Vetenskapsradion Klotet
About
Available on
Community
633 episodes
Under den gröna omställningen växer suget efter olika mineraler till bland annat batteriproduktion och över hela världen finns planer på djuphavsbrytning för att komma åt dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Klotet besöker både Cook-öarna i Söderhavet och Norge för att söka svaret på vilket priset kan bli på den marina miljön för att få ner koldioxidutsläppen i atmosfären. Medverkande KELVIN PASSFIELD - miljöorganisationen Te Ipukarea Society HANS SMIT - vd gruvbolaget Moana minerals SOMI TATOLA - försäljare Cook-öarna DONNA SMITH - försäljare Cook-öarna ESPEN HAUGE - ekonom o projektledare på plats i Sokkeldirektoratets stora geobank LARS-RUNE SANDSTÅ - geolog på norska Sokkeldirektoratet. HILDE BRAUT - underdirektör på norska Sokkeldirektoratet CARINA HOLMBERG - Sveriges Radios Norgekorrespondent THOMAS DAHLGREN - marinbiolog och forskare vid Göteborgs universitet NIKLAS ZACHRISSON - programledare ANDERS WENNERSTEN - producent
Regeringens klimathandlingsplan lever inte upp till klimatlagen, planen för målen till 2045 är missvisande och ansvaret för att minska utsläppen skjuts på framtiden. Det skriver Klimatpolitiska Rådet i sin årsrapport som presenterades under torsdagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Regeringens klimathandlingsplan har sedan den släpptes strax före årsskiftet fått skarp kritik från många håll för att vara otillräcklig. Den kritiken späs nu alltså på från det expertråd som har till uppgift att granska regeringens klimatpolitik. Hör rådets ordförande Åsa Persson om hur hon ser på vad som behöver göras och hör klimatminister Romina Pourmokthari svara på kritiken. Dessutom kommentarer av ekonomiprofessor John Hassler som i oktober på just regeringens uppdrag lade fram en klimatstrategi i syfte att nå klimatmålen 2030 och 2045. Medverkande Åsa Persson - ordförande. Klimatpolitiska Rådet John Hassler - professor nationalekonomi Romina Pourmokhtari - klimatminister Daniel Värjö - reporter Niklas Zachrisson - programledare Anders Wennersten - producent
Klimatförändringarna ställer helt nya krav på våra samhällen för att vägar, fastigheter och stenbelagda torg ska klara av de skyfall och kraftiga regn som i framtiden bara väntas bli allt vanligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet I vinter har Hörby och flera andra kommuner i Skåne drabbats av svåra översvämning då hela hus hamnat under vatten och bäckar och vattendrag stigit långt över sina breddar. Kommunerna har under senare år blivit bättre på att anpassa sig till det förändrade klimatet - men är generellt sett långt ifrån redo för extremvädren. Klotets Niklas Zachrisson har besökt Sveriges sydligaste landskap för att ta reda på hur beredskapen egentligen ser ut när vår del av världen bara förväntas bli allt blötare. MEDVERKANDE: Sofie Storbjörk - forskare i klimatanpassning vid Linköpings universitet Karin Hjerpe - verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI Kenneth Persson - forskningschef på Sydvatten Bo-Anders Nilsson - ordförande Ringsjöbadens samfällighet Lotta Brundin Gyllensten - översvämningsdrabbad Eva Hallberg - kommundirektör, Eslövs kommun Mikael Wallberg - exploateringschef Eslövs kommun Jan-Erik Persson - översvämningsdrabbad Göran Olofsson - avdelningschef kommunservice Hörby kommun Reporter och programledare: Niklas Zachrisson Producent: Anders Wennersten
Atlantens havsströmmar saktar ned. Orsaken är klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster vilket i sin tur kan leda till matbrist och konflikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Det finns varningstecken som visar att systemet med havsströmmar i Atlanten – AMOC – är instabilt och börjar stanna av. Men det råder stora osäkerheter och i forskarvärlden är den stora frågan och i så fall det skulle kunna ske. De första resultaten från ett forskningsprojekt vid SMHI visar att strömmarna kraftigt minskar i styrka under det här århundradet medan andra forskare drar slutsatsen att AMOC kan stanna av helt om några årtionden. Klart är att utsläppen av växthusgaser ökar risken för att det ska hända. Klotets reporter Daniel Värjö har intervjuat oceanografer och andra forskare som undersöker framtid som kan vänta runt hörnet. MEDVERKANDE STEFAN RAHMSTORF - professor vid universitetet i Potsdam i Tyskland där han är forskningschef och oceanograf LÉON CHAFIK - oceanograf och klimatforskare vid Stockholms universitet. TIM BENTON – professor och forskningschef på analys- och forskningsinstitutet Chatham house i London PETER DITLEVSEN - professor i klimatfysik vid Niels Bohr-institutet, Köpenhamns universitet. TORBEN KOENIGK - forskare och chef för global klimatmodellering vid SMHI. CHAD GREENE - forskare på NASAs Jet Propulsion Laboratory RENÉ VAN WESTEN - forskare i fysikalisk oceanografi vid Utrecht University. REPORTER: Daniel Värjö PROGRAMLEDARE: Niklas Zachrisson PRODUCENT: Anders Wennersten
Ursäkta - var är tankstationen? Två vätgasbussar som skulle trafikera Sandviken har stått i 2,5 år eftersom ingen verkade ha kollat att tankstationen verkligen kunde tanka tunga fordon innan regionen köpte in dem. I Borlänge gäller det omvända. Där finns det en vätgastankstation men lastbilarna som ska tankas där har fortfarande efter över ett år inte levererats från Nederländerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet I den gröna omställningen spelar vätgasen en uppmärksammad roll som bränsle på vägarna för att ersätta diesel och bensin. Politiskt finns en vision att bygga upp en helt ny infrastruktur i landet med ett nät av tankstationer och produktion av gasen. Men att få utvecklingen att gå i takt har visat sig svårt. Där det finns vätgasfordon finns inga tankstationer och där det finns tankstationer finns inga fordon. Samtidigt skjuts utsläppsminskningar på framtiden. Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har besökt Sandviken och Borlänge och följt försöken att lägga det svenska vätgaspusslet som kantats av kostsamma bakslag och som lett till att många miljoner som investerats har gått upp i rök. Medverkande: FREDRIK BECKIUS – Transdev KENT GRENFORS -verkstadschef på Solaris JIMMY PETTERSSON – driftsingenjör Hynion FRIDA JAHNKE – drivmedelsansvarig Maserfrakt JAN LAHENKORVA – (S) regionråd i Gävleborg. fd vice ordförande i hållbarhetsnämnden JAZAER DAWODY - vätgasexpert Energimyndigheten PETER ENÅ – vd Hydri AB MARIA GRAHN – forskare Chalmers ANNA-KARIN IVARSSON - reporter NIKLAS ZACHRISSON - programledare ANDERS WENNERSTEN - producent
Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp. Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader. Programmet sände första gången 15 oktober 2023. Medverkande: DAMIAN CARRINGTON - miljöredaktör The Guardian LENA HÖGLUND ISAKSSON - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i Österrike DANIEL JACOB - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USA FLORA WITKOWSKI - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer. MATS BJÖRSELL - klimatanalytiker vid Naturvårdverket DANIEL VÄRJÖ - reporter NIKLAS ZACHRISSON - programledare ANDERS WENNERSTEN - producent Musik som spelas i programmet: __ __
Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet
I jakten på marknadens gunst söker företag, länder och hela unioner att i reklam och marknadsföring plocka så många poäng som möjligt i den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Men finns det inte täckning för tal om exempelvis ”den klimatsmartaste produkten” eller att överdriva en miljönytta kallas det för greenwashing eller grönmålning. Klotet berättar om att Europas största producent av svinkött, Danish Crown, dragits inför domstol, åtalade just för greenwashing. Men också om andra försök att stävja problemet. Exempelvis med senaste AI tekniken som kan hjälpa till att upptäcka den. MEDVERKANDE FREDRIK SANDBY – sekretariatschef på föreningen Klimatrörelsen i Danmark ERIK BENGTSSON forskar om grön marknadsföring och retorik vid Uppsala universitet och Södertörns högskola. ANNA GUNNARSSON - jurist på Konsumentverket TOM CALAMAI - doktorerar i datavetenskap vid Inria–instiutet i Paris OANA BALALAU - handledare och forskare vid Inria–instiutet i Paris MAJKEL STEN – mässbesökare TONY GUNNARSSON - utredare vid konsumentorganisationen M Sverige FREDRIK ISAKSSON - försäljningsdirektör på Volvo Cars Sverige AB, CHRISTIAN SANDSTRÖM - biträdande professor inom Digital Business vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping LASSE EDFAST - reporter NIKLAS ZACHRISSON - programledare ANDERS WENNERSTEN - producent
Snön - en förutsättning för rennäring och för vintersport men också grunden för en känsla. Som inte har framtiden för sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Sedan urminnes tider har människan levt med snö, nyttjat den för transporter och anpassat sina liv till den. Men över hela världen sker sedan de senaste decennierna en accelererande förändring: snötäcket breder inte ut sig som förr. De tidigare vintervita ängarna och skogarna ersätts allt oftare av barmark. I Sverige har vintersäsongen under perioden blivit 20 dagar kortare. MED SOLASTALGI MENAS SORGEN ELLER LÄNGTAN I SPÅREN AV EN OMGIVNING SOM FÖRÄNDRAS I GRUNDEN. Klotet handlar om iskristallernas förändring, om snöns betydelse i Sverige och världen, såväl historiskt som framöver. MEDVERKANDE ANNA-MARIA FJÄLLSTRÖM – renskötare i Arjeplog NINIS ROSQVIST – professor i geografi vid Stockholms universitet SVERKER SÖRLIN – professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm NIKLAS ZACHRISSON - programledare och reporter ANDREAS ALDERVI - tekniker ANDERS WENNERSTEN - producent
Världens kanske mest inflytelserika klimatforskare är i hetluften efter sin senaste forskningsartikel. Vi har träffat den 82-årige klimatforskaren i hans bostad i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet I studien är bland annat de så kallade aerosolerna i fokus. Det vill säga de små luftburna partiklarna som blivit betydligt fler genom förbränning av fossila bränslen. Men partiklar i luften kan ha en kylande effekt då vissa reflekterar solljuset. Men nu med exempelvis minskade svavelutsläpp från fartygstrafiken når mer solvärme ner till jorden. JAMES HANSEN FÅR KRITIK FRÅN VISSA FORSKARE SOM ANSER ATT HAN ÄR FEL UTE DENNA GÅNG. Meningarna går isär om situationen är så allvarlig som James Hansen menar. MEDVERKANDE BJÖRN GUNÉR - reporter Vetenskapsradion ERIK KJELLSTRÖM - professor i klimatologi vid SMHI JAMES HANSEN - direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth Institute ILONA RIIPINEN - professor atmosfärsvetenskap Stockholms Universitet ANNA-KARIN IVARSSON - reporter NIKLAS ZACHRISSON - programledare ANDERS WENNERSTEN - producent
Forskare över hela världen har gått samman för att som miljöaktivister kämpa för att begränsa klimatförändringarna. Men engagemanget ställer etiska frågor på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Drivna av frustration över att insatserna mot klimathotet är otillräckliga är flera beredda att inte bara demonstrera utan även bryta mot lagen genom civil olydnad i samband med protestaktioner. -– Våra beslutsfattare lyssnar inte på det vi har att säga, så jag ville göra mer. Det säger Jeannette Eggers, en av forskarna som anslutit sig till den internationella miljöaktivistgruppen Scientist Rebellion. Hon är själv nu misstänkt för flygplatssabotage i samband med en protestaktion vid Bromma flygfält. I programmet medverkar bland annat även professorn i miljövetenskap, Björn Hassler, som är kritisk till det sätt på vilket gruppen arbetar. Han anser att forskares trovärdighet kan försvagas om de även går ut som aktivister. MEDVERKANDE JEANNETTE EGGERS - forskar om hållbart skogsbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet. PETTER KALLIOINEN - doktorand och forskningsassistent på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. KATRIN UBA - forskar om aktivism. Docent och lektor i statskunskap vid Uppsala universitet ALASDAIR SKELTON – professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet, BJÖRN HASSLER - professor i miljövetenskap vid Södertörns Högskola. JAMES HANSEN – klimatforskare. Tidigare forskningschef på NASA. DANIEL VÄRJÖ - reporter NIKLAS ZACHRISSON - programledare ANDERS WENNERSTEN - producent
Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar. Samtidigt menar jägarna att älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas. Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur. Programmet sändes första gången i oktober i fjol. Medverkande: JOHAN FROST - älgjägare MATTIAS FROST - älgjägare TOMMY - älgjägare GÖRAN ERICSSON - professor i viltekologi vid SLU EBBA HENNING PLANCK – viltspecialist på Skogsstyrelsen NIKLAS ZACHRISSON - programledare och reporter ANDERS WENNERSTEN - producent
Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya. Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav. Programmet är en återutsändning från september 2023 PERNILLA HAGBERT -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTH KAJ GRANATH - arkitekt och gästforskare på Chalmers i Göteborg PAULA FEMENIAS - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boende STEFAN MOSER - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i Bryssel PAU GARCIA - byggnadsspecialist B3 TIM MCPHIE - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energi SOFIA OCH JOY - kollektivboende LASSE EDFAST - reporter NIKLAS ZACHRISSON - programledare ANDERS WENNERSTEN- producent
Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar. FN HAR ETT GLOBALT HÅLLBARHETSMÅL ATT HALVERA MATSVINNET TILL ÅR 2030. Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas. Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska. Programmet är en återutsändning från september 2023. Medverkande: MAGNUS KARLSSON, HÅKAN ASK, miljöarbetare och BJÖRN LARSSON, vd, företaget Eco Retur i Helsingborg KARIN FRITZ, matsvinnsexpert Livsmedelsverket JOHAN ROCKSTRÖM, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för Potsdaminstitutet JONAS RUDENSTAM, Rudenstams bär och frukt i Jönköping KARIN LINDOW, matsvinnsexpert Jordbruksverket TED ANNERKULL, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala Kommun MATTIAS ERIKSSON, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknik PRADEEP HOLMQVIST, butikschef Matmissionen i Helsingborg Skriv till oss! vet@sverigesradio.se ANNA-KARIN IVARSSON - reporter NIKLAS ZACHRISSON - programledare ANDERS WENNERSTEN - producent
London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som chef och vill mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Åren har gått medan utsläppen från fossila bränslen ökat och med dem - uppvärmningen. Efter 28 år av klimatmöten i FN:s regi nämndes i år för första gången omställning från fossila bränslen i ett avtal. Mötet som avslutades i veckan i Dubai blev det största klimatmötet hittills med flest personer närvarande och som alltid på klimatmötena också många journalister. Tidernas största nyhetsstory har den kallats, berättelsen om klimatförändringen men hur kom det sig att den inte var på alla förstasidor även de 50 veckor om året när det inte var klimatmöte? Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre? "CLIMATE DENIAL HAS MORFED INTO DELAY" KLIMATFÖRNEKARNA ÄR FÄRRE OCH KLIMATFÖRSENARNA ISTÄLLET EN VÄXANDE SKARA. Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister som var en av dem som fick det där julmejlet från Alan Rusbridger 2014. Medverkande: ALAN RUSBRIDGER, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. TERRY MACALISTER, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". JOHN NAUGHTON, professor i Cambridge, LEO HICKMAN, chefredaktör för Carbon Brief, PHILLIP INMAN, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian. Reportaget från England sändes första gången i september 2022. Du hittar det programmet här https://sverigesradio.se/avsnitt/klimatkrisen-kunde-medierna-ha-berattat-en-battre-story-for-att-vacka-varlden-tidigare nedan med kommentarer från BENGT JOHANSSON, professor i journalistik, JMG och MARIE-LOUISE KRISTOLA, klimatkorrespondent, Sveriges Radio. Skriv till oss! vet@sverigesradio.se Reporter: ANNA-KARIN IVARSSON Programledare: NIKLAS ZACHRISSON Producent: ANDERS WENNERSTEN
Klotet är på plats i Förenade Arabemiraten och speglar dramat när världens länder nu kommit överens om ett avtal i syfte att bromsa uppvärmningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Efter en rivstart under förhandlingarnas första dag med utfästelser om stora summor som ska gå till länders skador och förluster, i spåren av klimatförändringarna, ersattes optimismen med kärvande förhandlingar. I ett utkast till slutdokumentet hade formuleringar tagits bort som handlar om att fasa ut användningen av fossila bränslen. Men under onsdagsförmiddagen, efter närmare två veckors förhandlingar, klubbade mötets ordförande, sultan al-Jaber, den överenskommelse med nya formuleringar bland annat om en övergång ”på ett rättvist och ordnat sätt” bort från de fossila bränslena. Klotet har följt det dramatiska klimatmötet på plats med inblickar i spelet bakom kulisserna och talat med bland andra Sveriges klimatminister Romina Pourmukthari, chefsförhandlare Mattias Frumerie, forskare och demonstranter och även besökt ett av de tropiska ekosystem som värdlandet Förenade Arabemiraten försöker utveckla. Mangroveskogarna. NIKLAS ZACHRISSON - programledare och reporter ANDERS WENNERSTEN - producent
Det är det mest välbesökta COP-mötet hittills med 90 000 anmälda delegater, lobbyister, journalister och representanter från civilsamhället. Allt kring frågan om att minska klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Vikten av att nå framgång i förhandlingarna mellan världens länder för att få ner halterna av växthusgaser i atmosfären är mer akut än någonsin för att försöka dämpa effekterna i form av skyfall, livsfarliga värmeböljor och smältande isar. Vi intervjuar Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie om det absolut senaste kring förhandlingarna och hör röster från och reaktioner på de manifestationer som varit under mötet. Medverkar gör också bland andra klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér, ungdomsdelegaten Alice Gimbro Frisk. Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Anders Wennersten
Ett av världens rikaste länder, Förenade Arabemiraten, står som värd för FN:s stora klimatmöte i Dubai. Landets tidigare i stor utsträckning fattiga pärlfiskande medborgare kan idag skörda de ekonomiska frukterna av oljefynden som gjordes i mitten av förra seklet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Samhällsutvecklingen har skett i rasande fart och Dubai är idag inte bara en världsstad, utan alltså även platsen för COP 28, vilket beskrivits som både det största och ett av de viktigaste klimatmötena hittills. Vetenskapsradion Klotet berättar historien om den remarkabla utvecklingen i värdlandet som nu satsar stort på fossilfri energi, samtidigt som dess produktion av olja bara fortsätter att öka. MIKAEL HÖÖK - forskare vid Uppsala universitet i global energiomställning KRISTIAN ÅSTRÖM - Ekot ekonomiska kommentator MARIE-LOUISE KRISTOLA - Sveriges Radios klimatkorrespondent NIKLAS ZACHRISSON - reporter och programledare ANDERS WENNERSTEN - producent
Från sju fattiga ökenriken, till en superrik oljenation på 50 år. Så skapade oljan värdnationen för vad som många menar är historiens största och viktigaste klimatmöte - COP 28. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet FRÅN ÖKEN TILL RIKEDOM De sju monarkierna i Förenade Arabemiraten slogs samman till ett land tack vare de stora oljefynden i mitten av 1900-talet. Winston Churchills tidiga politiska karriär och en av historiens mest berömda miljöprofiler Jacques Cousteau, banade väg för oljan som idag lett fram till en oöverträffat snabb ansamling av rikedom och samhällsutveckling i landet. LEDER REKORDSTORT KLIMATMÖTE Fortfarande idag, när Förenade Arabemiraten ska leda vår tids största klimatmöte COP 28 i Dubai, är det den fossila oljan som får samhället att fungera och som dessutom driver vad som kallas för ”mellanösterns mest ambitiösa omställning”. Veckans ordinarie Klotetprogram läggs ut klockan 18 på torsdag den 30 november.
I södra Irak breder oljefälten ut sig över enorma områden. Från plymer av eld från brinnande gas sprids metan, koldioxid, sot och en mängd livsfarliga ämnen som både påskyndar klimatförändringarna och riskerar ge närboende cancer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Klotets Lina Malers har besökt 12-åriga Hassans familj utanför Basra där palmerna vid huset intill oljefälten färgats svarta av lågorna. Hör experter om hur eldningen globalt av överskottsgas vid oljeborrning förändrar vår miljö men också om försöken att bättre ta tillvara på bränslet. Medverkande: HASSAN och ZAHRAA - barn, närboende till oljefälten FRQAD YOUSSEF WAHAB - närboende till oljefälten ALIA - närboende till oljefälten RAFED ADEL ABOUD - sjukhuschef, onkolog MAHDI HASSAN - chef för Basras människorättskontor FATMA - barn, cancersjuk ABBAS AL-HASSANI - barnkirurg, sjukhuschef ASEM JIHAD - talesperson för oljedepartementet KADDORI SALIM - chef Basra Oil Company BASHIR AL-JUBBARI - närboende till oljefälten ABDUL HALIM ALI - meteorolog specialiserad på luftföroreningar NURI ABDEL NABI NASSER - professor i miljö och biologi ALI - ansvarig för luftmätningar Basras miljödirektorat KAREEM ABD REKHAIS - chef för miljödirektoratet BASHAR -anställd vid gasfabriken i Basra MOHANNAD -anställd vid gasfabriken i Basra MARFA KADHEM AL-ASADI - vicechef över gasfabriken i Basra NOAM RAYDAN - energianalytiker, Washington Institute SARAH STEIMER - forskare i atmosfärvetenskap vid Stockholms universitet LINA MALERS - reporter NIKLAS ZACHRISSON - Programledare ANDERS WENNERSTEN - Producent
För att begränsa temperaturökningen och konsekvenserna av klimatförändringarna är det helt centralt att snabbt fasa ut de fossila bränslena kol, olja och gas. Men så ser det inte ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Hittills har både produktionen och användningen av de fossila bränslena fortsatt att öka globalt, trots klimatmöten, internationella överenskommelser och att allt fler människor drabbas av extremväder kopplade till klimatförändringarna. Samtidigt finns ändå tecken på att det fossila är nära en vändpunkt – en peak fossil fuels. Frågan är vad som krävs nu för att de fossila utsläppen ska minska och då även göra det i en tillräckligt snabb takt. Medverkande JAN BOHNERTH - tidigare anställd Exxon Mobil PLOY ACHAKULWISUT - forskare vid SEI, Stockholm Environment institute FILIP JOHNSSON - professor i energisystem vid Chalmers Tekniska Högskola FATIH BIROL - VD för Internationella Energirådet HAITHAM AL GHAIS - generalsekreterare OPEC MIKAEL HÖÖK - lektor på Uppsala universitet och forskar om globala energisystem LAURI MYLLYVIRTA - analytiker vid Centre for research on energy and clean air i Helsingfors och expert på utvecklingen i Kina. Reporter - DANIEL VÄRJÖ Programledare: NIKLAS ZACHRISSON Producent: ANDERS WENNERSTEN
I vilket klimat kommer skogen att växa upp? Beslut ska fattas som behöver var rätt även om 50 till 100 år. Hur skyddas skogen mot uppvärmningens ovälkomna effekter i form av fler skadedjur, vinterstormar utan tjäle i marken och längre torrperioder med ökad risk för skogsbränder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Nära hälften av Sveriges skog ägs av privatpersoner och de äger i genomsnitt 34 hektar var. Den som brukar skogen behöver i sin planering ha en tidshorisont på uppemot 100 år. Skogsägarna får göra kvalificerade gissningar och sprida riskerna, det vill säga variera sin skog både vad gäller brukandet av den och vilka trädslag som man låter växa upp. SMHI ÄR VÄRD FÖR KURSEN I KLIMATANPASSNING FÖR DEN SOM ARBETAR MED SKOGEN. Myndigheten har ett uppdrag från regeringen att sprida kunskap om klimatanpassning. EU finansierar. Medverkande: ALEXANDRA BIRGER RÖÖR, SMHI ERIK WESTIN, Skogsstyrelsen INGELA OLOFSON, skogsägare MARTIN SUNDSTRÖM, skogsägare FREDRIK DAVEBY, skogsägare MATTIAS SPARV, Skogsstyrelsen CHRISTIAN RÖNNEBRING, SMHI ADAM FELTON, SLU ANDERS EGONSON, skogsägare CHRISTINA HENRIKSSON, skogsägare LARS VIKINGE, skogsägare DANIEL VÄRJÖ, reporter Klotet Skriv till oss! vet@sverigesradio.se ANNA-KARIN IVARSSON - reporter NIKLAS ZACHRISSON - programledare ANDERS WENNERSTEN - producent
Hur ska det gå för Madagaskars sällsynta djur som bara finns där och ingen annanstans? Följ med till den afrikanska ön där regnskogen håller på att försvinna och människor riskerar livet för skogen och de unika arterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Naturen på ön utanför Afrikas östkust är helt unik med tusentals djur- och växtarter som inte finns någon annanstans på jorden. Men stora delar av djungeln är avverkad och med växande befolkning ökar trycket på de kvarvarande orörda områdena. De som försöker skydda skogen riskerar livet. Och forskarna har insett att lösningen på Madagaskars biologisk-mångfaldskris, handlar lika mycket om att bekämpa fattigdomen i landet. KLOTET SÖKER EFTER DEN HOTADE LEMUREN INDRIN Följ med på reportageresa till Madagaskars regnskogar på jakt efter silkeslemuren, indrin, och hör om situationen för just de unika djurarterna även på andra platser i världen. Medverkande: ALEXANDRE ANTONELLI, forskningschef på Kew Gardens i Storbritannien, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och grundare av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier. YOUSSUF MARTIN, direktör Mitsinjo, GAËLLE BORGIA, klimatjournalist. JEAN-PHILIPPE PALASI, grundare för organisationen INDRI. Skriv till oss! vet@sverigesradio.se Reporter: FANNY HEDENMO Programledare: NIKLAS ZACHRISSON Producent: ANDERS WENNERSTEN PROGRAMMET SÄNDES FÖRSTA GÅNGEN I APRIL I ÅR.
Linköpings universitet arrangerar rollspel för de miljövetenskapliga tredjeårsstudenterna. De läser på om ländernas ståndpunkter och förhandlar för en dag. Men hur ligger nationerna till på papperet när det gäller utsläpp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet De globala utsläppen ökar. Skulle utsläppen minska om länderna gör det som de har som mål enligt klimatplanerna (NDC)? Vi hör med forskaren som läst alla NDCer minst två gånger, MARIA JERNNÄS i Linköping. Och på flygande fot inför det kommande COP-mötet är Sveriges chefsförhandlare, MATTIAS FRUMERIE; vi fångar honom i Singapore. DET FANNS KOMPROMISSVILJA OCH LÖSNINGSORIENTERING NÄR LINKÖPINGS UNIVERSITET LAJVADE KLIMATMÖTE. Vetenskapsradion Klotet var med när Linköpings universitet lajvade klimatmöte och 19 studenter på en dag förhandlade fram ett dokument om finansieringsfonden för skador och förluster på grund av klimatförändringarna. Ett sätt att förstå trögheten i klimatarbetet är att själv sätta sig som förhandlande part, säger studenterna i Norrköping. Att medverka i rollspel är också något som de tunga förhandlarna gör inför de riktiga klimatmötena. COP28 startar 30 november. Då ska världens nationer mötas i Dubai för att förhandla klimatfrågor. Dubai ligger i Förenade Arabemiraten som lämnade in en uppdaterad klimatplan, en NDC, i somras. En NDC - Nationally Determined Contributions - är ett dokument som ska lämnas in till FN och uppdateras vart femte år enligt Parisavtalet. I en NDC beskriver ett land sin ambition för hur det ska bidra till att begränsa den globala temperaturökningen. Parisavtalet fastslår att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till max 1,5 grader. En annan del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter, och att hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna. Under COP26-mötet i Glasgow bestämdes det även att länder uppmuntras se över och skärpa sina utsläppsmål till 2030 och uppdatera sina mål inför COP27 i Sharm el-Sheikh i november 2022. Men inför COP27 hade endast 24 parter skickat in uppdaterade klimatplaner. Medverkande i rollspelet: Östtimor och de minst utvecklade länderna (LDC) : MELINA EGELRUD, DAVID KARLSSON och LINA SWARTLING. USA: MICHELLE ROSBLAD och LINNÉA ÅKESSON. Kina plus G77: CARISSA LUZ BOLANOS LAGU, ANGELICA SANDBERG och LEA LJUNGQVIST. Saudiarabien plus övriga arabländer: JOHN NORDBERG och MATILDA SVÄRDSTRÖM. EU: CAMILLE WANG, JESPER HALVARSSON och AMANDA AXELSSON. Maldiverna och låglänta önationer: MOA MARKUS och TUVA KARHU. Ordförande: MARCUS ERIKSSON, KRISTIAN LINDBLOM och JOSEFINE ASP. Lärare: MATHIAS FRIDAHl, docent och MATTIAS HJERPE, docent, Linköpings universitet. Skriv till oss! vet@sverigesradio.se ANNA-KARIN IVARSSON - reporter NIKLAS ZACHRISSON - programledare ANDERS WENNERSTEN - producent
Den omdiskuterade utredningen är viktigt underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan och föreslår 46 åtgärder för att svensk klimatpolitik ska synka med EUs skärpta klimatmål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet John Hassler har kallats klimatmålens bödel och kritiken mot utredningen var hård långt innan den presenterades. Nu finns hans 46 förslag till hur svensk klimatpolitik ska anpassas till EUs skärpta mål och krav på alla medlemsländer. Två av förslagen är att se över de svenska klimatmålen för att baseras på EUs och införa ett nytt svenskt utsläppshandelssystem där koldioxidutsläppen från fossila bränslen inom transporter, jordbruk, mindre industrier och uppvärmning av bostäder och lokaler ska kosta mer. Det kan leda högre bränslepriser. Utredningen är viktigt underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, där regeringen ska presentera åtgärder för hur klimatmålen ska nås, både EUs och de svenska. Som det är nu ökar regeringens politik utsläppen och klimatmålen nås inte. Medverkande: JOHN HASSLER - professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. THOMAS STERNER - professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet MIKAEL KARLSSON - docent i miljövetenskap Uppsala universitet ROMINA POURMOKHTARI, klimat- och miljöminister. NIKLAS ZACHRISSON - programledare ANDERS WENNERSTEN - producent DANIEL VÄRJÖ - reporter
Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/3345?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_vetklotet Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp. Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader. Medverkande: DAMIAN CARRINGTON - miljöredaktör The Guardian LENA HÖGLUND ISAKSSON - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i Österrike DANIEL JACOB - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USA FLORA WITKOWSKI - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer. MATS BJÖRSELL - klimatanalytiker vid Naturvårdverket DANIEL VÄRJÖ - reporter NIKLAS ZACHRISSON - programledare ANDERS WENNERSTEN - producent
Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid. Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar. Samtidigt menar jägarna att älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas. Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur. Medverkande: JOHAN FROST - älgjägare MATTIAS FROST - älgjägare TOMMY - älgjägare GÖRAN ERICSSON - professor i viltekologi vid SLU EBBA HENNING PLANCK – viltspecialist på Skogsstyrelsen NIKLAS ZACHRISSON - programledare och reporter ANDERS WENNERSTEN - producent
Sedan många år har stater och företag försökt kompenserat egna utsläpp av växthusgaser genom att investera i åtgärder utomlands som istället främjar klimat och miljö. Allt som ett led i att nå de egna uppsatta klimatmålen. I Sverige planerar regeringen satsa 1.5 miljarder kronor fram till 2035 på sådana projekt Men osäkerheten är stor om vilken effekt åtgärderna faktiskt ger. Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt indiska delstaten Gujarat för att spegla vad som kan vara ett sådant klimatkompenserande projekt. Där handlar det om att renovera mangroveträsk. Hör samtal med representanter från forskarvärlden, näringslivet och myndighets- Sverige om metodens för- och nackdelar Medverkande: SANDRA LINDSTRÖM - chef över enheten för internationella klimatsamarbeten vid Energimyndigheten KENNETH MÖLLERSTEN - senior forskare på forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet. KAJ TÖRÖK - hållbarhetschef MAX SIMON EVANS - expert Carbon Brief skriv till oss: vet@sverigesradio.se MARIE-LOUISE KRISTOLA - Reporter NIKLAS ZACHRISSON - Programledare ANDERS WENNERSTEN - producent
Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar. FN HAR ETT GLOBALT HÅLLBARHETSMÅL ATT HALVERA MATSVINNET TILL ÅR 2030. Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas. Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska. Medverkande: MAGNUS KARLSSON, HÅKAN ASK, miljöarbetare och BJÖRN LARSSON, vd, företaget Eco Retur i Helsingborg KARIN FRITZ, matsvinnsexpert Livsmedelsverket JOHAN ROCKSTRÖM, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för Potsdaminstitutet JONAS RUDENSTAM, Rudenstams bär och frukt i Jönköping KARIN LINDOW, matsvinnsexpert Jordbruksverket TED ANNERKULL, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala Kommun MATTIAS ERIKSSON, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknik PRADEEP HOLMQVIST, butikschef Matmissionen i Helsingborg Skriv till oss! vet@sverigesradio.se ANNA-KARIN IVARSSON - reporter NIKLAS ZACHRISSON - programledare ANDERS WENNERSTEN - producent
Läckage av PFAS-kemikalier i grundvattnet i Blekinge kan vara den värsta giftskandalen i svensk historia. 5 000 Kallingebor blev förgiftade av dricksvattnet som under decennier förorenats av Försvarsmaktens brandsläckningsskum. Klotet berättar om deras kamp mot sjukdomar som cancer och mot myndigheter för upprättelse inför att frågan om skadestånd ska avgöras i Högsta domstolen. Det blir ett domslut som kan få stora konsekvenser för rättspraxis kring vad som är att betrakta som en personskada. Ett program av Daniel Värjö. MATTIAS ÖBERG - toxikolog KI HERMAN AFZELIUS - ordförande PFAS föreningen, Kallinge MARTIN JOHANSSON - ledamot PFAS föreningen, Kallinge LOLLO KARLSSON - ledamot PFAS föreningen, Kallinge EVA LINDELL-FRANTZ - lektor vid Juridiska Institutionen på Lunds universitet DANIEL VÄRJÖ - reporter NIKLAS ZACHRISSON - programledare ANDERS WENNERSTEN - producent
