den kanske mest motstridiga färgen. Å ena sidan förknippas gult med energi, lycka, optimism och värme. Men också med avund, svartsjuka och förräderi – gult är Judas Iskariots färg. Men naturen älskar gult, det är till exempel en av de allra vanligaste färgerna hos blommor. Och solen sägs vara gul, men är den det på riktigt? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Den amerikanska rymdorganisationen NASA:s Voyager 1-sond, det första föremålet tillverkat av människohand som lämnade solsystemet, har oroat sina vänner och fans här på jorden på sistone. Den ålderstigna och ärevördiga rymdsonden har börjat skicka ut digital rotvälska, ettor och nollor utan varken huvud eller fötter. Åldern börjar hinna ikapp den långväga vandraren. I veckans Kvanthopp minns vi Voyagerprogrammet och allt vetenskapligt guld det har gett mänskligheten allt sedan starten 1977. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Populärvetenskap för nyfikna människor. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Populärvetenskap för nyfikna människor. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Säger du ”orange” eller ”brandgult”? Ända in på nittonhundratalet talade man ofta om brandgult i svenskan. Hör om hur orange blev protestantismens, impressionismens och Nederländernas färg, och varför orange, inte rött, är jultomtens färg. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Vi efterlyste era frågor om allt mellan himmel och jord, och ni var på hugget direkt! Tack för alla kluriga frågor! Bland annat till Roger Eriksson som undrade: "Finns det någon plats i rymden som är så mörk att man inte ser något ljus alls?" Hör svaret på den här, och många andra frågor. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Schweiz gjorde nästan en Nokia på sjuttiotalet. Landet som i århundraden hade dominerat klocktillverkningen i ensamt majestät, fick se sin nationalstolthet, och sina arbetsplatser, decimeras då billiga, superexakta japanska kvartsklockor tog över marknaden. Men till skillnad från Finland och mobiltelefonerna, lyckades Schweiz rädda sin klockindustri och återta sin ledande roll. Vad gjorde de rätt? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Kol, järn och guld. Bränslet, byggnadsmaterialet respektive smörjmedlet i civilisationens motor. Tre grundämnen som, förutom att de hållit vår civilisation och vår ekonomi rullande i årtusenden, också delar på en fascinerande ”skapelseberättelse” som minsann inte saknar dramatik. Hör den i veckans Kvanthopp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Rött är kulören för ljus med en våglängd mellan cirka 625 och 740 nanometer. Det röda sträcker sig från det gulaktiga scharlakansröda och cinnoberröda till det blåröda karmosin, med nyanser från rosa till mörkt vinrött. MEN! Liksom de andra färgerna är rött egentligen bara en illusion som vår hjärna framkallar. Det minskar såklart inte vår fascination med dem. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
I tusentals år var gravar och katakomber det djupaste som mänskligheten grävde i jorden, drygt tjugo meter eller så. Men vår underjordiska sfär har vuxit snabbt sedan den industriella revolutionen. I dag jobbar människor mer än fyra tusen meter nere i jorden. Häng med på en tur genom allt det spännande som marken döljer. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Mikrovågsugnen har kommit att bli synonym med återuppvärmda matrester och fryspizzor som smakar gummi. Ingenting är mer vardagligt och tråkigt än en mikrovågsugn, liksom. Men som så ofta finns det en spännande historia bakom, en som börjar med andra världskriget och inkluderar bisarra djurförsök med hamstrar! Och för att berätta mikrovågsugnens historia måste vi inkludera radarn, som utan tvekan är en av nittonhundratalets viktigaste uppfinningar. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Förra veckan talade vi om salt ur ett historiskt perspektiv. Vad saltet har betytt för vår civilisation och kultur, från förhistorisk tid till franska revolutionen och Mahatma Gandhis saltmarsch, med mera. I det här avsnittet av Kvanthopp ska vi blicka framåt, på de nya sätt som det vita guldet, saltet, förser oss både med nya lösningar på existentiella risker, men också skapar nya hot mot vår fortsatta överlevnad. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Saltets betydelse för vår kultur och civilisation kan knappast överskattas. Salt nämns trettioen gånger i Bibeln. Saltet lät våra förfäder preparera kött och fisk så att de hade mat under de långa, mörka vintrarna, långt innan det fanns kylskåp. Saltet har en enorm, outtömd potential också inför framtiden, bland annat för nya, hållbara energilösningar. Men salt hotar också vår framtida mathushållning, när saltet sakta men säkert förpestar världens dyrbara, krympande odlingsjordar. Hör den sanna sagan om saltet, i Kvanthopps salt-special i två delar. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Det är det här som Nobelförsamlingen årligen påminner oss om: ”Lita på oss, det här är viktigt, det här kommer att spela en roll i ditt liv, också om vi kanske inte ännu vet exakt hur.” Men du kan ju alltid lyssna på veckans Kvanthopp, där vi sammanfattar 2023 års vetenskapliga Nobelpriser, då är du snart lite klokare. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Hur kommer det sig att våra kartor är orienterade med just nord uppåt? En karta ”ställd på huvudet”, med syd uppåt, är ju precis lika korrekt? Hur blev det så här? Och vad gör Mercatorprojektionen egentligen åt vår världsbild, med tanke på hur den får områden närmare polerna (till exempel Europa) att se större ut?Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Vi tar en titt på den vita och den lömska flugsvampen, de dödligaste av alla giftsvampar, som har fått påvar och kejsare på knä. Men vi ska också kolla in den dödliga vita flugsvampens hippiekusin, den röda flugsvampen. Ligger det något i att den sistnämnda har inspirerat vissa av våra jultraditioner – inte minst de flygande renarna – och att det var den röda flugsvampen som eggade upp vikingarna till bärsärkagång? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Förödelsen som följde i cyklonen Bholas spår 1970 skördade uppemot en halv miljon människoliv, bokstavligen över en natt. Händelsen utlöste ett inbördeskrig och förde världen till randen av ett kärnvapenkrig. Och ledde i slutänden ledde det till att en ny nation såg dagens ljus: Bangladesh. Hör den hemska och fascinerande berättelsen som många aldrig ens hört talas om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Inom mindre än en vecka har två rymdfarkoster försökt sig på en landning vid månens sydpol, den första någonsin i den trakten. Rysslands Luna-25 och Indiens Chandrayaan-3, varav den förstnämnda kraschade men Indiens landare lyckades. Varför vill alla plötsligt till månen igen, medan snacket om Mars har tystnat nästan helt? Vad har månen att erbjuda, och framför allt dess sydpol, dit alla tycks vilja just nu? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
Supraledning vid rumstemperatur. Tre små ord som smakar som ett väldigt dyrt vin i en fysikers mun, och som har varit aktuella den här sommaren. Men vad är det? Vad är supraledning, till att börja med? Och varför är det så otroligt häftigt? Vad kan jag få ut ur det, hur kan det ändra mitt liv? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
I mer än hundra år har tvåtaktssnurrans smattrande hört till sommarens soundtrack. Men nu håller den blåa röken på att skingras från skärgården. Midsommarens Kvanthopp är tillägnat aktersnurran, och Ole Evinrude, mannen som startade en motorrevolution när han blev trött på att ro efter glass åt sin flickvän. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
