Biblioteket
About
Available on
Community
183 episodes
Klassikerrummet 20120703 Wuthering Heights, Svindlande höjder av Emily Brontë brukar besrivas som en passionshistoria. En kärlek som inte ens döden kan få bukt med. När romanen kom ut 1847 ansågs den rå och oförsonlig. Catherine och fosterbarnet Heathcliff älskar varandra som barn men skils åt. Heathcliff återkommer som vuxen och förmögen och fylld av hat. Är det hat eller kärlek som binder honom och Catherine vid varandra nu?
Klassikerrummet läser den franske filosofen och författaren Jean-Paul Sartres debutroman "Äcklet från 1938, hans första försök att gestalta existentialismen. En filosofi som handlar om människans fria val, men också ensamhet och ångest. Romanens huvudperson Antoine är en ung man som grips av äckel inför både människorna, tingen och livet självt. Men istället för att ta livet av sig lämnar han småstaden för Paris där han tänker skriva en stor roman. Maarja Talgres gäster är kulturredaktionens Mats Arvidsson och Maria Edström.
Klassikerrummet 7 augusti 2012. Den österrikiske författaren Thomas Bernhard räknas idag till de riktigt stora tyskspråkiga författarna som haft stor betydelse för nobelpristagarna Jelinek och Kertész. Men i Österrike är han fortfarande omstridd trots att han varit död sedan 1989. "Självbiografierna, är en samlingsvolym av fem romaner där han beskriver sin barndom i en nazistisk internatskola i staden Salzburg som utsätts för amerikanernas bombningar. Maarja Talgre samtalar med gästerna Magnus Florin och Katarina Wikars. --
En barsk farmor och en livrädd clown är huvudpersoner i Klassikerrummet. Hjalmar Bergman som är en av våra största och mest fantasifulla författare skrev två romaner som hör ihop: Farmor och Vår Herre 1921 och Clownen Jac. 1930. Den första handlar om en mycket viljestark kvinnas uppgång och fall. Ni hör Anneli Dufva och Göran Everdahl samtala med programledaren Maarja Talgre.
Klassikerrummet 24 juli 2012. Swanns värld heter den första delen av Marcel Prousts 3000 sidor långa roman På spaning efter den tid som flytt. Romanen handlar om Tiden, Minnet, Erotiken och Konsten. De som läst Proust jämför honom med Shakespeare för hans livfulla persongalleri och humor. De som inte läst anser den vara snobbig finkultur. Gäster hos Maarja Talgre är Sara Mannheimer och Mikael Timm.
Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg från 1912 har kallats den bästa svenska kärleksromanen. Passion eller vanligt vänsterprassel?Lydias och Arvids kärlek med förhinder trollbinder ständigt nya unga läsare. Mattias Berg, Carin Mannheimer och Maarja Talgre diskuterar.
Klassikerrummet om Grundgropen av den ryske författaren Andrej Platonov. Maarja Talgre samtalar med Göran Sommardal och Tora Lane om en mycket grym och sorglig berättelse om en grupp arbetare som bygger en grop som ska bli grund för ett hus i det sovjetiska lyckoriket. Men de bolsjevikiska slagorden kommer på skam...
Klassikerrummet om "Älskaren" av den franska författaren Marguerite Duras. 2012 06 26 Romanen är en förtätad självbiografisk berättelse från Duras ungdom, som hon redan skrivit om i en tidigare roman. När "Älskaren" kom ut 1984 var Duras redan 70 år gammal och hade gjort sig ett namn både som författare och filmskapare. "Älskaren" blev hennes stora publika genombrott med miljonupplagor, plus att den gav henne Goncourtpriset. Mattias Berg och Carin Mannheimer diskuterar "Älskaren" med Maarja Talgre, programledare.
Litteraturprogrammet Biblioteket går i graven, men vad spelar det för roll litteraturen har inget slut den är en evig rundgång. Vi har några frågor kvar att ställa. Som: Var tar Lars Norén vägen under Strindbergsåret? Hur är det att försöka vårda minnet av Eyvind Johnson i en vidsträckt kommun i norr som också verkligen gillar idrott? Och hur ska man läsa bra? Anna Tullberg, Louise Epstein, Göran Sommardal, Marie Lundström och Katarina Wikars vinkar adjö med tips, förnumstigheter och sådant vi saknar, vill ha och har läst. Programledare är Jenny Teleman. Och för den som vill lära sig mer om hur själva läsandet går till, och för den som vill lära sig handskas med den eviga upprepningen rekommenderar Biblioteket denna sommarlyssning:
Läsning är inte bara avkoppling utan också en källa till funderingar, som: Är det normalt att läsa hur fort som helst? Och kan man återerövra barndomens förmåga att försjunka i en bok när tiden går allt snabbare? Louise Epstein och Anna Tullberg utsätter sig för läsexperiment. I programmet hör du: Jenny Tunedal, Magnus Florin, Alexander McCall Smith, James Ellroy, Per Hamid Ghatan och Elisabeth Mansén.
Vad sker med kulturen i krisens Europa? Spanien skakas av en ekonomisk kris. Mer än varannan ungdom under 25 år är arbetslös. Hur påverkar det den unga litteraturen? Bibliotekets Ulla Strängberg reste till Madrid för att undersöka hur den samtida spanska prosan låter. Hon träffade tre författare, som alla hyllade individualismen och vars tema snarare är urbanitet, sexualitet och gränsöverskridande än det som står på den politiska agendan. Alla är födda under de sista skälvande åren av Franco-diktaturen: Andrés Barba, Mercedes Cebrián och Elvira Navarro (översatta av Anna-Karin Thorburn). – Vår generation av individualister är frukten av det tvångsmässiga kollektiva tänkande som våra föräldrars generation levde med under Franco, säger Andrés Barba. Till skillnad från dem har vi ingen gemensam fiende att slåss emot, och vi har tränats i ett självständigt tänkande sen barnsben. Jag skulle vilja påstå att vi inte har ett särskilt utvecklat politiskt medvetande. Men Mercedes Cebrián tycker sig se tecken på ett växande intresse för att inkludera världen i fiktionen. Och Elvira Navarro driver en blogg på temat ”Staden”, som skildrar Madrids förorter ur ett globalt och miljömässigt perspektiv.
Vad kan ord tillsammans med bild berätta som ingen annan konstform kan? Och varför behandlas seriösa serier för vuxna fortfarande som ett helt nytt och förvånande fenomen? I veckans Biblioteket tittar vi närmare på tecknad litteratur. Vi möter skaparna av två av vårens bästa tecknade romaner. Anneli Furmark som i Jordens medelpunkt fortsätter sin trilogi om människor i nordliga landskap. Henrik Bromander som dykt ner i de vuxna jättebarnens ondskefulla vardagsvärld i nya mastodontverket Smålands mörker. Och så har serietecknaren Sofia Olsson fått sig en uppsträckning av serienestorn Joakim Pirinen, vars definition av en bra serie är att den skapar ett hack i livsskivan. Programledare är Jenny Teleman och Jenny Aschenbrenner
Nordiska rådets litteraturpris gick i år till den norska författaren Merethe Lindstrøm för romanen Dager i stillhetens historie, som handlar om hemligheter och tystnad i en relation. Hon har skrivit noveller och romaner i över tjugo år, men är inte särskilt känd ens i Norge. Under flera år har jag funderat över om mina böcker ens blivit inköpta i bokhandeln, säger hon. Men nu har det hänt något och plötsligt ser jag min bok uppställd mitt bland alla deckare. Hur skriver hon och vad tänker hon på? Anna Tullberg har varit hemma hos Merethe Lindstrøm på Nordberg i Oslo. Klassikerrummet läser den franske filosofen och författaren Jean-Paul Sartres debutroman Äcklet från 1938, som var hans första försök att gestalta existentialismen. En filosofi om människans fria val, men också ensamhet och ångest. Romanens huvudperson Antoine är en ung man som grips av äckel inför både människorna, tingen och livet självt. Men istället för att ta livet av sig lämnar han småstaden för Paris där han tänker skriva en stor roman. Maarja Talgres gäster är kulturredaktionens Mats Arvidsson och Maria Edström.
Maryse Condé, den karibiska litteraturens grande dame med ett tjugotal romaner bakom sig, har inget specifikt hem. -Jag är hemma överallt och ingenstans, säger hon. Hon delar sin tid mellan Paris och New York men växte upp i Guadeloupe och har bott många år i Afrika. Hon skriver om människor som flyttar från en värld till en annan. Migration, flerspråkighet, sexualitet och etnicitet är hennes stora teman. Hon ser sig själv som en transkolonial författare som hämtar kreativiteten ur rörelse och mångfald. Ulla Strängberg träffade henne i bostaden i Paris äldsta kvarter, dagen före presidentvalet. Är det viktigt varifrån man kommer, och vad betyder kulturskillnaderna? Hur ser hon på främlingsfientligheten idag? Dessutom: Biblioteket återvänder till sin debut med Ann Jäderlund. Den som aldrig har läst ens en diktrad av Ann Jäderlund kunde börja med att kasta ett uppmärksamt öga på titlarna till några av hennes diktsamlingar: som en gång varit äng. Mörka mörkret mörkt kristaller. Eller: Kalender röd levande av is. Blomman och människobenet. Eller någon av hennes diktade och klistrade barnböcker: Ivans bok, Iris bok. Och den senaste boken: Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar. Lika svårt som det är hitta någon omedelbar likhet, lika lätt är att det att finna något sammanhållande. Det är kanske den centrala paradoxen i hennes poesi. Världens oöverblickbara helhet. I det här programmet ska Ann Jäderlund återvända till sina debut från 1985: Vimpelstaden. Tillsammans med Göran Sommardal.
Carl Johan Vallgrens senaste roman är både en socialrealistisk skildring och en thriller med osannolika händelser: en tjej blir vittne till hur några killar eldar upp en kattunge, efter det är hon i killarnas våld: hon är dödens om hon skvallrar, och hennes lillebror kommer att bli ännu mer mobbad än han redan är. Fast tjejen Nella vägrar vara offer, hon har styrka för två. I Havsmannen berättar Vallgren om en trasig familj där de två barnen är utlämnade åt sig själva medan en ibland välmenande vuxenvärld står tafatt bredvid. Mia Gerdin har träffat honom i hans arbetslägenhet i Traneberg, Uppläsare är Anna Persson. Biblioteket uppmärksammar även Lina Ekdahl och hennes nya Diktsamling vars omslag lånat form av Konsums blåvita basvaror. Varför inte poesi lika gärna som en burk lingonsylt?, resonerar hon. Ekdahls poesi rör sig i spänningen mellan vardaglig enkelhet och livsavgörande frågor. Vad tycker hon om att kallas estradpoet och vad har upprepningen för betydelse - och vad är egentligen att vara fri? Mia Gerdin träffar henne i hennes skrivarateljé på Konstepidemin i Göteborg.
Kris, korruption och ett kulturarv som faller i bitar medan folket frossar på tutt-tv, lurar varandra och vareviga gång röstar på den politiker som döljer flest skurkstreck bäst med mest smör i leendet Bilden av Italien har smutsats och schabloniserats av det senaste decenniets Berlusconistyre och det har också verkat nästan omöjligt att stoppa den allmakt som landets ledare tillskansat sig med ljusskygga metoder. Men nu reagerar en ny generation italienska författare på det faktum att det land de föddes i inte längre finns. Valeria Parrella skriver i sin roman Avskedsbrev som just kommit på svenska i översättning av Ida Andersen om hur jämnåriga gått från rasande vänsteraktivism till konsumtionshunger, en tillvaro där Vip kortet hålls närmast hjärtat. Silvia Avallone beskriver i sin debut Stål också den i aktuell översättning av Johanna Hedenberg om industristaden mittemot turistparadiset under det ödesdigra år 2001 då Berlusconi åter kom till makten. - Den italienska litteraturen har fått en nytändning, säger Valeria Parella - allt fler tror på kulturens makt att förändra Italien. Jenny Aschenbrenner har lyssnat till två röster från ett land som vill återuppstå. Klassikerrummet Den österrikiske Thomas Bernhard räknas idag till de riktigt stora tyskspråkiga författarna med stor betydelse för djupt innovativa kollegor som Nobelpristagarna Elfriede Jelinek och Imre Kertész. Men i Österrike är han fortfarande omstridd trots att han varit död sedan 1989. Självbiografierna, är en samlingsvolym av fem romaner där han beskriver sin barndom i en nazistisk internatskola i staden Salzburg utsatt för amerikanernas bombningar.Med sitt karakteristiska rytmiska ordflöde angriper han sitt hemlands förtryck och inskränkthet samtidigt som vi följer hans väg till författarskapet. Maarja Talgre gästas av Magnus Florin och Katarina Wikars. Thomas Bernhards berömda självbiografiska svit finns nu åter tillgänglig på svenska i en samlad pocketupplaga. Dessutom finns nu Wittgensteins brorson, Undergångaren, Heldenplatz och Mina priser. Bonus:
Leriga stövlar och spår av dreglande kor på overallen, vitlöksodling och slakt. Så ser vardagen ut för unga Sofi som är lantarbetare i den svenska myllan. När kråkorna kraxar över åkrarna drömmer hon om något annat utan att riktigt veta vad, så som många unga människor gör. Katarina Fägerskiöld gillar att skriva om lantbruksmiljö och om vardagliga småstäder, i storstäderna ser hon inte samma möjligheter. Hon gillar det som tittar fram ur glipor och sprickor, och några happy ends tror hon inte på. Mia Gerdin har träffat henne för att prata om lerig jord och litterär stil. Och Jenny Aschenbrenner spinner vidare på temat och funderar över landsbygdsskildringar inom litteraturen - kan man tala om en våg av country noir? Programledare är Jenny Teleman och uppläsare är Anna Persson
Vill du blir ekonomiskt oberoende, en jävel i sängen och ett socialt geni på 3 minuter? Då är det här helt fel bok för dig. Skådespelaren Benny Haag har turnerat med en självutlämnande monolog om sitt eget liv och nu kommer han med boken med den sanna berättelsen om sig själv: Ingenting är möjligt. Med blåsvart självironi berättar han om sina tre katastrofala livsmisslyckanden och hur han genom att tillåta sig själv att hata riktigt mycket sedan kunde sluta med det. Hur han kammade till sig, bröt ihop och till sist kom igen. Suget efter verkliga människors sanna berättelser ur livet nu har större attraktionskraft än någonsin. Biblioteket anar: Det är inte skrytet som drar.
Göran Palms tidiga litterära och poetiska verksamhet, som kritiker i BLM och Expressen, som redaktör för tidskriften Upptakt och som poet, kom strax att nästan överflyglas av hans mer politiska och samhällskritiska skriftställarskap. Hit hör kulturkritiska kioskvältare som En orättvis betraktelse, Indoktrineringen i Sverige, Vad kan man göra? och LM-böckerna från Palms undersökande vistelse på LM Ericssons telefonfabrik. Senare har Palm tagit upp den poetiska tråden i sin blankversberättelse om det samtida Sverige: En vintersaga.Men här i Biblioteket ska vi återvända till hans poetiska debut, samlingen Hundens besök. Göran Sommardal var med.
Biblioteket med Trude Marstein. Uppläsare Sarah Maya Jackson. Musik: Is that all there is med Peggy Lee.
I Biblioteket möter vi två svenska debutanter som båda skriver om miljöer man inte så ofta träffar på i svenska romaner idag. Dels Tomas Bannerhed som skrivit sin roman Korparna om en småländsk lantbrukarfamilj på 70-talet, dels Sara Beischer som skrivit en arbetsplatsroman som utspelar sig inom äldrevården, Jag ska egentligen inte jobba här. Bibliotekets debutantspår tar oss även till New York där Marie Lundström träffat Hannah Tinti och Claire Vaye Watkins. -Jag känner det som om jag genomgått en förvandling och blivit den jag innerst inne alltid har varit, säger Tomas Bannerhed som debuterade som författare för ett år sedan med romanen Korparna. Den boken har under det gångna året fått både Augustpriset och det prestigefyllda Borås Tidnings Debutantpris . Själv trodde han inte att en berättelse om lantbrukare i Småland på 70-talet skulle bli någon hit, men kritiker och läsare har tyckt annorlunda. I Biblioteket för vi höra Tomas Bannerheds väg till skrivandet och hur han faktiskt höll på i tio år för att få sin roman färdig. Han är själv uppfödd på en bondgård i Småland men längtade alltid bort och ut. Det strävsamma jordbrukarlivet såg han som en belastning och varken han själv eller någon i hans omgivning förväntade sig att han skulle leva samma sorts liv som sina föräldrar. Nu har han under många år genom sitt skrivande återskapat minnen och stämningar från en epok som redan känns avlägsen samtidigt som den är så nära. Uppläsare: Anna Persson Dessutom träffar vi Sara Beischer som romandebuterat med en bok om livet på ett äldreboende. ”Jag ska egentligen inte jobba här” handlar om nittonåriga Moa som i väntan på att skådespelarkarriären ska ta fart ställs inför död, kroppsvätskor och omänskliga arbetsvillkor. Boken var vältajmad – den kom i januari i år, samtidigt som Sverige skakades av vårdskandaler. ”Jag ska egentligen inte jobba här” handlar om nittonåriga Moa som i väntan på att skådespelarkarriären ska ta fart arbetar på ett äldreboende. Där ställs hon inför död, kroppsvätskor och omänskliga arbetsvillkor. Sara Beischer har själv jobbat av och till som timvikarie i äldrevården. Boken bygger delvis på hennes egna erfarenheter, och har blivit en succé. Tredje upplagan är redan tryckt. Boken används som undervisningsmateriel för blivande vårdpersonal, och själv är Sara Beischer flitigt anlitad som föreläsare. –Lustigt, säger hon. Jag får inte ens jobba i min egen kommun eftersom jag inte är utbildad undersköterska, och ändå har jag blivit ett slags äldreambassadör. Nästa bok ska inte handla om vården. –Men det kommer att handla om människor från arbetarklassen, säger hon. Jag är en arbetarklassunge! Ulla Strängberg träffade Sara Beischer i hennes hem i Halmstad. Uppläsare: Sarah Maya Jackson. I Biblioteket träffar vi också två amerikanska författare, Hannah Tinti och Claire Vaye Watkins, som pratar om hur det är att debutera. Hannah Tinti debuterade 2004 och båda hennes böcker är översatta till svenska: Djurverkerier och Den gode tjuven. Claire Vaye Watkins första bok Battleborn ges ut i USA i augusti. Marie Lundström träffade dem ihop en torsdag kväll i New York och undrade vilka tips har den erfarna Hannah att ge nykomlingen Claire? Programledare är Mia Gerdin
FRÖKEN - Är ni inte min vän? JEAN - Jo ibland! Men lita inte på mig. Fröken Julie är August Strindbergs mest spelade pjäs. Maktkampen en midsommarnatt mellan husets härskarrinna och hennes två tjänare återuppstår om och om igen på scener över hela världen. Men vad handlar den om? Hur kan man läsa denna text från 1888 och komma fram till så olika slutsatser och tolkningar? Eller är det tvärtom så att vi fastnat i samma gamla. Biblioteket träffar Anna Petterson och Fia Stina Sandlund som flyttat in alla tre roller i en och samma person och gjort en film som försöker rädda Fröken från självmordet. Författaren PO Enquist tolkat in en personlig hemlighet i Fröken Julie. Per Magnus Johansson tar tolkningarbetet ett steg till genom att försöka psykoanlysera själva Strindberg utifrån hans egen litteratur istället för tvärtom och på köpet lära oss alla något om ensamheten. Jenny Aschenbrenner och Jenny Teleman är programledare.
I Biblioteket denna vecka har vi läst romaner som tar upp innebörden av att ha makten och tolkningsföreträdet, som vit i gamla koloniala områden eller som heterosexuell majoritet i mellanöstern. Ön av Lotta Lundberg är en ny roman som bygger på den sanna historien om nuitida kulturkrockar i en pytteliten engelsk koloni som uppstod i samband med myteriet på Bounty. En historia om gränserna för sexuella övergrepp, den vita världens syn på paradiset och nödvändigheten i att finna sin egen sanning, bortom kulturella föreställningar. Anna Jonasson har träffat Marockos förste öppet homosexuella författare Abdellah Taïa och talar om hans självbiografiska roman Ett arabiskt vemod, om att gå vilse på Kairos gator och att återfinna sig själv i andra människor och i andra städer Två kvinnor - en vit lanbrukarhustru och hennes tjänare, eller vän, befinner sig i en laddad gemenskap i romanen Aagat, nu aktuell på svenska. Den afrikaansspråkiga författaren Marlene Van Nierkerk är en av Sydafrikas främsta författare. Tor Billgren berättar hur hennes romaner hänger ihop med boernas historia. Så har vi läst Gunnar Ardelius nya Roman Friheten förde oss hit om ett äktenskap, ungdomlig idealism och svensk arbetsrätt i Liberia. Programledare Jenny Teleman och Jenny Aschenbrenner
De drömde om ett nytt samhälle och en ny litteratur och flera av idéerna förverkligades i det svenska folkhemmet. Men så hade man också med sig författare som Karin Boye och Gunnar Ekelöf och socialreformatorerna Alva och Gunnar Myrdal. Det handlar om Spektrum som både var tidskrift och förlag och som startades av några unga radikaler i 30-talets Stockholm. De var den svenska motsvarigheten till Bloomsburygruppen. Johan Svedjedal har skrivit Spektrums historia, Maarja Talgre har träffat honom. Och hur ser det ut idag? Madeleine Grive som startade tidskriften 80-tal, som nu 30 år senare blivit 10-tal, tror på litteraturens förändrande kraft och det gör även gänget bakom Textival i Göteborg som brinner för den nya litteraturen. Och Mattias Nilsson på lilla skivbolaget Kning Disk låter musiken möta både konst och poesi - estetik som motkraft till kommersialismen. Mia Gerdin rapporterar. Röster som hörs i Biblioteket: Om Spektrum: Maarja Talgre intervjuar författaren/litteraturprofessorn Johan Svedjedal. Ur radioarkivet hör vi: Karin Boye, Gunnar Ekelöf, Alva och Gunnar Myrdal, Victor Svanberg, Erik Mesterton, T S Eliot, Sven Markelius Om eldsjälarna i Spektrums efterföljd: Mia Gerdin intervjuar Madeleine Grive, 10-tal Stina Nilsson och Magnus Bernvik från Textival Mattias Nilsson, Kning Disk Pamela Jaskoviak läser sin dikt Juni från skivan Radio Regn (2009)
En änka upptäcker sin mans hemligheter när hon städar upp i hans kvarlåtenskap i Göran Moldéns Lögnarens ögon. Författaren själv avslöjar romanens dolda dramaturgi när Jenny Teleman träffar honom i hans hem i Göteborg. Biblioteket denna vecka tar sig an litteraturens hemligheter. De som ryms i en roman. Och de som finns i böckerna för barn, där att gömma och ljuga är en strategi för att kunna växa utan att kvävas av vuxenvärldens klåfingrighet. Jenny Aschenbrenner har träffat barnbokskritikern Lotta Olsson och rotat i hemligheterna hos den ständigt aktuelle Alfons Åberg, med hans mamma Gunilla Bergström. Hemligast av allt hos Göran Moldén är slutet på romanen är det mörkt eller ljust eller både och eller mittemellan? Vi fortsätter vår serie om litterära slut: de bra, de oavslutade och de hopplösa. Dessutom har Marie Lundström hittat en ny genre: skoterlyrik. Programledare är Jenny Aschenbrenner och Jenny Teleman.
Vaudevilleartist och revolutionär - vem var hon egentligen, mirakelkvinnan från Alabama? Den dövstumma Helen Keller som mot alla odds blev författare och föresläsare och under en period hela Amerikas älskling? I en ny biografi ger Bo Renberg, författare och språkvetare, en helt ny bild av henne. Boken Helen Kellers värld visar en mycket mer mångfacetterad människa än vad den gängse mytbildningen gjort och beskriver hur avgörande språket är för människoblivandet. Helene Alm har träffat honom. Och så startar Klassikerrummet för säsongen - med en barsk farmor och hennes vettskrämde sonson. Hjalmar Bergman räknas till de stora och fantasifulla berättarna i svensk litteratur. Maarja Talgre och hennes gäster Anneli Dufva och Göran Everdahl har läst två av hans bästa romaner, och de hänger ihop: "Farmor och Vår Herre" från 1921 och "Clownen Jac" från 1930. Programledare är Jenny Teleman.
När hen kysser hen - vem är hen och vem är hen? Åsa Maria Krafts Självpornografi Akt 1 är en kärlekshistoria med könsneutrala pronomen, alla huvudepersoner är helt enkelt hen. Vad händer med vår läsning om man inte vet om det är en man eller en kvinna som älskar, sviker och blir övergiven? Rubbas litteraturens bygge, eller är det bara våra fördomar som fladdrar några ögonblick till innan de stillnar inför en ny köns- och maktordning? Biblioteket diskuterar. Och så fördjupar vi oss i den norske poeten Olav H Hauge - en av de stora i nordisk 1900-talslyrik. Äppelodlaren, autodidakten och nationalpoeten som bodde hela sitt liv i norska Vestlandet i byn Ulvik på en hylla ovanför Hardangerfjorden. Förebild för generationer av norska poeter som själv bara lämnade gården när hans sköra psyke tvingade honom till vistelser på mentalsjukhus. Hans dagböcker beskriver en ensling som levde på äpplen och böcker men också fann den stora kärleken till sist. Biografin Det stora självporträttet är Carl-Göran Ekerwalds bild av poeten, Ulla Strängberg har läst den. Vi börjar utforska slutet på romanen i en ny serie och så minns vi den nyligen avlidne norske författaren Stig Saeterbakken. Programledare Jenny Aschenbrenner och Jenny Teleman
Hör Biblioteket som stannat till i Ola Nilssons eviga norrländska by och James Joyce eviga dygn i Dublin. Och så berättar vi hur lång en mikrofonsladd ska vara om Pär Lagerkvist får bestämma. - Det finns ingen räddning, man står på en plats och faller sönder Orden är författaren Ola Nilssons som avslutar trilogin om en fiktiv norrländsk by och människorna den präglat med romanen Kärleken gömmer minnet. Biblioteket pratar med honom om varför sönderfall ter sig så likt på alla platser. Enligt James Joyces egenhändiga beräkningar arbetade han i 10 000 timmar med Ulysses. Erik Andersson har arbetat i fyra år med att nyöversatta verket. Vi träffar Andersson för att ta reda på hur resan genom detta enda klassiska dygn i Dublin har varit för honom och undrar, är romanen samma litterära plats som tidigare i sin nya språkdräkt?" Dessutom letar vi ljud som passar till författaren och radiojournalisten Carl Magnus von Seths memoarbok Ja, minsann.
Vad kostar det att göra en bok? Hur mycket får författaren i handen. Är litteraturklimatet mer kommersiellt idag än för 20 år sedan och vad betyder det i så fall för författarna, förläggarna och läsarna? Lars Hermansson betraktar boken som produkt på en marknad, författaren som arbetstagare, förläggaren som arbetsgivare och kritikern som storförlagens marknadsförare. Till sin hjälp har han bland andra poeterna Ida Börjel och Joar Tiberg, professorn i litteratursociologi Johan Svedjedal och före dette förläggaren numera skribenten Jan Erik Pettersson, samt röster ur arkiven. Mer om pengar och litteratur i Jenny Högströms artikel i Helsingborgs Dagblad.
Vad händer med skrivandet om språket går sönder? Och vad händer med lyssningen och läsandet om orden inte riktar sig utåt längre? Poeten Leif Holmstrand fick diagnosen schizofreni för tio år sedan och har sedan dess gett ut tio lyriksamlingar och han beskriver språkets upplösning som en revolt mot dramaturgin. Många är också de modernister som inspirerats av psykosens brutna språk. Men går det egentligen att härma? Psykoanalytikern och författaren Johan Cullberg som kommer ut med sin biografi om poeten Gunnar Ekelöf i vår, han har öra för att tyda tecknen i den schizofrenes kaotiska unika bildspråk. Reporter är Per Shapiro. Och så tittar vi närmare på litteratur som skrivs inifrån andra tillstängda rum. Ulf Lindströms hårdföra machovärld till exempel, hur talar den till oss andra?
