Hultling och Röör i P4
About
Available on
Community
134 episodes
I helgen tittar Gunilla tillbaka på 2013 i Röör i P4. Här kan du höra några av de gäster och klokheter som vi fått oss till livs under året som gått. Vi får bland andra höra sanningssägaren Nahid Persson-Sarvestani, lekande Samuel West och träningsfrälsta Åsa Avdic. Däremellan bjuds vi som vanligt musik vald av Kerstin Behrendtz - god lyssning önskar vi på Röör-redaktionen. GUNILLA RÖÖR: Så är vi där igen. Utan att vi egentligen förstår hur det har gått till så har det gått ett år igen. Champagneglasen är urdiskade, fyrverkeriers tomma skal ligger fortfarande kvar utanför porten. Dags att ta fram kvasten, skyffeln, hackan och ge sig på nästa år av rimfrost och skära gryningar. Tänk ändå att det fortgår, jorden snurrar runt sin egen axel och vi fortsätter snurra med den. Tackom och lovom. I afton ska vi se oss över just den axeln och minnas året som gått. Häng med.
I helgen tittar Katarina tillbaka på året som gått i Hultling i P4. Här kan du höra några av gäster och klokheter som vi fått oss till livs under 2013. Vi får bland andra höra hjärnforskaren Martin Ingvar, resenärens Hanna-Mi Jacobsson och tatueraren Jens Bergström. Däremellan bjuds vi musik vald av Kerstin Behrendtz - väl bekomme! KATARINA HULTLING: Oavsett hur året varit så tycker jag att det är värt att sätta sig ner och fundera över vad det är som hänt mig och mina närmaste. Och vad det är som gjort avtryck i omvärlden. Jag kommer tillexempel för alltid att minnas att Nelson Mandela dog på min 59-årsdag. Vilket bara var ett par veckor efter det att jag och min familj varit på semester i Sydafrika och Kapstaden och hört människor prata om honom i presens. Vi var på Robben Island där han satt fängslad i 18 år – vi hörde guider berätta om hans liv och gärning och allt det hade vi nära inom oss när beskedet om hans död kom. På sätt och vis gjorde det vår resa än mer minnesrik.
Kvällens gäster i Röör i P4 samtalar om flykt till och flykt från. När Sîlan Diljen var fyra år flydde hon tillsammans med sin mor och bror undan förtryck, i sex timmar gick de över minerad mark för att komma till ett liv i frihet. Björn Lindeblad var lyckad, men inte lycklig. Han lämnade livet som framgångsrik ekonom och flydde till ett kloster i de thailändska skogarna och levde där i 16 år som munk. En annan sorts flykt är den in i fiktionen. Manusförfattaren Karin Arrhenius har skrivit både prisade Flickan och Faro och berättar om sitt förhållande till film som flykt. GUNILLA RÖÖR: Tänk att växa upp utan att behöva fly. Tänk. Tänk att bli vuxen och att få leva sitt liv utan att behöva fly. Tänk. Tänk att få åldras utan att behöva tvingas att fly. Tänk. Hur jag än tänker kan jag inte ens i min bästa fantasi föreställa mig motsatsen. Att vara tvungen att fly. Med barn. Utan barn. Bara barnen ensamma. Ingen människa jag träffat har flytt för att den ville fly. Flyr gör bara den som fruktar. Fruktar för sitt liv och andras liv. Flyr gör bara den som måste. I afton ska vi tala om flykt.
Den här lördagen pratar Katarina med sina gäster om vad som står på julbordet - så väl nutid som historian bakom avhandlas. Mästerkocken och matinspiratören Sigrid älskar skinkan och kålen. Matetnologen Anna Burstedt avslöjar vad som har längst tradition på julbordet: Jag skulle inte säga att det är skinkan. Om man inte vill äta kött så berättar kokboksförfattaren Lena Brorsson-Alminger om det vegetariska julbordet. KATARINA HULTLING: Vi brukar samsas och dela upp och göra lite knytkalas av det hela. Ja, jag bestämde mig för att göra en sorts citronsill, och det blev verkligen en sorts, för när vi väl kom till julafton och den skulle ut på bordet så var det mer som en sillgröt i glasburken. Sillen hade liksom smält. Så äckligt – både såg det ut och smakade. Vad hade jag gjort för fel? Jag vet inte och jag forskade inte i det. Jag satsade på en Waldorfsallad året efter – det kändes lugnare.
Kvällens gäster i Röör i P4 samtalar om sexualitet förr och nu. När Margareta blev änka för några år sen kände hon inte alls för att sätta sig ensam, hon började nätdejta något som människor i hennes reagerade på. En annan i samma ålder som Margareta är Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU. Maria Bergström är sexualupplysare där och berättar om frågor förr och nu. Språkvetaren Karin Milles berättar om några av orden kring vår sexualitet och kropp. Niklas Envall är barnmorska och funderar kring några av framtidens skydd. GUNILLA RÖÖR: Vi känner doften av varandra. Jag har hans hår i min mun. Svetten glänser över hans rygg. Jag lutar mig mot honom. Han delar med handen över min nacke. Mumlar. Andas. Lutar sig mot mig. Det är den ömmaste av ögonblick. - Bryt, säger regissören. Min manlige motspelare sträcker sig omedelbart upp: - Ja, ja, säger han, friskis och svettis.
I lördagens Hultling i P4 samtalar Katarina med sina gäster om att resa, på gott och ont. Med i samtalet finns bland andra resenärerna Jan Collberg och Hanna Mi Jakobson, som berättar om sina erfarenheter av familjesemestrar respektive en ensam cykelfärd genom Nord- och Sydamerika. Författaren Thomas von Seth berättar om charterns historia och Hillevi Persson från organisationen Schyst Resande tipsar om hur vi kan blir bättre resenärer, med större hänsyn till miljö och lokalbefolkning. Hör också Vagabonds redaktör Per J Andersson sia om framtidens resor och tredje örat Birgitta Granberg tänka tillbaka på 30-talets reseäventyr i pappas nya bil. KATARINA HULTLING: Flygplatser är en av de mest levande miljöer jag vet. Alla människor som är på väg... vart ska de? Var kommer de ifrån? Jag kan sitta i timmar och bara titta på folk. Hur de är klädda, eller rör sig - eller för sig. Allra helst på stora internationella flygplatser, som London Heathrow till exempel. En knutpunkt där flyg från världens alla hörn taxar in och taxar ut i en strid ström. Där de resvana blandas med helt oerfarna i kön till säkerhetskontrollen och kontrollanterna med sina bistra ansiktsuttryck verkar less på att vi aldrig lär oss att vattenflaskor inte får följa med. Att nagelsaxar är förbjudna, att mobiler och datorer ska läggas i lådorna och att fickorna ska tömmas, skärp tas av.
I helgens program talar Gunilla med sina gäster om uppror. Martin Smedjeback gör uppror utan våld genom civil olydnad och utbildar också i ämnet runt om i världen. Camilla Sparring skulle aldrig bli politiker, men efter att startat Camillas matuppror, för att ge unga och gamla bättre mat, var hon tvungen att testa. Historikern Håkan Blomqvist berättar om vad som hände den där majdagen för över 80 år när militären sköt mot demonstranterna i det som kommit att kallas Ådalen 31. GUNILLA RÖÖR: Regissören vänder sig till oss och pekar med hela handen: - Ni kan bespara mig era nybörjarfrågor, de betyder ingenting för mig, er har jag köpt på postorder och jag hoppas verkligen att jag inte köpt grisen i säcken. Förvirrade skratt. Vad menar han? Var det ett skämt eller? Här kommer två studenter till sin första praktikplats och blir betraktade som grisar i en säck. Det är faktiskt nu det börjar. Det nu det börjar på riktigt. Det stora upproret.
Den här lördagen samtalar Katarina med sina gäster om vården, patienterna och internet. Hör bland annat Parkinsonsjuka bloggaren Sara Riggare som doktorerar på sin sjukdom, professorn i medicin Håkan Eriksson som skrev bok om framtidens vård och Jens Eklund som blev fri sitt tvångssyndrom efter KBT-behandling på nätet. Elisabeth Pousette från NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, berättar om kvalitetssäkringen som pågår av nätbaserad vård av psykisk ohälsa. KATARINA HULTLING: För ett par veckor sedan träffade jag en kvinna som berättade att hon var i en liknande situation som jag – hon hade opererats för bröstcancer, de hade tagit en klyfta ur ena bröstet, men hon hade inte fått någon efterbehandling. Det hade hennes läkare kommit fram till för ett par år sedan. Nu hade det dykt upp nya knölar i samma bröst och nu hade hon fått frågan, ska vi ta ytterligare en bit av bröstet, och få strålning efter det, eller ta bort hela bröstet och ingen strålning? Läkaren hade alltså frågat henne vad hon skulle välja. Som om hon skulle kunna bestämma det själv. Helt förstörd över att vara drabbad på nytt skulle hon alltså börja leta – på nätet – eller på annat sätt efter HUR hon skulle fatta sitt beslut. Horribelt! Om ni frågar mig.
I helgens program talar Gunilla med sina gäster om att stå bakom andra människor. Hör sufflören Stefan Bäck, undersköterskan Maj-Britt Bylund, uppfinnaren Kerstin Gunnarsson om uppfinningar, drivkraft och belöningar. Medan ledarskapsutbildaren Jaël Waern berättar om vikten att se alla i ett företag eller organisation. GUNILLA RÖÖR: Det är likadant överallt. Var hon än städar, Östermalm, Södermalm, Kungsholmen, smuts är smuts. Och hon är osynlig. När det någon gång kommer någon i trappan, ett rassel i låset, en dörrsmäll, hastiga steg… Hon höjer blicken, lyfte huvudet, från sin knästående position tror hon att någon ska säga goddag eller hej eller vad fint det blir, men hon möts av tystnad. Om och om igen. Hon är faktiskt osynlig.
Den här lördagen samtalar Katarina med sina gäster om välgörenhet. Du hör vad det var som fick miljardären Dan Olofsson att bli filantrop, hur professor Stefan Einhorn vet att vi gillar mer att ge än få och varför Karin Skagerberg ger av sin tid i Tjejzonens Storasysterprojekt. Cancerfondens insamlingschef Sara Brodahl funderar kring varför vi svenskar så gärna ger till just dem och forskningsledaren vid Filantropiskt forum Johanna Palmberg berättar om skillnaden mellan filantropi och välgörenhet. KATARINA HULTLING: Under de två månader vi var där – kunde det komma fram bemedlade kvinnor, i någon affär eller på en restaurang – de kom fram och tackade.” Tack för att ni tar hand om ett litet liv som inget liv hade fått om inte ni kommit hit”. Det kändes väldigt dubbelt. För visst förstod jag att de kunde känna tacksamhet – men det kändes som att kvinnorna såg det som välgörenhet och det var verkligen inte grunden för adoptionen - för mig var det en gåva att få drömmen om att bli förälder att gå i uppfyllelse.
I helgens program talar Gunilla med sina gäster om godhet. Noelia Ivars-Rico berättar om när hon donerade stamceller för att det kanske kunde rädda en total främling. Läkaren Walter Osika är föreståndare för ett nytt center på Karolinska institutet där man forskar på bland annat medkänsla, tillit och altruism. Psykologen Sofia Viotti har tagit compassionfokuserad terapi, CFT, till Sverige, en terapiform där man ska lära sig vara god mot sig själv. Tillsammans med filosofiska praktikern Tulsa Jansson reflekterar vi kring vad godhet är och Gunillas jourhavande vän Andrea Edwards berättar hur drömmar ibland hjälpt henne vända ont till gott. GUNILLA RÖÖR: Din lilla hand i min. Vi böjer oss ner över minnesmärket där vår stadsminister Olof Palme mördades. Varför då, frågar du, varför mördades han? Du har ju sagt att Sverige är ett land utan onda människor. Ja, svarar jag lite osäkert. Men det finns tyvärr onda lite varstans i världen. Var inte ledsen, säger du och trycker min hand. Var inte ledsen. De goda är ändå flest… I afton ska vi tala om godhet.
Den här lördagen samtalar Katarina med sina gäster om smycken och att smycka sig. Museiintendenten Helena Lindroth från Nordiska museet kommer och berättar om magi, symbolik men också om statusmarkörer och identiteten som ligger i ett smycke. Tatueraren Jens Bergström berättar om hur det känns att sätta nålen och permanent märka en annan människa. Guldsmeden Helena Edman tycker inte att det ligger någon magi i hennes yrke, men väl i pärlan. Vi får också höra Albin Rännar om vigselringarna som han och hustrun designade för åtta år sen, han berättar om gyllene snittet och symboliken bakom materialen de använde. KATARINA HULTLING: Jag vet inte vad det är med mig, men jag älskar bling bling, som det kallas. Det är allt som glittrar som diamanter, som strass och blänk och blixtrande stenar. Det är bara det att jag är ingen bling bling-människa. Jag är egentligen en jeansperson – rakt upp och ner, inte lager på lager, utan vit skjorta och en väst eller kofta kanske kavaj, men rent och enkelt. Till det passar ju sällan annat än enklare smycken, en silverkedja, ett par silverkulor i öronen och min förbundnas ring på vänsterhanden. Ja, ni förstår ju själva att det är min byrålåda som får ta emot allt det jag älskar, allt bling bling som jag köper.
I helgens Röör i P4 pratar Gunilla med sina gäster om träning och välbefinnande. Åsa Avdic berättar om hur hon hittade träningen som passar henne, senioren Gudrun Kasthed hjälper unga soffpotatisar att komma igång i teveprogrammet Kan du slå en pensionär och psykiatrikern Jill Taubes skriver ut fysisk aktivitet på recept. Thomas Gustafsson är docent i fysiologi och specialistläkare i klinisk fysiologi vid Karolinska institutet som vill skräddarsy träning efter individen. Till sist får vi göra om hur Gunillas jourhavande kompis Andrea Edwards förundras över varför det är så svårt att komma iväg och träna. GUNILLA RÖÖR: Här öppnas ett rum vi tidigare inte sett. Det är fyllt av en massa träningsredskap. Tyngdlyftningsapparater för ben, armar och skuldror. Men se, där, allra längst in vid fönstret. En flygel. En Steinwayflygel. Dit vill nu lilla mor. Hon står och stryker över locket till tangenterna. Sätter sig otympligt ned. Lyfter locket och för upp ena foten på pedalen. Lägger svullna fingrar mot elfenbenet och börjar. Spela. Spelar. Girlanger av toner lägger sig över plastmattor och pilatesbollar. Damm yr upp över hantlar och ledstänger. Toner binds till buketter och nya harmonier strös över vårt gemensamma nu. Jag ser på lilla mor och tänker – nu tränar hon igen, precis som när jag var liten, nu tränar hon.
Den här lördagen samtalar Katarina med sina gäster om åldrande och att få fortsätta vara aktiv och leva det liv man vill. Skådespelerskan Yvonne Lombard fick sitt livs roll vid 83 års ålder genom Carin Mannheimers pjäs I sista minuten, hör dem båda i programmet. Bitte Axling berättar om hur hon tog upp sin gamla hobby och kämpade sig till en guldmedalj i 50 meter frisim vid 67 års ålder. Du hör också Yngve Gustafson, professor i äldres sjukdomar, som medverkade i teveserien Sveriges bästa äldreboende och som är mycket kritisk till hur vi vårdar våra äldre. Äldres psykiska hälsa är ett förbisett område därför startades Äldretelefonen av föreningen Mind. Marie-Louise Söderberg är projektledare och berättar mer. Äldretelefonen går att ringa vardagar mellan 10-15, telefon: 020 – 22 22 33 KATARINA HULTLING: Jag skulle gärna bo i kollektiv när jag blir gammal. Vi pratar ibland om det – mina kvinnliga vänner och jag – hur vi borde bo i ett hus tillsammans och ha gemensamt kök och varsin gungstol och en hemvävd pläd att lägga över knäna. Vilken härlig gemenskap vi skulle ha, hjälpas åt, både med praktiska sysslor och med våra minnen från våra liv. Pssst, om jag får leva till jag fyller 70 så ska jag börja röka igen också, så det så.
I Jankell i P4 samtalar Annika med sina gäster om missbruk och beroenden. Camilla Kuylenstierna växte upp i ett hem med gravt alkoholiserade föräldrar och blev sen själv alkoholist. Hör henne om vägen till nykterhet. Fred Nyberg är professor i biologisk beroendeforskning på Uppsala universitet och kan berätta om vilka tre komponenter som gör oss sårbara för ett beroende. Nämndemansgården har sen slutet av 80-talet hjälpt människor bli av med sitt beroende genom tolvstegsprogrammet. Maria Krajnc berättar hur en konfrontation går till och om varför de anhöriga ofta behöver lika mycket vård som den beroende. Anton Hörnfeldt har skrivit boken ”Smalast när hen dör vinner” och berättar om hur självsvälten tog fokus från mobbarna, i sjukdomen kunde ingen nå honom. ANNIKA JANKELL: Balansen mellan ett bruk och missbruk kan tyckas svårtolkad - men skillnaden är väl att det ligger inte ytterst i vilken mängd man konsumerar, utan i om bruket ställer till problem, skador eller innebär att man tar farliga risker. Alkohol, droger, spel, sex, mat, socker, shopping, träning… Oavsett vilket missbruk det handlar om så tycks känslor av skuld och skam vara mer regel än undantag för den drabbade. Två i sammanhanget helt onödiga känslor för att citera en strof ur Tomas Tranströmers dikt: ”Skäms inte för att vara människa, var stolt. Inne i dig öppnar sig valv efter valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det ska”
Den här lördagen samtalar Katarina med sina gäster om tevetittande. Ida Norlin har precis plöjt alla sju säsonger av Vita huset och teverecensenten Jan-Olov Andersson berättar om när han kritiserade programledaren Petra Mede. När Sveriges Televisions tablåchef Thomas Nilsson kommer till studion får vi veta varför klockslaget 20:00 är så avgörande och professorn i barnmedicin Hugo Lagercrantz anser att barn under två år inte ska kolla på teve alls. KATARINA HULTLING: Jag har ju själv varit aktiv i TV-fabriken SVT. Nästan 25 år, mest på Sportredaktionen. Och det är en sann glädje faktiskt – att ha fått vara med om DEN utvecklingen från en intresseklubb för män till en allomfattande redaktion med nyheter, fördjupning och evenemang i en växande omfattning. När jag började kom inga sportresultat med i ordinarie nyhetssändningar, det var ju bara sport, vi var som en egen liten ö. Ja, om inte Sverige vann Hockey-VM förstås. Vi var ett fåtal kvinnor som stilla och målmedvetet jobbade på att ta mer plats och framförallt att ge utrymme åt kvinnor som idrottade och åt annat än bara sportresultat. Det är en självklarhet idag – med reportage om livet om och kring våra stjärnor – och många kvinnor tar plats i TV för att jobba med sport! En härlig utveckling. Given kan tyckas – men ändå.
Denna lördag pratar Annika med sina gäster om att tala inför folk, för det sägs ju att det är det vi svenskar är mest rädda för. Gästar Jankell i P4 gör retorikern Elaine Eksvärd och talskräcksbotade Frida Walström. Vi får också höra om hur kocken Lars Kuprik Bäckmans första teveframträdande i staterna kan ha inspirerat till den svenska kocken i Mupparna. I programmet får vi också höra kända tal och talare så som 16-åriga Malala Yousufzai när hon talar inför FN efter att hon skjutits bara för att hon vill gå i skolan och när Martin Luther King berättar om sin dröm. Sist i programmet hör vi kvinnan som tjänar sitt leverbröd på att vi är tysta, Charlotte Bernadotte driver ett så kallat tystnadsretreat. ANNIKA JANKELL: Allt gick hyfsat bra fram till att jag på min improviserade svengelska förklarade att vi i Sverige hade olika former av eftergymnasiala utbildningar som universitet, folkhögskolor och fackskolor. Inte nog med att jag upptäckte försent att jag just sagt fackschools, fack – låter som det engelska ordet för älskog, för att uttrycka det lite vackert, de retoriska grodorna fortsatte i ren förskräckelse att fullkomligen hoppa ur munnen då jag försökte rädda mig ur det hela med att säga att ”ohhh fackschools is not what you think… fack in swedish is something else…” RIDÅ.
Den här lördagen i Hultling i P4 samtalar Katarina med sina gäster om återvinning och återanvändning. Hör om källsorteringsmyter när FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingens Annica Dahlberg kommer till studion. Hör om den annorlunda återvinningscentralen i Göteborg - Alelyckan, där man tar till vara allt som kan återanvändas och säljas istället för att slängas. Statsvetaren Simon Matti har tittat på hur vi mår när vi källsorterar och vilka mekanismer som finns bakom. Medan vi får förklarat för oss vad ett jordskepp är när Mariam Nordmark kommer till studion, hur kan ett hus vara självförsörjande vad gäller elektricitet, vatten och värme? KATARINA HULTLING: Sett till våra ekosystem och vår miljö så finns det väl ingen annan väg än att vi tillsammans försöker bli bättre, hela tiden, på att ta hand om våra sopor och vårt avfall. Jag ska kämpa vidare med min bruna soptunna för matrester, jag ska verkligen försöka komma till den punkt då jag inte känner mig ”duktig” för att jag bidrar till lite biogas. Jag vill ju bidra och jag vill att det ska sitta i ryggmärgen och vara lika naturligt som det blivit att sortera flaskor, burkar, plast och kartong. Och tidningar förstås, alla dessa tidningar. Så länge de nu finns i pappersform.
I Jankell i P4 samtalar Annika med sina gäster om bekräftelsebehov. Har det ökat i och med att nätet erbjudit oss plattformar som bland annat facebook, instagram och twitter? Författaren och sexrådgivaren Katarina Janouch: Jag tycker att det är jätteroligt när folk i Brasilien lajkar mina bilder, det framkallar nån slags yrsel hos mig. Egentligen har vi alltid vetat vem som är den populäraste bland oss, men nu har vi fått det svart på vitt menar psykologen Jonas Mosskin. Detta medan etnologen ser en stor skillnad i vår egofixering nu och innan industrialiseringen. Hur menar psykologen och varför är det så stor skillnad på nu och då menar etnologen? Det hör du i programmet på lördag. Sist men inte minst berättar skådespelaren Börje Ahlstedt om ett yrkesliv i ständig jakt på bekräftelse, tar det nånsin slut? ANNIKA JANKELL: Oavsett litet eller stort bekräftelsebehov, kanske ska vi tacka sociala medier för alla möjligheter att få och ge uppskattning, att med små enkla klick visa våra medmänniskor kärlek och bekräftelse, lyfta våra huvuden och se på vår nästa så som på oss själva. Se allas behov av uppmärksamhet på samma ömma sätt som när fyraåringen kommer och vill visa sin teckning. Kanske är det där lilla oskyldiga klicket början på något stort?
Då samtalas det om skolstarten - är det någonsin försent att börja? Gästar första programmet för hösten gör bland annat hjärnforskaren Martin Ingvar och före detta riksdagskvinnan Birgitta Wistrand som disputerade vid 67-års ålder.
I hela sitt liv har 73-åriga Karin Edenhammar längtat efter att få vara med i en bokcirkel, för fem år sen blev det äntligen verklighet. Nu har hon två. Johanna Lindbäck som bloggar om böcker och bokfenomen på populära bokhora.se tycker att nätet fyller en viktig funktion för alla som vill diskutera böcker, men inte har någon att göra det med. Illustratören och barnboksförfattaren Johan Unenge är fram till oktober Sveriges läsambassadör. Han berättar bland annat om hur viktigt det är att barn får böcker lästa för sig, hur det påverkar deras språk, argumentationsförmåga och förståelse. I ett klosterbibliotek i Schweiz fick litteraturvetaren Göran Fant chansen att läsa det 800-åriga eposet Parsifal, sagan om riddaren som söker efter helig graal: Det var en monomental upplevelse. GUNILLA RÖÖR: O min älskade vad skulle jag göra utan dig? Hur skulle inte mina dagar falla grå till marken och mina nätter svida vita i väntan på gryningen? O min älskade vad skulle jag göra utan dig – utan ditt vilda sinne, din klara blick, din humor och förmåga att trösta i nödens stund. O din min älskade, min älskade, älskade, älskade, o du min bok. I afton ska vi tala om dig – i afton ska vi tala om boken…
I Hultling i P4 denna lördag talar Katarina med sina gäster om hyllningsdagarna som pockar på vår uppmärksamhet - Kanelbullens dag, Alla hjärtans dag, Skogens dag, Mobilfria dagen, Sjusovarnas dag, Världspastadagen osv osv i all evinnerlighet. Etnologen Agneta Lilja har skrivit boken Sockrade hjärtan och godissugna spöken och kan berätta om behovet av alla dessa dagar. Ljudkonstnären Staffan Mossenmark instiftade Mobilfria dagen 2002 och funderar nu på vad världen behöver för dag idag. KATARINA HULTLING: Nu ler jag när jag läser om hur Lennart Hyland fick hela folkhemmet i gungning när han i sitt radioprogram Karusellen – 1954, utropade Frufridagen. En i hans mening rolig lek, så tänkte han, att männen i Sverige skulle ta hand om hemmet – En hel dag! Det blev stora debatter och Sverige delades i två läger – för och emot Frufridagen. Det blev ingen tradition av det.
Det är lördagen före pingst och i Hultling i P4 samtalas det om traditioner och riter kring bröllop. Sådant vi tror är uråldrigt är faktiskt bara några decennier gammalt. För vill du vara traditionell så ska du som brud bära svart långklänning som är högt knäppt i halsen och låna krona från kyrkan. Ledas fram till altaret av din far? Nej, aldrig. Brudgummen ska helst låna prästkappan, men det får han bara om han är tillräckligt högt ansedd. Gifta sig i krykan? Nej, det är bara för fattigt folk. Ett hemmabröllop ska det vara. Prästen och doktorn i teologi Annika Borg berättar varför bruden inte leds in av sin far i Sverige. Etnologen Eva Knuts ger oss exempel på vilken skrock som funnits och finns kring bröllop, är till exempel nåt fått, nåt blått, nåt nytt och nåt lånat en svensk tradition? Och varför lyssnade ogifta kvinnor förr efter göken? Brudparet Martina och Niklas Sjögren delar med sig av vilka traditioner de tyckte var viktiga. Gudrun Holm är redaktör för ett stort bröllopsmagasin i Norden och berättar om traditioner i våra grannländer. KATARINA HULTLING: Bröllop idag är en industri så god som någon. Det kan bli hur dyrt som helst om man lejer företag som sköter allt från början till slut. Vilken tur ändå – att man blir lika gift med en enkel ceremoni, kyrklig eller borgerlig, som med ett jättebröllop. Det är väl bra med alla bröllopstidningar och bloggar och sajter på nätet, inspiration är både roligt och nyttigt, så länge man inte glömmer det viktigaste – att göra sitt eget bröllop, förverkliga sina egna idéer och minnas att det ska vara en glädjens dag.
Helgens Röör i P4 är bara en timme långt och startar 23:07. Då pratar vi om hierarkier - hur de ser ut, vad de gör med oss och om de verkligen behövs. Lindanserskan Helena Kågemark berättar om när hon föll i rang. Socialantropologen Raoul Galli berättar om hans undersökning av reklamvärldens hierarkier och funderar kring vem som äger det offentliga rummet. Gunillas jourhavande vän Andrea Edwards berättar varför hon tycker att de behövs, de uttalade och demokratiskt framröstade, hierarkierna. GUNILLA RÖÖR: Till lillkillens förtret vann köttbullarna med tre röster mot en. Stora tårar flöt över lillens ansikte. Men föräldrarna försökte förklara. Om du får bestämma nu så innebär det att omröstningen inte räknas och att bara du bestämmer. Det blir odemokratiskt. Ahh, skrek lillen – fy, fabian – jag struntar i demokrati. Jag vill leva i en diktatur!
I Hultling i P4 den här lördagen pratar vi om umgängestrender, nu och då. Camilla Tollstoy är journalist och framtidsspanar i helgens program. Hon menar bland annat att det finaste vi kan ge våra nära och kära är tid tillsammans. I USA talar man om we-time istället för me-time. Några som länge vetat vikten av att värna om vi-tiden är familjen Reneland utanför Göteborg. Varje fredag samlas vänner och bekanta under deras markis. Etnologen Jonas Engman menar att teven och bilen dramatiskt ändrade vårt sätt att umgås och Kalle Åström berättar om när teven kom till den sörmländska byn Mölnbo i slutet av 50-talet. En annan skärm som tar av mångas tid är de smarta telefonernas. Sandra Jakob, journalist på Helsingborgs Dagblad skrev en uppmärksammad krönika efter ett simskolebesök med en ung släkting. Här hör du varför. Annars kretsar vårt umgänge ofta kring mat. Hur har vår relation till hur och vad vi äter förändrats? Det berättar omvärldsanalytikern Ingela Stenson. KATARINA HULTLING: För en tid sedan när jag åkte tåg och läste magasinet ombord – såg jag en artikel om trender inför 2013. Och jag fastnade framför allt för den första i raden av åtta trender. Att begreppet UMGÅS uppgraderas på det privata planet – att vara tillsammans med de man älskar, är årets största lyx! Inget är finare än att ge av sin tid till de man tycker om.
I helgens Röör i P4 samtalas det om begravningar, nära anhörigas och den egna. För sju år sen fick kvällens första gäst veta att hennes äldste son, Oskar, hade omkommit i en lavinolycka, 31 år gammal. Kvar stod nu familjen, Ingrid, hennes man Pelle och Oskars tre syskon, alla med en kär att begrava. En begravning kan komma plötsligt och oväntat eller också väldigt väntat, oavsett kan det försätta de anhöriga i chock. Ändå behöver mycket tas tag i och ordnads med. I den judiska traditionen har man löst det genom att begravningssällskapet Chevra Kadisha kommer och hjälper till. Josef Jawitz jobbar med detta på judiska församlingen i Stockholm. Alla i Sverige, oavsett om man tillhör en kyrka eller inte, betalar en begravningsavgift. Vad får man för den avgiften? Cecilia Forssell-Ericson från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation kommer till studion. Hon berättar också om var man kan ha en begravningsceremoni och att vi i stort sett kan välja vilken färg vi vill på kistan. GUNILLA RÖÖR: Det var dags att begrava katten. Den där älskade, underbara katten. Som varit som en extra kroppsdel av en själv. Som funnits där i vått som torrt. Som slickat tårar. Trampat med sina fina trampdynor. Jamat nedanför brevlådan. Min lilla katt unge. Min fina kattmamma och till slut min gamla mormorskatt. Och nu fanns hon inte mer. Vi grät och bölade. Tjöt snorade och blödde näsblod. Min man sjukskrev sig från jobbet. Hur kan en katt betyda så mycket?
I Hultling i P4 den här lördagen handlar det om vårstädningen - av hemmet, trädgården, staden och själen. Marie-Louise Danielsson Tham, känd från städprogrammet Rent hus, ger tips och råd. Trädgårdsmästare Bosse Rappne tycker att vårstädningen av trädgården bör innefatta en kompost för att ta vara på allt naturen kan ge. Årets städare Helen Olsson berättar varför man inte ska använda tidningspapper när man tvättar fönstren. Sveriges Radio P1s radiopsykolog, Allan Linnér, kommer och funderar runt vårstädning av själen och berättar om årstidsnedstämdhet. KATARINA HULTLING: Två ytterligheter är väl att både städa i mobiltelefonen som jag hörde om häromdagen, ta bort appar som du inte använder i din smartphone till exempel. Å ena sidan det – och å andra sidan, att rensa fågelholken, om du har någon. Ta bort fjolårsboet som någon liten talgoxe eller blåmes jobbat hårt för att få dit till rede för ägg och nykläckta ungar. Ta bort och göra plats för årets små fågelgäster. Ett uråldrigt och ett hypermodernt sätt att rensa och städa inför en ny säsong liksom.
I helgens Röör i P4 är det tystnad som det talas om. Tystnad i språket, i musiken och inom teatern men också hur livet präglas av den. Lisa Ford spelar horn i Göteborgs symfoniker och berättar om känslan när en fullsatt sal är helt knäpptyst i några millisekunder mellan satserna. Språkvetaren och logopeden Kristina Lundholm-Fors doktorerar på pauserna i språket och kan berätta om hur tystnaden talar till oss. Regissören Cecilia Lagerström och skådespelaren Helena Kågemark har tillsammans jobbat inom ett projekt där de undersökte Cecilias arbetsmetod och upptäckt hur hennes tystnad spelade stor roll. I andra timmen hör vi arkitekten och ljusdesignern Ulrika Wänström Lindh som forskat på ljussättning och fick spontana reaktioner på hur mörker skapar tystnad och påverkar röstvolymen. GUNILLA RÖÖR: Jag spelar Gertrud Stein. Hon talar och talar. I två och en halvtimma. Och vad krävs då för detta talande? Jo, tro det eller ej, tystnad. Tystanden i mellanrummen. Tystandena i pauserna. Jag vågar påstå att tystnaden blir min allra största medspelare under den här perioden. Det är i den jag kan vila – ta ut tankarna – och publiken sitter som på nålar. Väntar otåligt på nästa drag.
I Hultling i P4 den här lördagen handlar det om badhus och badkulturer. Ulrika Knape minns känslorna på trampolinen inför guldhoppet OS i München 1972. Hamam-mästaren Ziya Gürsoy berättar hur många gram hudceller som lossnar vid ett turkiskt bad. När Bo-Göran Hammargren gick i pension studerade han etnologi och skrev uppsats om bad och bastubad och kan berätta om hur vi gått från att bada för god hygien och renlighet till att se det som friskvård. Badmästaren och simläraren Imre Nagy berättar om hur kultur går genom vattnet, medan vinterbadaren och malmöbon Marianne Klimm doppar sig i minusgradigt vatten helst två gånger i veckan. KATARINA HULTLING: Och det är kanske min egen kärlek till vatten som gör att jag varje gång jag passerar en simhall – blir så glad. Men inte bara för att nya generationers barn får möjlighet att leka som jag fick – utan för att där finns så mycket mer. Där kan barn som vill bli tävlingssimmare stå vid bassängkanten och titta på elitsimmare som tränar. Få förebilder att se upp till. Där kan min mamma gå på vattengymnastik och känna hur hennes lite trötta kropp blir viktlös i sig men får bra motstånd i vattnet när skön musik spelas och hon leds till nyttiga rörelser för svaga muskler. Där får barn – och en del vuxna med för den delen – lära sig att simma. Simhallen/ Badhuset fyller så många funktioner.
I helgens Röör i P4 talas det sanning. Hör dokumentärfilmaren Nahid Persson Sarvestani berätta om när hon kontaktade Irans störtade drottning Farah Diba (egentligen Farah Pahlavi), för att göra en film om henne. En drottning Nahid själv var högst delaktig i att driva i landsflykt under revolutionen 1979. Jonas C Wahlström blev huvudlöst förälskad i en person som inte var den han utgav sig för att vara. Det gjorde att han skrev en pjäs om sanning, vilka vi utger oss för att vara. Vad är rätt och fel? Finns en moralisk sanning? Bertil Strömberg är lektor i filosofi vid Umeå universitet och hjälper oss genom begreppen. GUNILLA RÖÖR: Att vara sann eller osann. Att fara med osanning. Vita lögner. Det är inte sant. Det är fult att ljuga. Förbannade lögn. Är det någon gång vi vänder och vrider på sanningen så det väl på teatern. Eller på film. Eller hos terapeuten. Eller varför inte i livet självt. Sanningen är sannerligen en opålitlig partner.
