Språket
About
Available on
Community
618 episodes
Företag vill att du ska känna lojalitet och använder därför ofta ett informellt språk i kommunikationen med dig som kund. Dessutom vill de mäta din kundupplevelse. Hur betygsätter du det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket – Företag har sen 80-90-talet jobbat med att förmänskliga sig själva för att göra sig mer tillgängliga, säger SOFIA ULVER, . FÖRETAG VILL ATT DU SKA BETYGSÄTTA DIN UPPLEVELSE SOM KUND ”Du har aktiverat ditt kort. Hur var din upplevelse av att aktivera kortet? Betygsätt med 1-5 stjärnor.” – Den här typen av ”upplevelser” är ett fackbegrepp inom marknadsföring som har läckt ut till privatkunder, säger YLVA BYRMAN, . SPRÅKFRÅGOR OM FÖRETAGSKOMMUNIKATION Det pratas om leveransupplevelse och kundupplevelse. Varför använder företag ordet upplevelse på det här sättet? Vad är skillnaden på orden ”upplevelse” och ”erfarenhet”? Varför har företagskommunikation blivit mer informell? Får det personliga tilltalet från företag oss kunder att bli mer lojala? Fungerar ett mer positivt språk ur ett företagsperspektiv? Ordet ”konsultant” används av en kundtjänst, vad betyder det och varför används det? Hur kommunicerar företag dåliga besked? Hur vanligt är uttrycket “vända mejlet” och är det typiskt för säljare att använda det? MER OM FÖRETAGSKOMMUNIKATION OCH SPRÅK Läs! Krönika: Din upplevelse har blivit dagens sanning när språket slirar https://www.dn.se/kultur/sara-kristoffersson-din-upplevelse-har-blivit-dagens-sanning-nar-spraket-slirar/ av Sara Kristoffersson från Dagens Nyheter (november 2023) Läs! Ledarkrönika Jag har fått nog av att betygsätta mina ”köpupplevelser” https://www.gp.se/ledare/ledarkronika/jag-har-fatt-nog-av-att-betygsatta-mina-kopupplevelser.670cb259-01bd-4765-abf7-d8d36c4b70ec av Karin Pihl från Göteborgs Posten (februari 2022) Språkvetare YLVA BYRMAN, Gäst SOFIA ULVER, . Programledare EMMY RASPER.
Vi har druckit öl i tusentals år och antagligen diskuterat öl lika länge. Följ med på krogen och hör hur sunkhak ska definieras och om det finns motsvarigheter till en stor stark i andra språk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket Ordet öl är urgammalt och ingen vet exakt var det kommer ifrån. – Det är ett mystiskt ord, vi säger det men vi vet inte var det kommer ifrån, säger YLVA BYRMAN, . SPRÅKFRÅGOR OM ÖL Varifrån kommer ordet öl? Varför säger en del “långburk” om 50 cl ölburkar? Är flak, lock, karta och platta olika dialektala ord för samma sak, nämligen en kartong med 24 ölburkar? Finns det motsvarigheter till uttrycket “en stor stark” i andra språk? Hur ska ett sunkhak definieras? Varifrån kommer ordet sylta? Varför kan öl kalla för bärs? Vad finns det för slangord för folköl? Varför heter nya öl så långa konstiga namn? LÄR DIG MER ÖLSPRÅK Krönika Låt oss vara öppna med sunkhakselitismen https://www.gp.se/kultur/kulturkronika/lat-oss-vara-oppna-med-sunkhakselitismen-.5cbba98a-9a81-491c-870e-db4796b655b6 av Jenny Högström, (från GP november 2023). Artikel om Ölets historia https://www.matkult.se/ol-och-svagdricka/olets-historia.html från Matkult.se från Institutet för språk och folkminne. Språkvetare YLVA BYRMAN,Gäst: JENNY HÖGSTRÖM, . Programledare EMMY RASPER.
Det kommer flera tusen mejl till Språket varje år. Hör vilka språkfrågor som är lyssnarnas vanligaste och vad språkvetarna önskar att människor vill veta om språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket Finns det ett glapp mellan det som språkvetare tycker är intressant och det som folk vill veta? Den frågan vill SUSANNA KARLSSON, ha svar på och har därför kategoriserat mejl som kommit in till programmet Språket. Resultatet hör du i veckans avsnitt. Dessutom hör vi om vad språkvetare runt om i hela världen tycker att allmänheten borde veta om språk. – Vi fick 3500 svar från språkvetare i hela världen, säger JAN-OLA ÖSTMAN, som har undersökt vad språkvetare globalt tycker att allmänheten borde veta om språk. HAR DU EN SPRÅKFRÅGA? MEJLA SPRAKET@SVERIGESRADIO.SE LÄR DIG MER OM SPRÅKFRÅGOR OCH VAD MÄNNISKOR BORDE KUNNA OM SPRÅK Artikel Är det nån som behöver kunna nåt om svenskan? https://humtank.se/susanna-karlsson-ar-det-nan-som-behover-kunna-nat-om-svenskan-egentligen/ av Susanna Karlsson, från Humtank (från november 2023) Akademisk artikel What should everyone know about language? https://journal.fi/finjol/article/view/113907 av Tomas Lehecka, Åbo Akademi och Jan-Ola Östman Helsingfors universitet, (från december 2022) Språkvetare SUSANNA KARLSSON, . Gäst JAN-OLA ÖSTMAN, . Programledare EMMY RASPER.
AI kan kännas som magi, men bakom kulisserna finns stora mängder text. Vilka är texterna som språkmodellerna bakom AI får sin kunskap ifrån? Och vad händer när människor lär sig språk av en AI? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket En AI kan idag komponera musik, skapa konstverk och skriva uppsatser. Det är resultatet av att låta en språkmodell lära av enorma mängder text. VAD HÄNDER NÄR VI MÄNNISKOR ANVÄNDER AI, KOMMER AI ATT FÖRÄNDRA VÅRT SPRÅK? – Ja, jag tror det. Men så är det väl alltid? När tryckpressen uppfanns och började användas påverkade det också människors språk, säger ARIEL EKGREN, , som varit med och tagit fram den första nordiska språkmodellen GPT-SW3. Den nordiska språkmodellen har bland annat lärt sig av texter från svenska myndigheter, forum som Familjeliv och Flashback och uppsatsportalen Diva. SPRÅKFRÅGOR OM AI, CHATGPT OCH SPRÅKMODELLER Hur hanterar den nordiska språkmodellen språklig variation? Vilken av de två korrekta stavningarna ”symtom” eller ”symptom” väljer den och varför? Är det korrekt att säga att AI kan språk? Hur kommer människors språk och skrift påverkas av AI? Finns det ett problem med att vi tillåter AI att kalla sig själv för ”jag” eller borde vi hitta på ett nytt pronomen? Varför är vi artiga mot AI? Kommer översättningstjänster göra att ingen behöver lära sig flera språk? LÄR DIG MER OM SPRÅK OCH AI Artikel Få bättre svar från Chat GPT – så blir du en proffsig promptare https://www.dn.se/kultur/fa-battre-svar-fran-chat-gpt-sa-blir-du-en-proffsig-promptare/ från Dagens Nyheter (från maj 2023) Mer info om den nordiska språkmodellen GPT-SW3 https://www.ai.se/sv/projekt/gpt-sw3 från AI Sweden. Nyheter om AI från Sveriges Radio https://sverigesradio.se/grupp/45131. Språkvetare SUSANNA KARLSSON, . Gäst: ARIEL EKGREN, Programledare EMMY RASPER.
Det florerar förklaringar till var ord och uttryck kommer ifrån som är fel. Språkvetare Ylva Byrman slår hål på etymologiska myter och felaktiga historiska förklaringar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket Att förklara var ett ord eller uttryck kommer ifrån är många gånger svårt. Begreppet ”av omstritt ursprung” förekommer ofta i ordbokssammanhang och betyder att det finns flera olika troliga förklaringar till ett ords ursprung. – Ett ords ursprung förlorar sig, för det allra mesta, i historiens dunkel, säger BO-A WENDT, huvudredaktör för SAOB, den historiska ordboken. Är alla etymologiska förklaringar i SAOB rätt? – Nej, det är de ju inte. Vissa förklaringar är skrivna för över 100 år sedan och det har hänt en del sen dess. ETYMOLOGISKA FÖRKLARINGAR SOM YLVA BYRMAN IFRÅGASÄTTER Uttrycket ”Nu är det kokta fläsket stekt” kommer ifrån att när man stekte kokt fläsk så krympte fläsket. (Från Dagens Nyheter https://www.dn.se/kultur-noje/flasket-stektes-redan-1930/) Ordet Pain riche är belagt sedan 1940 och svensk bildning av det franska och . Från Svensk ordbok https://svenska.se/so/?id=159527&pz=7) Att på brev betyder attesteras och inte attention. (Från boken Världens dåligaste språk av Fredrik Lindström https://libris.kb.se/bib/8375642, sidan 167 ”att står för men av många yngre felaktigt kommit att utläsas som med engelskt uttal. Uttrycket ”ta höjd för” som metafor har kommit i svenskan genom segling. (Från Språkrådets frågelåda https://frageladan.isof.se/visasvar.py?svar=49007.) Språkvetare YLVA BYRMAN,Gäst: BO-A WENDTProgramledare EMMY RASPER.
Nyordslistan är här men vad har Fredrik Lindström emot den? Emmy samlar honom, Sara Lövestam och Lydia Sandgren för att analysera de nya orden och sammanfatta språkåret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket Har Fredrik blandat ihop mörtar med amöbor? Kan ordet vild börja användas i en vidare bemärkelse och hur många i panelen skulle behöva bubbelhoppa oftare? Kommer ordet tant få Sara Lövestam att bli mer dödsföraktande vid trappavsatser och staket? Och hur har föräldraledigheten påverkat Lydia Sandgrens språk? Nyordslistan skapar intressanta reflektioner från panelen som analyserar språkåret som gått. Dessutom testas deras ordkunskaper genom de gamla nyordslistorna. Vill du läsa hela årets nyordslista hittar du den här https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-nyord/nyordslistan-2023. Äldre listor hittar du på hemsidan för institutet för språk och folkminne. https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-nyord/nyordslistor MEDVERKANDE: Fredrik Lindström, populärhistoriker Sara Lövestam, språkvetare och författare Lydia Sandgren, författare och psykolog PROGRAMLEDARE: Emmy Rasper
Julen är också en tid för språkliga bryderier. Professor Henrik Rosenkvist och programledare Emmy Rasper tar på sig tomteluvorna och reder bland annat ut varför vi kallar vi skarpsill för ansjovis? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket SPRÅKFRÅGOR SOM HÖR JULEN TILL Varifrån kommer orden jul, yule, christmas och noël? Varför sjunger en del ”lusse lelle” och andra ”lusse lella” och vad betyder det? Är det någon skillnad på en adventskalender och en julkalender och vilket ord kom först? Varför säger vi sardell om den fisk som i andra språk heter ansjovis och varför säger vi ansjovis om den fisk som vi har i Janssons frestelse? Ska man skriva ”God jul och Gott nytt” år eller ”God Jul och Gott Nytt År”? Språkvetare HENRIK ROSENKVIST, . Programledare EMMY RASPER.
Arabiska är ett av världens största språk och det nästa största* språket i Sverige. Dags att lära sig mer om arabiska? Då har du kommit rätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket Arabiska har 28 konsonantljud men bara tre vokalljud, eller sex om man räknar långa och korta. – För en svensktalande person som lär sig arabiska är konsonanterna det svåra, då man går från ett enklare till ett mer komplicerat system. Och för en arabisktalande person som lär sig svenska är vokalerna väldigt svåra på samma sätt, säger ANDREAS HALLBERG, som skrivit boken . SPRÅKFRÅGOR OM ARABISKA Vilka språkljud finns i arabiska som inte finns i svenska? Arabiskans skriftspråk och talspråk skiljer sig väldigt mycket åt, hur påverkar det de som har arabiska som modersmål? I vilka sammanhang används standardarabiska? Hur många talade varianter av arabiska finns det och hur olika är dom? Varför finns en bokstav på arabiska i fyra olika versioner? Ska arabiska efternamn som börjar med al skrivas med stor eller liten bokstav? Kommer ordet madrass från arabiska? När började arabiska siffror användas i Sverige? Kommer arabiskan påverka svenskan? Vilka språkfrågor diskuteras inom arabiskan just nu? LÄR DIG MER OM ARABISKA Läs! Boken Om arabiska: en kort språkvetenskaplig introduktion https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/76851, av Andreas Hallberg, från 2022. Upptäck World Arabic Language Day https://www.unesco.org/en/world-arabic-language-day, från UNESCO. Språkvetare HENRIK ROSENKVIST, . Gäster: ANDREAS HALLBERG, universitetslektor vid institutionen för språk och litteraturer, som skrivit boken . ABDELAZIZ MAALOUM, https://sverigesradio.se/radioswedenarabicProgramledare EMMY RASPER. * Det förs ingen officiellt statistik i Sverige över vilka språk som talas. Forskare gör däremot olika uppskattningar och under 2020 verkar det som att de största minoritetsspråken är arabiska, finska, somaliska, dari, persiska, tigrinja, BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), polska, turkiska och spanska, enligt Institutet för språk och folkminnen. Läs mer här! https://www.isof.se/stod-och-sprakrad/vanliga-fragor-och-svar/fragor-och-svar/vilka-ar-de-storsta-minoritetsspraken-i-sverige?
Årets de, dem och dom-debatt har stora likheter med en stavningsdebatt från 1900-talets början. Följ med ner i Sveriges Radios arkiv och hör de livligaste språkdebatterna från förra århundradet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket Argumenten i dåtidens språkdebatter liknar de som hörs i dagens diskussioner om det svenska språket. Så argumenterade Carl Cederblad, lärare, född 1886, i en debatt om en stavningsreform 1943. SPRÅKDEBATTER FRÅN FÖRR SOM HÖRS I SPRÅKET ETT FÖRSLAG OM ATT STAVA SJE-LJUDET MED BOKSTAVEN Z FRÅN 1943. Debattörer: Erik Noreen, född 1890, professor i språkhistoria vid Uppsala Universitet. Carl Cederblad, född 1886, lärare och förgrundsgestalt inom svenskt folkbildningsarbete. Erik Wellander, född 1884, professor i tyska och författare till ”Riktig svenska” PLURALFORMER AV VERB SKULLE INTE LÄNGRE ANVÄNDAS I SKRIFTSPRÅKET I RIKSDAGENS PROTOKOLL FRÅN 1952. Kommenteras av Erik Wellander. RÅD TILL RIKSDAGSLEDAMÖTER OM ATT SKRIVA ENKLARE OCH TYDLIGARE FRÅN 1965. Debattörer: Georg Ericsson, född 1921, hovrättsråd. Allan Hernelius, född 1886, chefredaktör, jurist och moderat politiker. Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård. DAGENS NYHETER SKIPPAR FRÖKENTITELN OCH KALLAR ISTÄLLET ALLA KVINNOR FÖR FRU, FRÅN 1965. Debattörer: Olof Lagercrantz, född 1911, chefredaktör för Dagens Nyheter. Bertil Molde, född 1919, chef för dåvarande Institutet för svensk språkvård. Gösta Bergman, född 1894, språkvetare och professor. MER OM SPRÅKDEBATTER FRÅN FÖRR Läs! Artikel Det nordiska rättstavningsmötet 1869 och hundra års svensk rättstavning https://tidsskrift.dk/sin/article/view/16790/14568 av Carl Ivar Ståhle från tidskriften Sprog i Norden från 1970 Språkvetare HENRIK ROSENKVIST, född 1965, . Programledare EMMY RASPER, född 1983.
DNA och fingeravtryck är kända metoder för att knyta en person till ett brott. Men idag används också språklig analys av text och tal för att avvärja brott, hitta misstänkta och få fram bevis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket Området kallas forensisk lingvistik och kan handla om att analysera språket i terroristers manifest, få fram vems röst som hörs på en inspelning eller vem som har skrivit en text. – Det är viktigt att man inte tror att det går att jämföra med DNA eller fingeravtryck, det finns inget röstfingeravtryck, säger SUSANNA KARLSSON, . SPRÅKFRÅGOR OM FORENSISK LINGVISTIK Vad finns det för kända rättsfall där språklig analys använts för att knyta en person till ett brott? Kan språkliga analys förhindra brott? Vad finns det för språkliga markörer som gör att det kan finns misstanke om att någon ska begå ett brott? Hur fungerar det när man gör talarjämförelser, alltså när man försöker identifierar vems röst det är som hörs på inspelning? Författare som Agatha Christie och Conan Doyle lät ofta sina karaktärer Miss Marple och Sherlock Holmes analysera text och tal för att hitta mördaren, finns det likheter i de språkliga metoderna och de som används idag? Varför heter det skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt? Finns det ord från förbrytarslang som kommit in i allmänspråket? LÄR DIG MER OM FORENSISK LINGVISTIK Läs! Artikel Verbala fingeravtryck – lingvistisk sakkunskap i brottsutredningar https://sprakbruk.fi/artiklar/verbala-fingeravtryck-lingvistisk-sakkunskap-i-brottsutredningar/ från Språkbruk (från 2015) Läs! Krönika Språkpolis på riktigt: ord kan fria eller fälla https://www.svd.se/a/kJLrl6/sprakpolis-pa-riktigt-orden-kan-fria-eller-falla av Mikael Parkvall (från SvD 2020) Språkvetare SUSANNA KARLSSON, . Gäster LISA KAATI, . FANNY CARLSTRÖM PLAZA, . Programledare EMMY RASPER.
Att ett samtal mellan två människor flyter beror på att vi medvetet eller omedvetet sänder ut signaler om vems tur det är att prata. Men vad händer när nån bryter mot samtalets trafikregler? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket – Om vi inte hade haft trafikregler så hade vi krockat för ingen hade vetat vem som skulle väja i en korsning. I samtalet finns också regler för hur vi pratar med varandra, säger SUSANNA KARLSSON docent i nordiska språk. Vi kan förutspå om någon snart har pratat klart genom att läsa av till exempel intonation och kroppsspråk. SPRÅKFRÅGOR OM ATT PRATA, AVBRYTA OCH SAMTALSANALYS Går det att avbryta någon på ett trevligt sätt? Varifrån kommer uttrycket att ”hålla låda”? Hur kommer det sig att deltagarna i Språket så sällan avbryter varandra? Hur kan eh-ljudet användas för att avbryta eller hålla kvar ordet? Kan det anses trevlig att avbryta i vissa språkkulturer? Språkvetare SUSANNA KARLSSON, . Programledare EMMY RASPER.
Förändringar i språk går ofta oerhört långsamt. Men inte alltid. Det finns språkliga förändringar som kan ske under din livstid och omständigheter som kan skynda på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket – En gemensam nämnare för när språkförändringar kan gå snabbt är katastrofer, för ofta leder katastrofer till stora folkomflyttningar eller att många människor dör, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. Andra faktorer som kan påverka språkförändringar är en stark ungdomskultur, mycket kontakt med andra språk och en språkvård med ambitionen att skriftspråket ska likna talspråket. SPRÅKFRÅGOR OM SPRÅKFÖRÄNDRINGAR Förändras svenskan snabbare än andra språk? Vad påverkar hur snabbt ett språk förändras? Vilka konsekvenser kan betydelseförändringar eller betydelseförskjutningar få? Zoona ut eller zooma ut? Varför finns det två uttryck för att tappa fokus som låter väldigt lika men ändå är olika? Varför har betydelsen av ordet tuff förändrats? Hur ute är det att säga att något är ”så 2017”? LÄS MER OM SPRÅKFÖRÄNDRINGAR Läs! Avhandling om reklamspråk och avlexikalisering https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/27 av Einar Korpus (från 2003). Läs! Artikel om Jenny Myrendals forskning om att förhandla om ords betydelse https://www.gu.se/nyheter/vanligt-att-forhandla-om-ords-betydelser-i-forumdiskussioner-pa-internet (från 2015). Läs! Artikel Ett språk i förändring https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-svenska-spraket/ett-sprak-i-forandring från ISOF (från 2020). Språkvetare YLVA BYRMAN,Programledare EMMY RASPER.
Språkvården borde bli bättre på att säga vad som är rätt och fel i språket, tycker en del lyssnare. Men språkvården är idag mer resonerande än förr och vill helst inte stämpla någons språk som fel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket – Det är en utmaning, för när man försöker vara nyanserad och berätta vilken variation som finns i språket, kan det hända att man missar att få fram vilket som är det tryggaste valet i formell text, säger YLVA BYRMAN, universitetslektor i svenska språket. LENA LIND PALICKI är chef för Språkrådet och håller med om att språkvården inte gärna vill stämpla någons språk som fel och säger att det hänger ihop med ett ifrågasättande av vems språk som ska ses som norm. – Språkvården förr var mer elitistisk, det var vissa människors språk som sågs som det rätta språket och alla skulle rätta sig efter det. Men det alltid har funnits variation i språket, variation är normaltillståndet. SPRÅKFRÅGOR OM SPRÅKVÅRDEN OCH RÄTT OCH FEL I SPRÅKET Har språkvården blivit sämre på att säga vad som är rätt och fel i språket? Vilka är ”språkvården”? Hur ser Språkrådet på sitt uppdrag och tycker de själva att de är mer resonerande idag? Hur fungerar språkvård i andra länder? Är språkvården i Finland mer språknormerande än den svenska? LÄS MER OM SPRÅKVÅRD Läs! Språkrådet rekommenderar https://www.isof.se/lar-dig-mer/publikationer/publikationer/2023-01-13-sprakradet-rekommenderar, från Språkrådet (från 2023). Läs! Språkriktighetsboken https://libris.kb.se/bib/9711720, utarbetad av Svenska språknämnden (från 2005). Språkvetare YLVA BYRMAN,Gäst LENA LIND PALICKI, . TARJA LARSSON,. Programledare EMMY RASPER.
Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var 1500-talets främsta influencer för bibelöversättare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket – Martin Luthers bibel var ”the shit”, säger HENRIK ROSENKVIST, professor i nordiska språk, om vem som var den stora inspiratören bakom Gustav Vasas bibel. I Sverige var det bröderna OLAUS PETRI och LAURENTIUS PETRI som fick uppdraget att översätta bibeln till svenska under en tid då många länder i Europa valde att ge ut biblar på folkspråk. Den stora förebilden var MARTIN LUTHERS tyska bibelöversättning. En annan person som hade inflytande över hur texten faktiskt blev var GEORG (JURGEN) RICHOLFF som tryckte boken och som var van vid konsekvent ortografi, alltså att ord stavades på ett och samma sätt inom samma verk. SPRÅKFRÅGOR OM GUSTAV VASAS BIBEL OCH SPRÅKET PÅ 1500-TALET Hur gick det till när Gustav Vasas bibel översattes och varifrån om idén om konsekvent stavning? Hur många bokstäver fanns i alfabetet på 1500-talet när bibeln översattes? Hur bestämdes sig Olaus Petri och Laurentius Petri för hur de skulle stava ord och vilka skrivregler de skulle använda? Finns det språkliga brister i texten i Gustav Vasas bibel? Varför har vissa namn ändelser i bibeltexten från 1541, till exempel Barabbam och Jesum istället för Barabbas och Jesus? Hur förändrades talspråket efter 1541 och hur syns det i skriftspråket? Förekom ordet synd redan i Gustav Vasas bibel? LÄS GUSTAV VASAS BIBEL Läs! En faksimil av Gustav Vasas bibel https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/Anonym/titlar/BibliaGV som du kan bläddra digitalt i och läsa, från Litteraturbanken. Språkvetare HENRIK ROSENKVIST, . Programledare EMMY RASPER.
Det finns språkliga markörer som är signifikanta för överklassens språk, men det är inte alltid överklassen använder dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket – Det är en ganska stor kontrast mellan kronprinsessan Victoria och prinsessans Madeleines tal, säger Jenny Öqvist som forskar om klass och språk. Prinsessan Madeleines använder flera överklassdrag i sitt språk, som ett dämpande eller surrande i-ljud, även kallat Lidingö-i och ett öppet och främre långt a-ljud. Men kronprinsessan Victoria använder knappt några sådan markörer alls i sitt språk. SPRÅKFRÅGOR OM KLASS OCH SPRÅK Hur låter överklasspråk? Kan man göra en språklig klassresa? Vad är Lidingö-i och håller det på att sprida sig? Har ordet smutt gått från att vara ett överklassord till att bli ett ord för medelklassen? Hur har överklassen på 1600-talet och 1700-talet påverkat de svenska dialekterna? Varför använder överklassen fåniga smeknamn? Varför säger kung Carl Gustaf ofta ”man” som sig själv? LÄS, LYSSNA OCH TITTA PÅ MER OM SPRÅK OCH KLASS Se! Jenny Öqvist prata om överklasstockholmskan https://urplay.se/program/196001-ur-samtiden-grammatikfestivalen-2016-overklasstockholmska (från UR 2016). Läs! Artikel om hur drottning Elizabeth II förändrade sitt språk https://www.bbc.com/future/article/20220915-what-the-queens-english-told-us-about-a-changing-world på engelska (från BBC 2022). Läs! Avhandling om Viby-i även kallat Lidingö-i https://theses.gla.ac.uk/81886/på engelska av Fabienne Elina Westerberg (från University of Glasgow 2020) Läs! Avhandling om franska lånord i svenska dialekter https://www.isof.se/lar-dig-mer/publikationer/publikationer/2001-01-01-franskt-i-svensk-tappning.-studier-over-franska-laneord-i-svenska-dialekter av Karin Hallén (från ISOF 2001) Läs! Boken Internatskolorna: att fostra en elit https://libris.kb.se/bib/16526958 av Petter Sandgren från 2015. Språkvetare HENRIK ROSENKVIST, Gäst JENNY ÖQVIST, .Programledare EMMY RASPER.
Robot, cyberspace och atombomb är ord som kommer från sci-fi-litteraturen, och språk är inte sällan en viktig del av handlingen inom science fiction och fantasy. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/411?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_spraket Språkets återkommande språkexpert Susanna Karlsson är en inbiten sci-fi-läsare och intresserar sig särskilt för den science fiction där språkvetenskap är den vetenskap som ligger till grund för handlingen och fiktionen. SUSANNAS KARLSSONS TRE SCIENCE FICTION-BOKTIPS __ __ SPRÅKFRÅGOR OM SCIENCE FICTION OCH FANTASY Har det funnits försök att komma på en svensk översättning av ”science fiction”? Vilka ord har gått från att vara science fiction-relaterade till att handla om verkliga saker? Vad spelar sapir-whorf-teorin för roll i science fiction? Hur går det till när språk konstrueras för fantasy och science fiction? Hur ska man hantera tempus och grammatik under tidsresor? LÄS, LYSSNA OCH SE MER OM SPRÅK INOM SCIENCE FICTION OCH FANTASY Se! David J Peterson som konstruerat språk för bland annat Game of Thrones recenserar hur bra skådespelarna är på att prata språken https://www.youtube.com/watch?v=7Cwo2JixZAw (från Vanity Fair 2019) Se! Filmen Arrival https://www.imdb.com/title/tt2543164/ om en språkvetare som kommunicerar med utomjordingar (från 2016). Lyssna! Snedtänkt med Kalle Lind Om subkulturen science-fiction https://sverigesradio.se/avsnitt/om-subkulturen-science-fiction (från april 2020). Läs! Nationalencyklopedin om Sapir–Whorf-hypotesen https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sapir-whorf-hypotesen. Språkvetare SUSANNA KARLSSON, . Programledare EMMY RASPER.
Röv i korsstygn så kan ett nutida broderi se ut. Men att brodera, väva och sy är gamla textila hantverk med över 1000 år gamla ord och termer. Välkommen till en språklig syslöjdslektion. Att brodera budskap är en tradition som förändrats över tid, från sedliga citat på väggbonader, via 70-talets diskussioner om förspilld kvinnokraft till nutidens broderade aktivism. VAR ALLA BRODERADE BUDSKAP FÖRR AV TYPEN ”HEM LJUVA HEM”? – Nej, kvinnor har använt broderande för att göra sina röster hörda under flera hundra år. Det har varit ett sätt för kvinnor att säga vad de ville under en tid då de i övrigt var belagda med en politisk och social munkavle och skulle tiga i församlingen, säger KARIN MILLES, som forskat om broderade budskap förr och nu. SPRÅKFRÅGOR OM BRODERI OCH ANDRA TEXTIL HANTVERK Vad är skillnaden på broderi och brodyr? Hur används uttrycket att ”brodera ut texten”? Varifrån kommer de olika betydelserna av mönster? Vad betyder ”singlade” i singlade bollar? Varifrån kommer vävningstermerna sked, varp och skyttel? LÄS OCH LYSSNA MER OM BRODERADE BUDSKAP OCH TEXTILT HANTVERK Lyssna! Så mår broderiet 2020 – Instagramtrend, mjuk aktivism och kafferep https://sverigesradio.se/avsnitt/1447098 P1 Kultur reportage från 2020. Läs! Älskad, ratad https://www.hemslojd.se/alskad-ratad/ reportage från tidningen Hemslöjd om broderade bonaden från 2018 Se! Bilder på singlade bollar https://digitaltmuseum.se/021095502787/singlade-bollar?sv=details från DigitaltMuseum. Språkvetare SUSANNA KARLSSON, . Gäst KARIN MILLES, . Programledare EMMY RASPER.
Så blev du lurad av din svensklärare. Språket synar språkreglerna som många lärt sig i skolan och avvisar flera av dem som helt fel. Välkommen till en riktig lektion i grammatik och svenska. – Föreställningen att man aldrig får sätta ut kommatecken innan ”och”, är inte bara lite fel den är superfel, säger YLVA BYRMAN, universitetslektor i svenska språket. Det räcker att läsa första meningen i förordet av Svenska akademiens ordlista för att se att den regeln inte stämmer. Inte heller stämmer regeln att man aldrig ska börja en mening med ”och” eller ”men”. – ”Men” är en alldeles utmärkt meningsinledare om man vill signalera en motsättning till det som påstods i förra meningen, säger Ylva Byrman. SPRÅKREGLER SOM SPRÅKETS LYSSNARE HAR FÅTT LÄRA SIG I SKOLAN SOM ÄR FEL Börja inte en mening med och eller men, om man inte har fått nobelpriset i litteratur. Sätt inte ut kommatecken före och. Sätta ut kommatecken vid varje ny sats i en mening. Bryt inte mot subjektsregeln. LÄS MER OM SPRÅKREGLER SOM (FAKTISKT) STÄMMER Boken Svenska skrivregler http://libris.kb.se/bib/20167622, redaktör Ola Karlsson från Språkrådet (utgiven 2017). Artikel Subjektsregeln finns inte https://www.svd.se/a/b0c790a5-31a1-31f7-8ac7-29aeaecacc44/subjektsregeln-finns-inte, av Olle Josephson (från SvD juni 2002) Avhandling Kontroll i svenskan https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/15556, om subjektsregeln, av Benjamin Lyngfelt (från 2002) Språkvetare YLVA BYRMAN, Programledare EMMY RASPER.
Fuck är världens kändaste svordom och har blivit en del av svenskan. Men ordet används nästan aldrig i sin ursprungliga betydelse utan har istället blivit ett förstärkningsord med egen grammatik. Ibland använder vi fuck eller fucking förstärkande på ett sätt som inte fungerar med motsvarande svenska förstärkningsord. – Man kan säga “jag fucking klarade det”, men inte “jag fan klarade det”, så det är ett syntaktiskt konstruktionslån från engelskan, säger YLVA BYRMAN, universitetslektor i svenska språket. SPRÅKFRÅGOR OM FUCK OCH SVORDOMAR I MEDIA Hur gammalt är ordet fuck och var kommer det ifrån? Hur är lagstiftningen i USA och Storbritannien gällande svordomar och hur skiljer det sig från hur det fungerar i Sverige? Hur ser Sveriges Radio på svordomar i radio? Hur används orden fuck, fucka och fucking i svenska språket? Vilka fuck-uttryck från engelska använder vi inte i svenskan? Hur används fuck i andra språk, som norska, danska och isländska? LÄS, LYSSNA OCH SE MER OM FUCK OCH SVORDOMAR Föredrag från Kristy Beers Fägersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning vid Södertörns högskola: "Fucking svenska” om svordomar på engelska i svenska https://www.youtube.com/watch?v=7J9APJ0PupY från Forskartorget (från oktober 2015). Magisteruppsats ”Dåligt och onödigt av public service” https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1605585/FULLTEXT02 En textanalytisk studie av svärande och språkliga normkonflikter i public service av Vanja Vinter, från Linnéuniversitetet (från 2021). Se Svordomsvisan av Magnus och Brasse https://www.facebook.com/watch/?v=478495972897053 från Krogshowen Varning för barn från SVT (från 1976). Artikel: Svordomen fuck sprids över världen https://www.humsam.uu.se/nyheter/nyhetsvisning/?id=12696&typ=artikel från Uppsala universitet (från juni 2019). Språkvetare YLVA BYRMAN,Programledare EMMY RASPER.
Att läsa runskrifter som är över 1000 år gamla är ofta inget problem, men hur budskapen på runstenarna ska tolkas är svårare. Runorna på Rökstenen orsakar mest debatt just nu. – Det man bråkar om är hur man ska uppfatta vad som står men också i vilken ordning runorna ska läsas. Det finns 28 olika rader på Rökstenen och det är inte givet i vilken ordning de ska läsas, säger runforskaren MARCO BIANCHI från Uppsala universitet. En annan runstensnyhet är den så kallade Svingerudsstenen som nyligen hittades i Norge. – Den kan få oss att skriva om våra introduktionsböcker i runologi, säger Marco Bianchi. Det som är speciellt med Svingerudsstenen är att den är daterad till år 0-250 e Kr. Det skulle göra den till den äldsta runstenen och kanske även den äldsta runinskriften i världen. – Den kan få oss att omvärdera även hur gamla andra runstenar är, säger Marco Bianchi. SPRÅKFRÅGOR OM RUNSTENAR, RUNSKRIFT OCH FORNNORDISKT SPRÅK Har sättet runor skrevs på något med hur sammansatta ord används i dagens svenska? Varför bytte man från den äldre till den yngre futharken? Och vad hände med språket när man bytte runalfabet? Går det att säga något om hur människor förr talade utifrån runskrifter? Är det verkligen så att alla människor i Norden kunde förstå varandra år 500-800 e Kr? Finns det någon koppling mellan runorna och det feniciska alfabetet? LÄS, LYSSNA OCH LÄR MER OM RUNOR, FUTHARKEN, RUNSTENAR, RÖKSTENEN OCH SVINGERUDSTENEN Läs mer om Runor och runstenar hos Riksantikvarieämbetet https://www.raa.se/kulturarv/runor-och-runstenar/, som är den myndighet ansvarar för kulturarv. Söktjänsten Runor https://app.raa.se/open/runor/searchdär du kan söka efter runstenar och runinskrifter. Forskningsprojekt Rök runestone revisited https://www.gu.se/forskning/rok-runestone-revisited, från Göteborgs universitet, som undersöker nya tolkningar av Rökstenens runskrifter. Artikel Rökstenens hemligheter dyrkas upp https://popularhistoria.se/sveriges-historia/forntid/rokstenens-hemligheter-dyrkas-upp från Populär Historia (från mars 2021). Artikel om Svingerudstenen https://www.raa.se/2023/01/experten-om-rekordgamla-runstenen-forskningen-far-omvarderas/ från Riksantikvarieämbetet (från januari 2023). Språkvetare HENRIK ROSENKVIST, Gäst MARCO BIANCHI, r.Programledare EMMY RASPER.
Att inte finna orden, staka sig och glömma bort namn kan vara tecken på att språket har påverkats av mycket stress. Men det finns stress som gör dig till en bättre och mer kvicktänkt talare. – Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger MATS LEKANDER, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet. För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos. ORDET STRESS – EN NYKOMLING MED FÖR BRED DEFINITION Ordet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord. – Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger HENRIK ROSENKVIST, professor i nordiska språk. Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt. – Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål. SPRÅKFRÅGOR OM STRESS OCH ORD FÖR ATT SKYNDA SIG Varifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan? Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt? Hur påverkas språket av stress? Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra? Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös? Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart? I gotländskan kan man säga ”snäll di nå da!” som betyder ”skynda dig nu då!”. Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell? LÄS OCH LYSSNA MER OM ORDET STRESS Artikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia https://mind.se/aktuellt/stressbegreppets-historia/ av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017). Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra https://www.npr.org/sections/health-shots/2014/07/07/325946892/the-secret-history-behind-the-science-of-stress (från NPR juli 2014). Språkvetare HENRIK ROSENKVIST, Gäst MATS LEKANDER, Programledare EMMY RASPER.
En oväntad betoning eller ett röstläge som sjunker på fel ställe kan få lyssnaren att reagera. Språkmelodi och intonation är avgörande för hur vi uppfattar vad någon säger. När vi pratar med varandra använder vi oss av språkmelodi och intonation för att signalerar vad som är viktigt, vad som hänger ihop och när vi är på väg att att sluta prata. – Intonationen och språkmelodi fungerar som vägvisare i samtalet, säger SUSANNA KARLSSON, docent i nordiska språk. När människor pratar med varandra hemma vid köksbordet fungerar ofta intonationen helt perfekt. Men när det talade ordet förbereds, skrivs ner och framförs i monolog kan språkmelodi och intonationer hamna fel. – Det handlar om skillnaden på hur tal och skrift fungerar. Det skrivna språket har ofta en mer komplicerad syntax med fler bisatser medan det talade språket oftare har en ganska enkel huvudsats som följs av en annan enkel huvudsats, DET MANUSSTYRDA TALET I RADIO När radioreportrar spelar in det de säger i ett nyhetsinslag följer de ett skrivet manus. Det kallas att ”sätta en prata” på radiospråk. – Det kan vara rätt svårt för du har ju faktiskt en text framför dig som du läser ifrån men du ska inte läsa den utan du ska prata in den, säger ANDREAS LILJEHEDEN Sveriges Radios korrespondent i Bryssel. En del lyssnare reagerar på att radioreportrar låter olika beroende på om de pratar i ett nyhetsinslag eller i ett direktsänt samtal. – Det upplästa radiospråket är en skrivet språk som förmedlas genom en röst, det är inte talspråk egentligen, säger Susanna Karlsson. – Det är lättare att prata naturligt om du har någon att prata med än om du ska prata med ett papper, säger Andreas Liljeheden. SPRÅKFRÅGOR OM SPRÅKMELODI OCH INTONATION Varför går en del, ofta tjejer, upp i slutet av men mening och vad signalerar det? Varför är ”mm” inte ett ord i Svenska akademiens ordbok och vad kan mm betyda beroende på hur det uttalas? Varför låter reportrar på ett sätt i nyhetsinslag och på ett annat sätt i direktsända samtal? Varför har en del reportrar på radio en intonation som går neråt? Vad händer med det som sägs om intonationen känns fel? Varför är det populärt att läsa upp dikter med en monoton stämma som varken går upp eller ner? LÄS, LYSSNA OCH SE MER OM SPRÅKMELODI OCH INTONATION Film Hur fungerar språkmelodi https://urplay.se/program/218316-svenska-forklarad-sprakmelodier Tomas Riad, professor i nordiska språk och ledamot i Svenska Akademien förklarar (Från UR 2020) Artikel om uptalk: The unstoppable march of the upward inflection? https://www.bbc.com/news/magazine-28708526 (från BBC 2014) Artikel om uptalk: The Real Purpose of Uptalk Is to Get You to Shut Up and Listen https://www.thecut.com/2017/06/the-real-purpose-of-uptalk-is-to-make-you-shut-up-and-listen.html (från The Cut 2017) Film: In a World https://www.imdb.com/title/tt2294677/ om en röstcoach från 2013. Språkvetare SUSANNA KARLSSON, . Gäst: ANDREAS LILJEHEDEN, . Programledare EMMY RASPER.
Blås upp ballonger, poppa popcorn, skär upp tårta. Språket ger sig in födelsedagsfirandets språkliga dans. Dessutom om namnsdagarnas vilda historia och nutida bestämmelser. Flera lyssnare tycker att grattishälsningarna “grattis på födelsedagen önskar” och “ha den äran” är språkligt inkorrekta. SUSANNA KARLSSON, docent i nordiska språk, förklarar uttryckens ursprung och hur de har förändrats. Men påpekar samtidigt att det inte betyder att uttrycken är felaktiga idag. – Bara för att man kan nysta upp vad ett uttryck har för ursprungsingredienser betyder det inte att vi måste förhålla oss till det idag. “Grattis önskar moster” anses helt etablerat och accepterat, säger Susanna Karlsson. NAMNSDAGAR FÖRR OCH IDAG Förr var det vanligare att fira sin namnsdag än att fira sin födelsedag. – På 1800-talet var det vilda namnsdagsfiranden, det kunde vara som karnevalståg och man gick från hus till hus till exempel på Kristinadagen, säger namnforskaren KATHARINA LEIBRING. Idag är namnsdagsfirande ofta en lugnare tillställning och en av anledningarna kan vara att det finns många fler namn i Sverige idag och att alla inte får plats i den namnlängd som används i de flesta svenska almanackor. FINNS INGEN OFFICIELL NAMNLÄNGD Det finns ingen officiell namnlängd i Sverige men den som oftast finns i kalendrar förvaltas av en kommitté med ledamöter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen. – Vi har slutat ta bort namn för folk blir så ledsna då, men i fjol plockade vi in sju nya namn och det var ganska mycket för att vara oss, säger Katharina Leibring ledamot i Namnlängdskommittén med ansvar för att förvalta och utveckla namnlängden. SPRÅKFRÅGOR OM FÖDELSEDAGAR OCH NAMNSDAGAR Varifrån kommer ordet kalas? Hur har “jag har den äran att gratulera” blivit “ha den äran”? Hur ska man förstå uttrycket “ha den äran” - vem har äran och varför? Är det korrekt att säga “grattis önskar”, man kan väl inte säga “gratulerar önskar”? Varifrån kommer begreppet “födelsedagsgrisen” och är det bara ett skånskt fenomen? Vem bestämmer vilka namn som ska ha namnsdag? LÄS MER OM FÖDELSEDAGAR OCH NAMNSDAGAR Artikel om när namnlängden förändrades 1901 https://www.isof.se/lar-dig-mer/bloggar/namnbloggen/inlagg/2021-09-03-nar-almanackan-fick-nya-namn: 50 namn åkte ut och 177 nya namn fick en namnsdag. (Från Isof, september 2021) Artikel om utvecklingen av namnlängden under 1900-talet https://www.isof.se/lar-dig-mer/bloggar/namnbloggen/inlagg/2022-05-10-namnlangderna-under-1900-talet. (Från Isof, maj 2022). Artikel om firandet av födelsedagar historiskt i Sverige https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-arets-namn-och-handelser/fodelsedagar. (Från Isof maj 2020) Språkvetare SUSANNA KARLSSON, . Gäst: KATHARINA LEIBRING, ochProgramledare EMMY RASPER.
Huvudet på skaft, fingerfärdig, magkänsla och gå på knäna är bara några av många uttryck i svenskan som har med kroppen att göra. Men varför gillar vi att använda kroppen som metafor? – Kroppen är så primär, vi har den med oss överallt. Så vi har mycket metaforik i språket som kommer från kroppen, säger YLVA BYRMAN, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. SPRÅKFRÅGOR OM KROPPEN Varför säger man muskulös om någon som har mycket muskler? Varifrån kommer uttrycket “på rak arm”? Hur gamla är uttrycken “mellan tummen och pekfingret”, “att höfta” och “tumma på kvalitén”? Varför säger vi ögonvrå men mungipa? “Han har fina mustascher” eller “han har fin mustasch” - vad är rätt? Flatulens betyder att någon har problem med gaser, men vad kan en person som lider av flatulens kallas? Flatulist, flatulatör eller flatulant? LÄS MER OM KROPPEN OCH SPRÅKET Se bilder på män som lyfter stolar på rak arm https://svenska.yle.fi/a/7-950529 (från Svenska YLE, 2015) Språkvetare YLVA BYRMAN,Programledare EMMY RASPER.
Språket svarar på publikens frågor direkt från Vetenskapsfestivalen. HUR KÄNNS DET ATT BARA SVARA PÅ SPRÅKFRÅGOR UTAN ATT FÅ TID ATT FÖRBEREDA SIG? – Lite småläskigt, jag vill ändå framhålla att vi vanligtvis förbereder oss ganska mycket inför Språket, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. – Ja, jag håller med Susanna, jag kan inte heller svara spontant på allt och som forskare vill vi ju vanligtvis kunna stå för det vi säger i radio, så om vi säger fel så är det jobbigt, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. SPRÅKFRÅGOR FRÅN PUBLIKEN PÅ VETENSKAPSFESTIVALEN Har Götaregeln dött ut? Hur borde anglicismer regleras i svenskan? Finns det i Sverige, utöver älvdalskan, dialekter som kan klassas som språk? Hur kommer det sig att wrist (handled) och vrist (fotled) låter så lika men betyder olika saker? Vad betyder hult i ortnamn? Är det troligt att det kommer införas stavningsreformer i nutid? Vad tycker Henrik Rosenkvist om de, dem och dom-debatten? Enligt vissa ska det svischas istället swishas - vad tycker Språket? Om ni magiskt kunde genomföra en språklig förändring vad skulle det vara? Språkvetare HENRIK ROSENKVIST, . SUSANNA KARLSSON, . Programledare EMMY RASPER.
Vi följer upp några av säsongens mest engagerande språkfrågor och rättar oss själva. Vad blev fel och vad borde vi ha lagt till? VILKET AVSNITT TYCKER SPRÅKVETARNA BLEV BÄST? – Jag tycker att avsnittet Därför älskar vi svenska språket https://sverigesradio.se/avsnitt/darfor-alskar-vi-svenska-spraket som handlar om vad som är bäst med svenskan blev väldigt bra. Det var lite feelgood, säger HENRIK ROSENKVIST, professor i nordiska språk. YLVA BYRMAN, universitetslektor i svenska språket, tycker att det bästa programmet från säsongen var avsnittet Snus påverkar ditt språk https://sverigesradio.se/avsnitt/sa-paverkar-snus-ditt-sprak. – Det fanns mycket att säga om snus, oväntat mycket. AVSNITT OCH SPRÅKFRÅGOR SOM TAS UPP FÖR UTVÄRDERING Allt du vet om namn är fel https://sverigesradio.se/avsnitt/allt-du-vet-om-namn-ar-fel. Lyssnaren Jacek har hört av sig om polska artighetsformer och har ett tillägg till det som sas. Emmy berättar om hur lyssnarna har namngett sina barn, djur och robotdammsugare. Dialekterna: Ryktet om vår död är starkt överdrivet https://sverigesradio.se/avsnitt/dialekterna-ryktet-om-var-dod-ar-starkt-overdrivet Lyssnaren Hans beskriver dialektrikedomen i Kalmar län och Henrik Rosenkvist ger en förklaring till varför det finns så mycket dialektal variation i området. Därför äter du sega råttor, gröna grodor och sura fiskar https://sverigesradio.se/avsnitt/darfor-ater-du-sega-rattor-grona-grodor-och-sura-fiskar Lyssnarna har hört av sig och känner igen uttrycket att gå och kladda i betydelsen att gå och köpa godis. Ordet cool är inte längre coolt https://sverigesradio.se/avsnitt/ungdomssprak-slang-cool-ar-inte-langre-coolt Många lyssnare har hört uttrycket "kopiera ut" i betydelse att "skriva ut". Dessutom hör vi svaret på frågan: Hur lyssnar du på Språket? Språkvetare HENRIK ROSENKVIST, . YLVA BYRMAN, Programledare EMMY RASPER.
Rättstavningsprogrammen är en del av vår vardag, vare sig du skriver i ordbehandlingsprogram, ett sms eller ett inlägg på sociala medier. Men stavningskontrollerna kan inte alltid stava. – Jag rekommenderar alla att inte ha på det här med röda streck samtidigt som man skriver, det stör ju. Låt rättstavningsprogrammet gå igenom din text när du har skrivit klart, säger YLVA BYRMAN . Det finns inte mycket forskning kring hur stavningskontroller påverkar vårt skrivande eller språk. – Jag tror att vi alla tar för givet att det hjälper, och det gör det nog för de flesta. Men vi vet nästan ingenting om det, säger ÅSA WENGELIN, . Det finns dock studier som visar att vissa människor kan påverkas negativt att de röda strecken. – De röda strecken kan bli ett visst hinder för dem som har svårigheter att skriva till exempel om man har dyslexi eller afasi. Det tar en massa kraft att stanna upp och titta på strecken, säger Åsa Wengelin. Samtidigt finns det studier som Åsa Wengelin varit med och gjort som visar att människor med afasi som använt stavningskontroller blev bättre på att stava även utan stavningskontroller. – Det finns ett par liknande studier med samma resultat och jag tror att det kan beror på att man ser de rättstavade orden, det handlar om frekvens, men vi vet inte exakt varför det hjälper, säger Åsa Wengelin SPRÅKFRÅGOR OM RÄTTSTAVNINGSPROGRAM OCH STAVNINGSKONTROLLER En lyssnares stavningskontroll felmarkerar "de frågor" är det rätt? Ska det stavas sektoransvar eller sektorsansvar? En lyssnares stavningskontroll felmarkerar istället och vill att det ska stå i stället, vad är rätt? Hur bra är rättstavningsprogram på särskrivning? En lyssnarens stavningskontroll kräver ett dels efter ett annat dels, är det rätt? LÄS MER OM STAVNINGSKONTROLLER, RÄTTSTAVNING OCH SKRIVREGLER Bok: Svenska skrivregler http://libris.kb.se/bib/20167622, från Språkrådet (från 2017). Språkrådets frågelåda https://www4.isof.se/cgi-bin/srfl/fragasr.py, där kan du söka efter språkfrågor. Svenska.se https://svenska.se/, där kan du söka i SAOL, SO och SAOB. Studie som Åsa Wengelin refererar till om stavningskontroll och afasi https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1460-6984.12696 (från januari 2022) Språkvetare YLVA BYRMAN, Gäst ÅSA WENGELIN, , . Programledare EMMY RASPER.
Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan "Vad är det bästa med svenskan?". Hör en hyllning till svenskan och hur språket lät på Gustav Vasas tid. __ __ SPRÅKFRÅGOR OM SVENSKA SPRÅKET Vad utmärker den svenska språkmelodin? Varför böjer inte svenskan verb efter person? Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige? Hur viktigt är modersmålet? Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid? Hur många pluggar svenska på universitet utomlands? LÄS MER OM SVENSKANS SPRÅKMELODI Bok: Kontrastiv prosodi http://libris.kb.se/bib/7270257 av Eva Gårding (från 1974) Bok: Allmän och svensk prosodi https://libris.kb.se/bib/12469361/ Gösta Bruce. (från 2012) Tomas Riad, https://www.su.se/profiles/triad-1.183671 professor i nordiska språk, Stockholm universitet Svenskans fonologi på 30 meningar http://media1.intensivsvenska.se/2020/09/Intensivsvenska_Svenskans_fonologi_pa_30_meningar_SKRIVS_21_2020.pdf, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020) Språkvetare HENRIK ROSENKVIST, Gäst: DOMINIKA SKRZYPEK, Personer som svarar på enkäten: FREDRIK LINDSTRÖM, . THEODOR KALLIFATIDES, . LENA LIND PALICKI, . SARA LÖVESTAM, Programledare EMMY RASPER.
Kränkande språk kan vara skällsord som luder, pucko, fikus eller stolle. Men också att säga din idiot, ditt as eller din jävel. Hör om grammatiken och historien bakom några vanliga tillmälen. Förolämpningar är ett känsligt ämne men det är också själva tanken med förolämpningar, säger HENRIK ROSENKVIST, professor i nordiska språk. – Skällsorden har sin funktion i språket. När man är arg på någon och vill säga något nedsättande då måste man ha vissa ord för det. Måste de vara förnedrande? – Ja. Precis som att vi har ord för att hylla någon så har vi ord för att berätta hur illa vi tycker om någon. Språket har vi för att uttrycka alla våra känslor, inte bara de fina känslorna, säger Henrik Rosenkvist. SPRÅKFRÅGOR OM SKÄLLSORD OCH FÖROLÄMPNINGAR Varifrån kommer ordet "stolle" i betydelsen en dum person och har det något med den tyska kakan "stollen" att göra? Varför säger man din eller ditt istället för du i förolämpningar? Som till exempel ditt as, din idiot eller ditt rövhål. På andra språk använder man formen du, som “you asshole” på engelska eller “du Arschloch” på tyska. Varifrån kommer skällsordet "fikus" för en homosexuell man? Hur har ordet "luder" bytt betydelse över tid? Har det skånska nedsättande ordet "fyle", i betydelsen "en grupp människor", något att göra med "fyle" från den antika grekiskan, som betydde stam? Varifrån kommer skällsordet "pucko" och kan det ha någon koppling till den persiska förolämpningen "kalepook" som betyder ungefär dumhuvud? LÄS MER OM TILLMÄLEN, SKÄLLSORD OCH KRÄNKANDE ORD Bok: Kapten Haddocks ordbok http://libris.kb.se/bib/htnnb8s2fdjdq8pw, från alabasterskalle till ökenråtta, författare Björn Wahlberg (från 2020) Video: Tennisspelaren Jonas Björkman skriker "luder" https://www.youtube.com/watch?v=3ue1GoGnrBQ med mera till en domare (från 2007) Språkvetare HENRIK ROSENKVIST, Programledare EMMY RASPER.
Avhållsamhet är inget som svenska ord håller på med, tvärtom parar de gärna ihop sig med andra ord. Men exakt hur går det till? Finns det inga restriktioner? Och vad är grejen med teleskopord? Enligt Guinness rekordbok är svenskans längsta ord "nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljninssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten". – Men det är ju bara att lägga till "anteckning" till det ordet så har vi ett ännu längre ord, säger SUSANNA KARLSSON, . KAN MAN LÄGGA IHOP HUR MÅNGA ORD SOM HELST? – Ja, i princip finns ingen gräns, sen kan man ju diskutera om det är funktionellt, säger Susanna Karlsson. En annan form av sammansättningar, som ofta nybildas, är teleskopord som hemester, brunch och covidiot. – De drar till sig uppmärksamhet med hjälp av ordlekar. Av olika skäl tycker vi att det är kul, säger DANIEL KJELLANDER som skrivit en avhandling om teleskopord. SPRÅKFRÅGOR OM SAMMANSÄTTNINGAR Vad gör vokalerna o, u och a i sammansättningarna kvinnOfientlig, gatUnamn och kungAmakt? Vad är teleskopord? Vilket är det mest etablerade teleskopordet i svenskan? Varför nybildar vi gärna teleskopord? Vilka regler gäller för foge-s? Varför har det smugit sig in foge-s i sammansättningar som arvsskifte och skogsvaktare, det korrekta är väl arvskifte och skogvaktare? Har det blivit vanligare att fast sammansatta verb löses upp? Som att säga att en “bok spelar ut sig i” istället för att en “bok utspelar sig i”? Får man skapa hur långa ord som helst? Vad finns det för regler för sammanskrivningar av ord som innehåller namn? LÄS VIDARE OM SAMMANSÄTTNINGAR OCH TELESKOPORD Teleskopordens funktion och betydelse https://www.umu.se/nyheter/teleskopordens-funktion-och-betydelse-_11589099/ pressmeddelande om Daniel Kjellanders avhandling från Umeå universitet (från maj 2022). Språkkrönika: Teleskopord en populär ordbildningstyp https://www.dn.se/kultur/sprakkronika-teleskopord-en-popular-ordbildningstyp/av Karin Skagerberg, Dagens Nyheter (från mars 2022) Teleskopord i det vegetariska matsortimentet https://www.svd.se/a/15W8mG/svd-s-sprakspalt-helt-ny-ratt-med-gurt-eller-otto, krönika av Lena Lind Palicki, Svenska Dagbladet (från februari 2023) Språkkrönika: När ska man foga med s? https://www.dn.se/kultur-noje/sprakkronika-nar-ska-man-foga-med-s/ av Patrik Hadenius, Dagens Nyheter (från juni 2017). Bok Svenska skrivregler http://libris.kb.se/bib/20167622 redaktör: Ola Karlsson, Språkrådet (från 2017) Språkvetare SUSANNA KARLSSON, . Gäst: DANIEL KJELLANDER,Programledare EMMY RASPER.
