Kropp & Själ
About
Available on
Community
652 episodes
Många som lever med en partner som blivit sjuk beskriver en enorm ensamhet. Folk drar sig undan och istället för att vara ett kärlekspar har relationen reducerats till vårdtagare och vårdare. Vad händer egentligen med kärleken när den man älskar blir en annan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal – Jag visste i teorin vad en psykos är, men det är något helt annat med att veta i teorin och att fattar när det händer i ens eget liv, att någon man tycker mycket om blir en helt annan människa, säger författaren Åsa Moberg, som under 12 år levde tillsammans med Adam som hade bipolär sjukdom. Det kan vara smärtsamt att inse att kärlek inte kan bota sjukdom, och att den sjuka aldrig kommer bli frisk. Det kanske rentav blir värre, som i fallet med demens. – Många befinner sig i en så belastad situation att anhörigskapet är allt de ägnar sin vakna tid åt. Det finns också en oro för hur länge man ska orka, säger Marcus Falk Johansson, aktuell med en avhandling om demens och partnerskap. Medverkar i programmet gör Philip Bäckmo, parterapeut och terapeut, Marcus Falk Johansson, socionom och doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Dalarna och Martina Nelson, psykolog och författare till boken Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Alice Lööf är producent
Ett starkt ljus, en tröskel som uppenbarar sig och oändlig kärlek. Upplevelserna hos dem som får nära döden-upplevelser i samband med hjärtstopp verkar likna varandra och för många innebär det en livsförändrande erfarenhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal – Det är en av de största gåvorna jag fått, säger Jeanette Hedström, som hade en nära döden-upplevelse när hon som 22-åring var med om en bilolycka. – Jag har fått en helt annan syn på livet, fortsätter hon. Oavsett vad som händer i hjärnan och kroppen när man får hjärtstopp verkar det vara vanligt att man efter en nära döden-upplevelse direkt ändrar livsåskådning. Ett exempel på det ger Peter Strang som är cancerläkare och professor i palliativ medicin. Han berättar om en patient han mött som efter en nära döden-upplevelse sa att hon nu vet var det verkliga livet finns. – … och det är inte här på jorden. Från att ha stark dödsångest blev hon helt euforisk, säger han. Medverkar i programmet gör Peter Strang, cancerläkare och professor i palliativ vård vid Karolinska instituret, Hans Zingmark, läkare vid Hallands sjukhus som gjort en studie om nära döden-upplevelser, Niklas Nielsen, professor i kliniska vetenskaper vid Lunds universitet och Etzel Cardeña, professor i parapsykologi vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Alice Lööf är producent
Plötsligt lever vi i en tid där vissa av våra evolutionärt supersmarta funktioner ligger oss i fatet. Förmågan att snabbt inse vilken föda som innehåller mest energi, och som varit så viktig för vår överlevnad, driver oss idag till sjukdom. Hur har det blivit så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal – Miljön vi lever i har radikalt förändrats. Det är inte samma regler som gäller längre, säger Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare till boken Idag är det nästan för enkelt att äta i vår del av världen, menar experterna. Numer blir vi ständigt stimulerade att äta mer av något som vår kropp egentligen inte behöver. – Det är såklart lättare att hålla sig till en balanserad kost när man har lugn och ro att planera, när man är i sommarstugan, långt från stormarknader, till skillnad från när man stressat igenom dagen och inte alls tänkt på vad man ska äta, säger Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap. Medverkar i programmet gör Kristina Andersson, näringsfysiolog och författare till boken Hunger, Ylva Trolle Lagerros, obesitasforskare vid Karolinska institutet och Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Alice Lööf är producent
Skäggväxt, mensrubbningar och svårigheter att bli gravid är alla symtom på hormonstörningen PCOS. Alla symtom förvärras av övervikt. Grundorsaken är oklar, men den drivande faktorn är höga nivåer av manligt könshormon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal PCOS står för polycystiskt ovariesyndrom. Diagnosen är också vanligare än vad man kan tro. Drygt en av tio kvinnor, mellan 10-15 %, har PCOS. En av dem är 23-åriga Louise. – Jag har fått oönskad hårväxt, på ställen där en typisk kvinna inte brukar få så mycket hår som syns, berättar hon. En PCOS-diagnos ställs utifrån tre kriterier varav två måste vara uppfyllda; rubbad menscykeln, förhöjda nivåer av manligt könshormon och ett speciellt utseende på äggstockarna. – Övervikt är också väldigt vanligt i den här gruppen, 50 % har fetma. Men det ingår inte som ett diagnosstörning, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi. Medverkar i programmet gör Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska institutet, Angelica Lindén-Hirschberg, professor i gynekologi, Karolinska institutet och Liselotte Videla, expertpatient med PCOS. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Att kräkas är en av kroppens viktigaste försvarsmekanismer den funktion som både larmar om att något är fel och som hjälper till att få bort det giftiga ur kroppen. Det kan framkallas av åksjuka, infektion eller graviditet varför spyr vi av så olika saker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal – Allt regleras i kräkcentrumet i hjärnan. Det verkar vara nästan samma reaktion i kroppen oavsett trigger, säger Lennart Svensson, professor i molekylär virologi. När signalerna väl kommit till kräkcentrumet talar nya signaler om för kroppen att den behöver spy. Reflexen går inte att stoppa. Det är nog ingen som tycker att det är härligt att kräkas. Men för vissa är motståndet så stort att det utvecklas till en fobi. Så blev det för Rebecca Ejdemo. – Jag började ifrågasätta allt jag åt och frågade ”är ni säkra på att det ni har lagat är bra?”. Och mina föräldrar blev ju så trötta på mig tillslut, säger Rebecca som lidit av kräkfobi, eller emetofobi, sedan hon var liten. Medverkar i programmet gör Lennart Svensson, professor i molekylär virologi vid Karolinska institutet och Linköpings universitet, Catarina Flink, mikrobiolog vid Livsmedelsverket och Liv Svirsky, psykolog och psykoterapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Lasse hittar lyckan i sorgen efter sin dotters död, sorgen är som en portal till minnena. Anki fann kraft att starta Missing people efter att hennes styvson Tony försvann. Kanske är sorgen inte bara mörker vad finns egentligen att hämta där? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal – För mig är sorgen en rätt komplex känsla. Men den är ren på så sätt att den får oss att tänka på vad som är viktigt i livet och sålla bort det oväsentliga, säger psykologen och psykoterapeuten Anna Kåver. – Det finns många som skäms över att de är glada ibland, samtidigt som de sörjer, och då kommer man in på det här med att sörja randigt, fortsätter hon. Uttrycket att “sörja randigt” brukar användas för att beskriva att man sörjer lite i taget. Att varken trycka undan känslorna eller att fastna och begravas i alla mörka känslor. – Evolutionärt sett är sorgen en biprodukt, som inte har någon given funktion, annat än att den hjälper oss att knyta an till varandra och skapa band mellan oss, säger psykologen Isabel Petrini. Medverkar i programmet gör Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut, Isabel Petrini, psykolog och Elmir Omerovic, professor i kardiologi vid Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Locka, pocka eller bjuda in. Hur förför man någon i den digitala eran när de flesta tittar ner i mobilen istället för in i sin partners ögon? Och vilka hemliga fantasier finns därute? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal – Flera säger att det vackraste som finns är att bli förförd av en kvinna – att hon tar hela ansvaret, säger Åsa Kalmér, författare till boken där hon intervjuat män om deras sexualitet. Samtidigt kan ordet förförelse låta tungt och prestationsfyllt, säger sexinspiratören Marika Smith. – På samma sätt som det kan vara lekfullt tror jag att många drar sig för att förföra, för att man tänker på stereotypen av en man som har en ros mellan tänderna, fortsätter hon. – Jag tycker man ska göra det på ett hederligt sätt, genom att bjuda in istället för att tänka att man ska lura någon att bli kåt. Medverkar i programmet gör Åsa Kalmér, författare till boken , Kalle Norwald, sexolog, Marika Smith, sexinspiratör och Stefano Foconi, författare till boken . Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman
Plikten framför allt var förre kungen Gustav VI:s valspråk. Men vad betyder plikt för människor i Sverige på 2020-talet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal Med ett alltmer spänt omvärldsläge har frågan om plikt återigen aktualiserats. I ett forskningsprojekt på Marie Cederschiöld högskola har man undersökt svenskarnas försvarsvilja. Där har man visat att 9 av 10 svenskar är redo att göra det som krävs för att försvara Sverige om det skulle behövas – och vilka värderingar och erfarenheter man har verkar spela en väldigt liten roll. – Det är nästan ingen skillnad i befolkningen, alla vill ställa upp, säger Magnus Karlsson, som lett forskningsprojektet. Någon som tänkt mycket på plikt under den senaste tiden är den debuterande författaren och poeten Amer Sarsour. I hans bok ska huvudpersonen Omar åka till Italien för att hämta sina kusiner till Sverige. – Plikt är inte bara ord, plikt är handling. Annars är det bara en känsla. Du måste alltid svara mot en slags handling, säger Amer Sarsour. Medverkar i programmet gör Magnus Karlsson, professor i civilsamhällesvetenskap på Marie Cederschiöld högskola, Amer Sarsour, poet och författare till boken och Sofia Jeppsson, docent i filosofi vid Umeå universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Alice Lööf är producent
Äntligen befinner sig Sverige återigen i rymdhändelsernas centrum! Men närvaron i rymden väcker stora och besvärliga frågor inom hälsoområdet som måste lösas om vi en dag vill åka till Mars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal En av de områden som det ofta pratas om som en stor utmaning är immunförsvaret. Genom studier har man nämligen kunnat se att immunförsvaret försämras på ungefär hälften av alla astronauter som befunnit sig i rymden, men än så länge vet man inte vad det beror på. – Vår arbetshypotes är att immuncellerna, som på jorden känner av om vi till exempel är infekterade, i avsaknad av gravitation inte känner av det lika bra, säger Lisa Westerberg, som forskar vid Karolinska instituten om varför immunförsvaret försämras vid rymdvistelse. En annan nöt som är utmanande att knäcka är hur man på bäst sätt ska kunna träna i rymden – framförallt hur man ska träna upp och bibehålla styrka i benen. Hans Berg kom på den första styrketräningsmaskinen för rymdresor, som byggdes i Tyskland år 2007, och nu jobbar han och hans forskargrupp med att utveckla den maskinen så den blir lättare och bättre. – För att bibehålla muskelvolym måste man träna ganska tungt och det är omöjligt i tyngdlöshet. Men det finns andra saker än tyngder som kan generera kraft, säger han. Medverkar i programmet gör Lisa Westerberg, forskare inom rymdmedicin vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska institutet, Hans Berg, som doktorerat på muskelförtvining i rymden vid Karolinska institutet och Dag Linnarsson, professor i baromedicin på Karolinska institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Alice Lööf är producent
Den nyinköpta romanen ligger på nattduksbordet, men motivationen att öppna den uteblir. På något konstigt sätt är det mer lockande att scrolla på mobiltelefonen. Känner du igen dig? Du är inte ensam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal Forskning visar nämligen att brittiska kontorsarbetare i dag bara kan hålla fokus på en arbetsuppgift i tre minuter. Det skriver journalisten Johann Hari i sin nya bok “Stulet fokus”. – Vi befinner oss i en enorm uppmärksamhetskris, där vår uppmärksamhet stulits från oss, säger han. Hjärnforskare Sissela Nutley som studerat barn och skärmar stämmer in i att det stora problemet inte nödvändigtvis är skärmarna i sig, utan att problemen uppstår när vi försöker multitaska. – På skärmarna får vi massa information samtidigt; flera olika flikar i webbläsaren, hur mycket klockan är och batteriprocenten till exempel. Och det man har sett är att de personer som ofta multitaskar har svårare att koncentrera sig även när de ska göra en sak i taget, säger Sissela Nutley. Medverkar i programmet gör Sissela Nutley, hjärnforskare på Karolinska Institutet och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap.
Badet kan vara en plats för både kroppslig och själslig rening, motion, gemenskap och självklart den personliga hygienen. Hur ofta tvättar du dig? Och varför är hygienvanor en så laddad fråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal När Hollywood-paret Mila Kunis och Ashton Kutcher för några år sedan avslöjade att de inte duschar varje dag delades kändiseliten i två läger. Ena sidan där vissa själva bekände färg, och gick ut med att de inte heller tvättar sig varje dag och den andra sidan som tyckte att skådespelarparets duschvanor var helt förskräckliga. – Asså du måste ju tvätta dig varje dag, annars luktar du ju illa, konstaterar en stockholmare som Kropp & Själs reporter träffar ute på stan. Flera vi pratar med betonar vikten av att vara hel och ren och att känna sig fräsch. Men det finns också andra viktiga parametrar med att bada och duscha. Speciellt i offentligheten – på badhus. – Det finns inga markörer. Allt vad titlar, yrken och status heter tar man av sig när man går in i ett badhus, säger Ulrica Nordström, författare till boken Nordiska bad. – Jag har sett det när jag rest runt i Norden. Badet är en plats man är på, på lika villkor, som människor. Medverkar i programmet gör även Cecilia Svedman, Överläkare inom yrkes- och miljödermatologi på Skånes universitetssjukhus, Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet och Susanne Sütterlin, med dr, klinisk mikrobiolog och ST-läkare i barnmedicin i Uppsala. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Alice Lööf är producent
Svetten bryter fram i pannan och snart viker sig nog benen. I det här läget kan det kännas lockande att ge upp men vissa besitter förmågan att kämpa igenom både mjölksyra och smärta. De har en sak gemensamt: pannben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal – Baksidan är att man ibland får för sig att framgång får kosta hur mycket som helst, och har man inte den mentala tuffheten som pannbenet kräver ses man istället som skör och svag, säger Göran Kenttä, idrottspsykolog på Gymnastik- och idrottshögskolan. Att ha pannben ses som en värdefull egenskap framförallt inom elitidrotten – att besitta förmågan att fortsätta kämpa trots att det tar emot. Men i vilken grad kan man egentligen tänka sig till resultat? – Det mentala är en outforskat område, svaret är att man i dagsläget inte riktigt vet när orken egentligen är slut, säger Göran Kenttä. Besläktat med ”att ha pannben” är personligsdraget grit som karaktäriseras av att ha driv, fullfölja projekt och att inte ge upp vid motgångar. Grit myntades av den amerikanska psykologen Angela Duckworth, som i sin forskning såg hur skolelever med hög grit bland annat hade större sannolikhet att fullfölja sin gymnasieutbildning. – Duckworth har visat att det även spelar in för högre utbildning och korrelerar med om man håller ut i sitt äktenskap eller inte, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet. Medverkar i programmet gör Göran Kenttä, idrottspsykolog på Gymnastik- och idrottshögskolan, Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska institutet och Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Alice Lööf är producent
Skarven är en perfekt lucka att reflektera över tiden som går. Innan vi lämnar 2023 helt och hållet ska vi ta en titt i backspegeln och följa upp några ämnen som avhandlats i Kropp & Själ under året. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal Medverkar i programmet gör: Sven Andreasson, professor på Karolinska Institutet och alkoholläkare på Mottagningen för alkohol och hälsa i Stockholm, Caroline Elmér, urolog, Thomas Lindegård, tennistränare och Ida Hult, futurist, framtidsetnolog och strateg. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet är förinspelat.
Safta, sylta och lär dig laga mat utan recept. Kropp & Själ-redaktionen tillbringar mellandagarna med två avslappnande sysslor: läser böcker och lagar mat. Lyssna och inspireras! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal Böcker från avsnittet: Alice Lööf har läst av My Feldt Mattias Lindgren har läst av Amanda Nordlöw Ulrika Hjalmarson Neideman har läst Stina Näslund har läst av Anders Dahlberg och Anna Froster.
Händerna är trollkarlens viktigaste arbetsredskap och finmotoriken i handen är ren hjärngympa med alla komplicerade nerver. Kropp & Själ tar fasta på kroppsdelarna vi lätt tar för givet händer och fötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal – Jag brukar skoja och säga “don’t touch the money makers”, säger trollkarlen Caroline Ravn. Hon fortsätter: – Jag skulle gärna åka skidor, jag skulle gärna åka skridskor, men jag vågar inte. Vad händer om jag bryter ett finger eller bryter handen? Det är ju verkligen det här jag lever på. Händerna är komplicerade konstruktioner och har ett stort utrymme i hjärnan med många nervceller som går åt för att åstadkomma handens finmotoriska möjligheter, säger handkirurgen Göran Lundborg. – Handen har av filosofer betraktats som en slags yttre hjärna, eller en förlängning av hjärnan . Man har till och med sagt att handen är den synliga delen utav hjärnan, säger han. Medverkande: Göran Lundborg, professor emeritus i handkirurgi, Lena Maria Vendelius, mun- och fotmålande konstnär och sångerska och Carina Reinholdt, överläkare i handkirurgi på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Alice Lööf är producent Detta program är direktsänt
Ultraljud, KUB, NIPT, moderkaks- och fostervattenprov. Alla är exempel på det som kallas för fosterdiagnostik, där man kan få reda på om avvikelser på fostret. Men hur ska man tolka och tänka kring resultatet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal – Det vi skulle kunna jobba på är från vårdens sida säga att det finns olika skäl till att göra fosterdiagnostik – det ena är att kunna avsluta graviditeten, det andra är att vara förberedd, säger Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare vid Karolinska universitetssjukhuset. Fosterdiagnostik kan också användas för att upptäcka skador på fostret som går att operera redan innan förlossning. Peter Lindgren jobbar med det. – Vi gör ungefär 150 sådana här operationer per år på Karolinska, säger Peter som är överläkare inom fostermedicin på Karolinska institutet. Medverkande: Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare vid Karolinska universitetssjukhuset, Peter Lindgren, före detta överläkare inom fostermedicin på Karolinska universitetssjukhuset och Nina Asplin, ultraljudsbarnmorska och doktor i medicinsk vetenskap med anknytning till Strömstad akademi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Alice Lööf är producent Detta program är direktsänt
Är huvudvärken bara huvudvärk, eller är det något värre? Många kan nog känna igen sig i oron över att något i kroppen inte är som det ska. Men för vissa blir ångesten så stark att de inte ens kan ta sig hemifrån av rädsla för att bli smittade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal Anna Dahlqvist har varit livrädd för att få cancer i hela sitt liv. – När det har varit som värst har det präglat mina dagar, som att gå i ett filter av ångest, säger hon. En dag händer det som hon fruktat och lagt ner så många timmar på att oroa sig för – hon får beskedet att hon har cancer. – På något sätt hade jag nog i min fantasi tänkt att efter beskedet stängs en dörr, efter det är det bara mörker. Och det var mörker, men det gick ändå att åka hem, det gick att äta middag, det gick att ta hand om barnen. Det gick att leva, säger Anna. Annas cancerbesked tog bort hennes rädsla för sjukdomen – den botade hennes hälsoångest. Att känna en viss oro för sjukdomar är bra för oss. Det gör att vi söker vård i tid när något är fel. Men för en liten procent av befolkningen blir den här oron extrem och påverkar livskvaliteten. – Det kan antingen handla om att man blir så paralyserad av oro att man får svårt att fokusera på andra saker, eller att man faller in i olika vanor för att hantera sina problem, söka vård ofta eller söka information hos anhöriga eller på internet, säger Erland Axelsson, psykolog och forskare. Gäster i programmet är: Erland Axelsson, psykolog och forskare på Liljeholmens universitetsvårdcentral och Karolinska institutet, Emelie Uggla, programledare för podden “ Är jag sjuk?” och Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi på Karolinska Institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Alice Lööf är producent Detta program är direktsänt
Elak, beräknande och grandios så beskrivs ofta narcissisten i både media och i populärkulturen. Men är det verkligen hela sanningen? Det finns ett stort lidande, säger Peder Björling, överläkare på Psykiatri sydväst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal Nu testas det första behandlingsprogrammet för personer med narcissistiskt personlighetssyndrom på Psykiatri sydväst i Stockholm. Sandra* har precis avslutat sin behandling. Hon har fått många nya insikter. – Jag har alltid trott att jag hatar människor. Jag har alltid sett mig som någon slags extrem misantrop. Men jag har förstått i min behandling att jag hatar inte människor, jag är jätterädd för dem, säger hon. Men går narcissism att bota? – Det att behandla en narcissist, men om det går att bota och ta bort det helt, det är mer osäkert, säger Niki Sundström, psykolog och vårdenhetschef på Psykiatri Sydväst. – Men att man kan må betydligt bättre efter en behandling tycker jag vår erfarenhet visar. Gäster i programmet är: Peder Björling, medicinskt ledningsansvarig överläkare på Personlighetsprogrammet Psykiatri Sydväst i Huddinge, Monica Emanell, psykolog och Katarina Howner, rättspsykiatriker vid Rättsmedicinalverket och docent vid Karolinska Institutet. *Sandra är ett fingerat namn. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Alice Lööf är producent Detta program är direktsänt
Hur mogen är en tonåring att själv styra över sina beslut och sin tid? Var går gränsen mellan att vara en engagerad förälder och att gå över till att vara kontrollerande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal – Kontrollerar alla andra föräldrar sina barns Whats App-konversationer och är jag den enda som inte gör det? Är jag en dålig mamma? Kropp & Själ fick ett meddelande från lyssnaren Frida. Hon undrade om det är rätt eller fel att kontrollera sin tonårings sociala medier, och att, via GPS, hålla koll på var hon befinner sig. Hur mycket är sunt att kontrollera sin tonåring och när går det över gränsen? Medverkar i programmet gör Liria Ortiz, psykolog och författare, Petra Krantz Lindgren, beteendevetare och Armita Golkar, docent i psykologi vid Stockholms universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Alice Lööf är producent Detta program är direktsänt
Räknar du din ålder efter födelsedatum - eller hur du känner dig? Din biologiska ålder kan både vara lägre och högre än din kronologiska. Ibland känner jag mig som 12 år och ibland som 75, berättar 18-åriga Tuva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal Biologisk ålder är ett begrepp som blev känt för en större allmänhet i och med pandemin men som fortsatt att användas. Vad är det egentligen? Och på vilket sätt skiljer sig den biologiska åldern från den kronologiska? Biologisk ålder kan funka som ett alternativ till att mäta årsringar och födelsedatum och istället titta på dina värden och hur kroppen mår. Finns det en vettig användning för det eller är det mest ett bot mot dödsångest? Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Shang Imam är producent
Vad hjälper dig att hitta din väg i livet? Modern forskning, personliga vittnesmål eller de gamla grekerna? Självhjälpen finns precis överallt men vilken väg ska du välja? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal Självhjälp, till skillnad från annan litteratur, har ett syfte – att ge dig kunskap så att du ska kunna ta hand om dina egna problem. Det är en del av vår “expertkultur” menar psykologen och författaren Siri Helle. Men det kan också ställa till det för oss: – Om man kommer in med rätt kunskap i rätt tid så är det helt fantastiskt. Man får hjälp att hantera sina besvär. Men det kan bli en ond cirkel, en uppsjö av råd pekar i olika riktningar och som inte bygger på forskning. Det blir att man konsumerar mer och mer och blir mer hjälplös och blir ännu mer beroende av experter. Det centrala för självhjälp är att du på egen hand ska kunna överkomma livets svårigheter. Fokuset ligger på dig som individ, inte på samhället eller en struktur. Samtidigt som det ger en möjlighet så kan det också komma med ett högt pris menar Siri Helle: – Det låter som att alla är sin egen lyckas smed. Du kan också. Och då blir det verkligen ett skuldbeläggande av de som lever i social utsatthet och mår psykiskt dåligt. Gäster i programmet: Siri Helle, psykolog och författare till självhjälpsboken Känslofällan. Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet. David Larsson Heidenblad, docent i historia vid Lunds universitet, aktuell med självhjälpsboken Ta din tid: Gör mindre men bättre Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Shang Imam är producent
Dådet vid Mälarhöjden IP, när en 18-åring sköts till döds, skedde samtidigt som hundratals barn och vuxna befann sig på platsen. Idrottsplatsen som ska fungera som tryggt och positivt laddat område blir nu det motsatta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal DÅDET VID MÄLARHÖJDEN IP, NÄR EN 18-ÅRING SKÖTS TILL DÖDS, SKEDDE SAMTIDIGT SOM HUNDRATALS BARN OCH VUXNA BEFANN SIG PÅ PLATSEN. IDROTTSPLATSEN SOM SKA FUNGERA SOM TRYGGT OCH POSITIVT LADDAT OMRÅDE BLIR NU DET MOTSATTA. – Det här meningslösa och besinningslösa våldet har nått ett område i samhälle som borde vara fredat och skyddat, berättar Thomas Lindegård som jobbar på Mälarhöjdens Tennisklubb, ett stenkast ifrån gräsplätten där dödsskjutningen skedde. När Libaan Warsame började nattvandra 2018 så hade han inte en tanke på att hans egen son, två år senare, skulle bli offer för det eskalerade våldet. Libaans son Hanad, blir skjuten och dör den 29 december 2020. Trots den personliga tragedin så slutade inte Libaan Warsame med sitt engagemang. Vänner och grannar uppmanade honom till att flytta ifrån området och att bara se efter sig själv och sin familj. – Men om vi i samhället, vi människor, börjar fly när det händer något sånt här, då har vi inget samhälle, då har vi inget land. När det är svåra tider så måste man hitta ett sätt att kämpa om man vill ha ett samhälle som är gott, säger Libaan Warsame. Istället för att fly engagerar sig Libaan Warsame ännu mer i närområdet och startar föreningen Stoppa Skjutningen med syftet att hjälpa andra som också förlorat sina barn. Många känner sig maktlösa inför sprängningar och skjutningar i bostadsområden, shoppingcentrum och på idrottsplatser. Ställen där vi borde vara trygga. Hur kan engagemang mota bort känslan av rädsla och maktlöshet? Gäster i programmet: Libaan Warsame, grundare av föreningen Stoppa Skjutningen. Ida Kriisa, nattvandrare. Kata Nylén, leg. psykolog, driver Klimatpsykologerna, jobbar mycket med engagemang. Dominika Vergera Polanska, docent i sociologi vid Södertörns högskola. Har studerat sociala rörelser och engagemang. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Shang Imam är producent
När ska man skilja sig? När man har kommit fram till att det är det bästa man kan göra. Eller, det enda man kan göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal Så svarar psykologen och parterapeuten Allan Linnér. Men vägen dit, till att ta det oåterkalleliga steget är allt annat än lätt, menar han. – Alla skilsmässor föregås av ett visst mått av vånda och osäkerhet. Kanske också av skuld och skam. Och finns det barn inblandade så kommer det ha bäring på frågor om ansvar och med vilken rätt man tar detta steg. Det handlar om orden som för alltid förändrar livskartan och den framtid man trott legat och väntat, nämligen ”jag vill skilja mig”. En mening som kan komma både för tidigt och för sent, men som aldrig går obemärkt förbi. När är det egentligen läge att ta det steget i en relation man inte trivs i? Gäster i programmet: Anna Bennich, psykolog och parterapeut. Författare till Vägen genom skilsmässa. Christian Daun, journalist och författare till Upplösningstillstånd – Rapport från en skilsmässa. Allan Linnér, psykolog, par och familjeterapeut. Medförfattare till Kärlekens koreografi. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Shang Imam är producent
Anders ska göra en rörelse som han alltid gjort. Han ska gå från knäna till på fötterna, men det tar bara stopp istället kommer smärta. Är det farligt eller bara en del av vårt naturliga åldrande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. https://sverigesradio.se/play/program/1272?utm_source=thirdparty&utm_medium=rss&utm_campaign=episode_kroppsjal Aaaajjjj! Där kom den, den brännande smärtan i nacken. Men vad gör du nu? Är det farligt eller inte? Smärta är en oundviklig del av livet, men hur ska vi leva med den? – Rädsla för smärta, det är inbyggt i oss, säger ortopedspecialisten Soheila Zhaentaan. Den är befogad. Man ska ha den. När man bryter en hand så ska den hållas i stillhet tills du kommer till en läkare. Men problemet med kroppen är att den inte skiljer på farlig och ofarlig smärta. Det där plötsliga ryggskottet, det ömmande knät, den elaka stelheten på morgonen eller artrosen i axeln. Har alla vuxna människor ont? Hur ont ska det göra? Och när vet man om smärtan är farlig eller om den bara ska uthärdas? Det handlar om piller och smärtlindring, men också om smärta som aldrig upphör och att röra på sig trots det onda. Lyssna på reportaget om Anders och hans väg till att inte låta smärtan styra hans liv. Vi får även följa med på stötvågsbehandling, en relativt ny typ av behandling mot olika typer av idrottsskador. Gäster i programmet: Sohiela Zhaentaan, medicine doktor, ortopedspecialist, aktuell med boken Kroppssmart. Michail Tonkonogi, professor i idrottsfysiologi vid Dalarnas högskola. Rickard Wiksell, professor i klinisk hälsopsykologi Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Shang Imam är producent
Christer ska ta ner ett akvarium. Urban ska ansa en björk med motorsåg. Det går fort, på en sekund är golvet/marken full av blod. Men båda har tur. De har människor i närheten som vet hur man får stopp på en kraftig blödning. När olyckan sker är det viktigt att personer runt om vet vad som ska göras. Varje sekund är viktig. Det här är en kunskap som vi behöver sprida, menar läkaren Rickard Ånell. – Att stoppa blödningar var något som var och varannan person kunde i bondesamhället. Men någonstans har vi glömt denna livsviktiga och grundläggande kunskap, säger Rickard Ånell, läkaren som också jobbat inom försvarsmakten. – Tidigare kunde alla tända en eld i skogen och stoppa en blödning. Så ser det inte ut idag. Det handlar om 3000 människor som dör varje år till följd av ett akut trauma. Många gånger hinner de dö innan de ens kommit in till sjukhuset. De som kan göra något åt det här är förbipasserande, den som råkar vara i närheten av den skadade. – Bara det att man har tänkt eller ens föreställt sig att man skulle kunna komma i en sådan här situation gör en mer förberedd. Att man kan eventuellt hamna i det här. Vi utbildar ju journalister och människor som åker till riskzoner. Men kanske är det större risk att något sådant sker i hemmet. På “Stop the bleed-kurser” får deltagarna öva på att stoppa ett kraftigt blodflöde och sätta en tornquet, ett band som snörar av blodtillförseln. Kropp & Själs Mattias Lindgren går kursen där de iscensätter en skadeplats. Det har skett en bilolycka och kvinnan som sitter i förarsätet är skadad. Vår reporter Mattias ska är först på plats – hur kommer det att gå? Gäster i programmet: Rickard Ånell, läkare och forskare som jobbat inom försvarsmakten. Han har utbildat såväl militären som civila i hur man stoppar blödningar i över 25 år. Carl-Oscar Jonson, biträdande professor vid Linköping universitet. Verksam vid katastrofmedicinskt centrum i Linköping. Mattias Günther, narkosläkare på Södersjukhuset och forskningsgruppledare för experimentell studie av fysiskt trauma. Jonas Evander, psykolog som genom KBT-behandling hjälper människor att bli av med sin blodfobi. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam
En tribal i svanken, fjärilen på skuldran eller ett ankare på underarmen. Vad berättar din tatuering om dig? Ring in till programmet och berätta! 08-215 216, eller mejla oss I detta direktsända telefonväkteri får du möjlighet att ringa in och berätta om bakgrunden till kroppskonsten du bär. Har du en tatuering? Vad betyder din tatuering för dig? Har du någon gång ångrat din tatuering? Hör av dig till oss med din historia! Ring in, 08-215 216, och var med direkt i programmet eller skriv till oss på kropp@sveriegsradio.se. Med tatueringen har vi kunnat definiera och smycka vår personlighet genom att använda vår hud som en projektionsduk. Helena Meyer, som är journalist och författare till boken Tatuering, menar att vi gillar att pryda saker – det gäller även huden på vår kropp. – Vi har en väldig lust att dekorera saker och vi vill signalera vilka vi är. Men det ligger likväl alltid en tanke bakom varje tatuering, säger Helen Meyer. Den kanske äldsta tatuerade kroppen man har hittat har tillhört mumien Etsy som är över 5000 år gammal och vi har fortsatt att tatuera oss sedan dess. Fram till rätt så nyligen så var tatueringen något permanent som man inte kunde ångra – den satt för livet. Men idag tar allt fler människor bort sina tatueringar med hjälp av laserbehandling. Förändrar det vår inställning till bläcket vi perforerar våra hudar med? Och vad vet vi egentligen om färgerna vi tatuerar oss med? Hur farliga är de? Gäster i programmet: Helena Meyer, journalist och författare till boken Tatuering Leo Fredén, laserterapeut Elmira Tavoosi, toxikolog och senior utredare på Läkemedelsverket Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman Shang Imam är producent
Du tänker att du vet vem du är, men vad är egentligen det du kallar för jag? Finns det en plats i kroppen där jaget sitter eller handlar det om en känsla? Och vad händer om jaget blir suddigt? Det handlar om det där som vi direkt vet vad det är, ända tills vi måste förklara det – nämligen vårt JAG. Till vår hjälp i studion har vi hjärnforskaren Predrag Petrovic som kan berätta vilka sjukdomar som gör att jaget kan hamna i upplösning. Men hur hanterar man förlusten av sitt jag? – Livet som vi kände det är inte längre där. Det uppstår en förvirring som vårt psyke avskyr, säger psykoanalytikern och filosofen Johan Eriksson. Hur går man då tillväga för att beskriva något som upplevs så flyktigt som ens jag? – Man får ha klart för sig att det här är något abstrakt som vi försöker fånga. Det går ju inte att säga att någon har en sanning om det här, säger psykologen och forskaren Kristina Elfhag. – Våra färdigheter ingår i jaget och för att bli en fungerande människa så behöver vi bygga upp vårt jag. Följ med när vi besöker spädbarnslabbet i Uppsala för att undersöka huruvida vi föds med ett jag. Vi träffar även en “Agnes” som har en sällsynt diagnos som får henne att tro att hon är död. Gäster i programmet: Predrag Petrovic, psykiater och hjärnforskare vid Karolinska institutet. Kristina Elfhag, psykolog och forskare vid Stockholms Universitet. Johan Eriksson, filosof och psykoanalytiker. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam
Vissa är underbart goda, andra dödligt giftiga. I år plockar vi dem i mängder i svampkorgen. Men många svampar kan vi inte se med blotta ögat. De kan vara hälsosamma men också ta livet av oss. Vi hittar svampen i oss, på oss men också överallt där vi befinner oss. Den svamp vi vanligtvis tänker på är den fruktkropp vi ser och plockar i skogen. Och då är det viktigt att ha koll på vilka som är ätliga och inte kan förväxlas med de riktigt giftiga. Men svampen är så mycket mer än så, berättar mykologen Hanna Johannesson. – Vi står till exempel inför en stor utmaning i och med antibiotikaresistensen hos bakterier. Och det är ju svampar som producerar antibiotika som en del av sin livsstil när de konkurrerar med bakterier. Här har svampen stor potential. Samtidigt står vi inför ett hot med ökad risk för svampinfektioner som kan vara livshotande. Man talar om detta i samband med klimatförändringarna men även med en åldrande befolkning. Det är nämligen de sköraste som är mest känsliga för svampinfektioner och hos dem kan de orsaka farliga infektioner. – Vi måste jobba med naturen och inte mot den – och det måste vi göra idag. Vi försöker motverka svamparna i naturen och då angriper de oss – det slår tillbaka direkt. Svampar kan, förutom inom antibiotikautvecklingen, hjälpa oss med hållbar energi och matproduktion. Men hoten som kommer med svampen kommer också för att vi själva skapar problemen, som sen svamparna slår tillbaka mot, säger Hanna Johannesson. Gäster i programmet: Hanna Johannesson, professor vid Kungliga vetenskapsakademien och vid Stockholms universitet. Forskar om svamp och har gjort det i hela sitt liv Constantin Urban, professor i immunologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå Universitet. Forskat på hur vårt immunsystem reagerar på svampinfektion och svampceller. Erik Lindeman, överläkare vid Giftinformationscentralen. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam
Atjoooo! Nysningen kom från ingenstans och nu känner du hur den varma vätskan sprider sig mellan benen. Du är chanslös. Det spelar ingen roll hur mycket du kniper för kisset läcker och du har panik. – Det här kallas inkontinens. Trycket på buken ökar när man hoppar, skrattar eller nyser och det är svårt att hålla emot. Inkontinens har ett stort spektrum. Det kan handla om någon droppe till att man måste bära inkontinensskydd, berättar Eva Samuelsson, professor i allmänmedicin. Det kan upplevas både skamligt och livsbegränsande när kroppsfunktioner sviker. Kissar på sig är det många som gör, men det är få som pratar om det. Drygt en halv miljon människor i landet söker vård för inkontinens men mörkertalet är stort. Eva Samuelsson har träffat många som inte har vågat söka hjälp. – Många skuldbelägger sig själva och tänker att de är slöa eller att det är ens eget fel att man läcker. Man känner sig äcklig. Så varför kissar vi på oss? Hjälper verkligen knipövningar och vad har botox och fillers med inkontinens att göra? Det handlar om inkontinens, från vaggan till graven. Gäster i programmet: Tryggve Neveus, professor i pediatrik vid Uppsala universitet. Eva Samuelsson, professor i allmänmedicin, senior professor vid Umeå universitet. Caroline Elmér, specialistläkare i gynekologi och urologi. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam
Vad händer egentligen bakom den där dörren i det slutna terapirummet? På ytan är den ena patient och den andre terapeut. Hur ser relationen mellan dem ut? Och hur mycket ska man klicka? Vad händer egentligen bakom den där dörren – i det slutna terapirummet? På ytan är den ena patient och den andre terapeut. Patienten ska öppna upp och berätta om sina innersta tankar för att i slutänden må bättre – men hur nära ska man komma varandra? Kristina Taylor är ordförande i Psykologförbundet och har genom sitt arbete kunnat följa svårigheterna med gränsdragningar i terapirummet på nära håll. – Psykologen är där i sin yrkesroll och ska därför vara professionell och inte privat. Samtidigt måste psykologen vara en genuin människa, sig själv, helt enkelt. Det är en ständig avvägning mellan att vara för personlig eller distanserad. Det är ett hantverk som är svårt. Att romantik och sex är förbjudet är självklart – men kan man bli bästis med sin terapeut? Vad är utmärkande för relationen som uppstår i terapirummet? Hur skiljer sig den relationen från till exempel vänskap? Vad händer om det uppstår romantiska känslor? Och hur avgörande är just denna relation för utgången för det terapeutiska arbetet? – Det vet vi inte mycket om idag. Vi vet att vissa mår sämre av terapi. Men vi vet inte om det är terapin som sådan, eller om det är terapeuten som orsakat detta. Förmodligen är det något i samspelet eller matchningen i behandlingsformen. Du kanske går i en terapiform som inte passar för dig, eller så är det något i relationen som inte funkar för dig, förklarar psykologen och forskaren Alexander Rozental. Gäster i programmet: Elin Wesslander, psykolog och författare till Alexander Rozental, psykolog och biträdande professor vid Luleå Tekniska Högskola. Kristina Taylor, psykolog och ordförande i Psykologförbundet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman
